Hörselnedsättning, presbyakusis
Se även avsnittet Hörapparat i detta kapitel.
Definition
Det finns 3 olika typer av hörselnedsättning: sensorineural (involverar hörselnerven, cochlea och innerörat), ledningshinder (t ex vaxpropp) eller blandad: ledande+ sensorineural.
Presbyakusis definieras som en sensorineural, symmetrisk hörselnedsättning som försämras över tid, ”åldersnedsättning” och diskanten drabbas först. Nedsatt förmåga att höra ljud i olika situationer, särskilt tal. Indelning i lätt (21–39 dB), måttlig (40–69 dB), grav (70–90 dB). HEAR (Europa) och WHO skiljer sig något åt betr. definitionen av måttlig/grav.
Orsak
Ledningshinder:
Sekretorisk mediaotit (SOM), vaxpropp, trumhinneperforation (slag, boll mot örat, fall mot vattenyta, öronpetning), exostoser, kolesteatom, hörselbenssammanväxning, hörselkedjeavbrott, kongenital atresi (avsaknad av hörselgång).
Sensorineural hörselnedsättning:
Medfödda eller förvärvade skador i innerörat (cochleära) är den vanligaste orsaken till hörselnedsättning: Naturliga åldersförändringar (presbyacusis) och bullerskador utgör den största gruppen. Rökning sätts i samband med förlust i diskanten. Ärftliga orsaker (genetiska skador) är den vanligaste orsaken till medfödd hörselnedsättning men kan även vara bidragande till bullerskador, ototoxiska skador och annan senare debuterande hörselnedsättning. Bullerskyddet på arbetsplatser har förbättrats men många utsätts för hörselskadliga ljud på fritiden från till exempel musikspelare, motorer och skytte. Använd utanpåliggande headset i stället för öronsnäckor – där högtalarna ligger i hörselgångarna och är mycket nära trumhinnorna. Viktigt med vilopauser från höga ljud för att undvika skador – exponeringstiden för höga ljud är avgörande för skadeutveckling.
Andra orsaker till hörselnedsättning:
Sudden deafness, Mb Meniére, infektioner, cirkulationsrubbningar (jugulotympanic paraganglioma), ototoxiska läkemedel (tobramycin, amikacin, neomycin, erytromycin, tetracyklin, sildenafil, quinine, chloroquine), tumörer (ff a akustikustumör), trauma, barotrauma, autoimmun sjukdom (rheumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus, polyarteritis nodosa), diabetes mellitus, psoriasis, otoskleros.
Psykogen hörselnedsättning:
Utan organisk orsak; Omedvetet reaktionssätt hos den hörselnedsatta att förtränga ljudintryck (skiljs från simulation).
Symtom
Ledningshinder:
Försvagning av ljudet, men oftast inte någon förvrängning.
Sensorineural hörselnedsättning:
Oförmåga att uppfatta toner i (vanligen) diskant, förlust av konsonantljuden där hörbara ljud återges i förvrängd form.
Sociala bekymmer om hörförlusten på bästa hörörat är större än 30–35 dB inom talområdet (= 500, 1000, 2000 Hz). Dock stora individuella skillnader – bland annat med tanke på yrkesverksamhet. Förmågan att uppfatta tal i miljö med bakgrundsstörning är starkt beroende av hörseln i frekvenserna 3000 och 4000 Hz.
Omgivningen märker före patienten att hörseln är nedsatt, allt svårare att delta i samtal med flera personer och i bullrig miljö. Svårt att lokalisera var ljud kommer från. Senare ökad risk för tinnitus.
Bullerskada visar först sänkning på 6000 Hz, senare även påverkan av 4000 Hz och lägre frekvenser. Karaktäristiskt är bättre hörtröskel vid 8000 Hz än 6000 Hz (”hörtröskeldike”). Varningssignaler för bullerskada är hyperakusi, tinnitus, lockkänsla, ev dissonans (= förvrängda ljud).
Åldershörselnedsättning (presbyacusis) visar tilltagande sänkning i diskanten, ”diket” på 6000 och 4000 Hz saknas ofta.
Ledningshinder visar sänkning av hela hörtröskelkurvan upp till max 60 dB vid intakt funktion i inneröra.
Morbus Meniére, initialt ensidig fluktuerande hörtröskelsänkning i basen, senare omfattande hela frekvensområdet.
Trumhinneperforation som är akut uppkommen (slag, boll mot örat mm) ger momentan ensidig hörselnedsättning.
