Vg se avsnittet Anemi i detta kapitel.
Definition
Mikrocytär, hypokrom blodbild.
Orsak
Blödning från GI-kanal, urinvägar. Menorragi. Blodgivning. Mb Osler. Graviditet. Nedsatt absorbtion av järn (ex.v. vid celiaki). Järnfattig kost (veganer). Ventrikelresektion. Atrofisk gastrit.
Symtom
Glossit, munvikelragader, nagelförändringar. Trötthet, takykardi, dyspne, yrsel, huvudvärk, muskelsvaghet. Bleka slemhinnor. Melena. Obstipation eller diarré. Menorragi.
Diagnos
Anamnes och klinisk bild kompletterad med labprover där MCV <80 fL, MCH <27 pg/ery, S-Fe lågt (< 9 µmol/L), S-Transferrin högt (> 3,26 g/L), kvoten S-Fe/S-TIBC < 15 %-normal kvot utesluter i praktiken järnbrist. S-Ferritin lågt och