Differentialdiagnoser
Retrocochleära och centrala hörselskador där taluppfattningen är förhållandevis dålig i förhållande till hörselkurvan. Aggravation.
Utredning
Vid ensidig hörselnedsättning skall fortsatt utredning göras. Sudden deafness som inte går tillbaka skall också utredas vidare. MR ingår i utredningen för att avslöja ev tumör.
Enkla tester för differentialdiagnos mellan ledningsfel/sensorineural skada:
Webers stämgaffelprov (stämgaffel med frekvens 250 Hz eller högre): Lateralisering till sämre örat tyder på ledningsfel här. Lateralisering till det bättre örat tyder på sensorineural hörselnedsättning på det sämre örat.
Rinne: Om positiv föreligger fungerande trumhinna/hörselbenskedja. Om negativ föreligger ledningsfel.
Konversationsprov (test av ljuduppfattningen): Testa tvåstaviga ord med konversationsstämma (använd reservluften efter utandning), ej ögonkontakt med den undersökte, fastställ största avstånd där orden kan återges, maskera icke testade örat genom att gnugga tragus.
Ton- och talaudiometri rutinmässigt på alla patienter som söker för hörselnedsättning. En skillnad i hörtröskel mellan öronen på mer än 40 dB kräver maskering av bättre örat. Benledning kräver alltid maskering vid skillnad mellan öronen. Differentialdiagnostiken vid ledningshinder, oliksidig- eller plötslig hörselnedsättning kräver ett stort antal specialprover som utförs på hörcentral/öronklinik.
Labprover: Glukos, blodstatus, TSH, T4 fritt, syfilisserologi, serologi för Sjögrens syndrome: ANA, FR, anti-Ro, anti La.
Behandling
Ledningshinder: Hörseltekniska hjälpmedel, operativ behandling.
Sensorineural hörselnedsättning: Hörseltekniska hjälpmedel. Grav sensorineural hörselnedsättning kan åtgärdas via cochleaimplantat.
Hörapparater är till störst nytta vid måttlig hörselnedsättning. I miljöer med störande bakgrundsljud kan hörapparat vara svår att använda.
Obehandlad hörselnedsättning leder lätt till social isolering, depression och dålig självkänsla.
Remiss till ÖNH-klinik vid:
– Sudden deafness (akutremiss)!
– Oförklarliga asymmetriska hörtrösklar (> 10 dB på tre frekvenser). Akustikustumör? (om sensorineural). Ledningshinder?
– Bilaterala hörselnedsättningar > 30 dB. Tekniska hjälpmedel?
– Progredierande hörselnedsättning. Åtgärdbar hörselnedsättning?
– Svår akut bullerskada.
Hörtröskelförsämring skall vid yrkesverksam/bullerexponerad patient medföra bedömning av exponeringssituationen vid arbetsplatsen, analys av hörselskyddsanvändning, uppföljande kontroller, ställningstagande till omplacering. Remiss FHV?
Arbetsskadeanmälan till FK om medelvärdet för sänkningen på bättre örat på 2000 och 3000 Hz > 35 dB samtidigt som sänkningen på 4000 och 6000 Hz
> 45 dB (= 5 % hörselinvaliditet). Anmälan görs av arbetsgivaren på arbetsskadeblankett FKF 9210 om det finns anledning misstänka bullerexponering som orsak till hörselnedsättningen. Blanketten hämtas på www.av.se eller på Försäkringskassan, www.forsakringskassan.se. Audiogram medsändes. FK avgör om arbetsskada föreligger och om denna medfört ekonomisk invaliditet om lägst 1/15. Om godkänd arbetsskada kan lägre nivåer av medicinsk invaliditet ersättas enligt olika trygghetsavtal. Detta hanteras av AMF (ArbetsMarknadsFörsäkring) dit FK sänder handlingarna. Vid gravt nedsatt hörsel och mellan 19–65 års ålder kan man ansöka om handikappersättning (blankett 3070 hos Försäkringskassan, följt av ett läkarutlåtande på blankett FK 3200).
Fördjupning
Patientinformation: Hörselskadades riksförbund (www.hrf.se)
Riksförbundet DHB, DHB är en föräldraförening för familjer som har barn som är döva, hörselskadade eller har språkstörning (www.dhb.se)
Sveriges Dövas Riksförbund (www.sdr.org)
Riksförbundet för Barn med cochleaimplantat och Barn med hörapparat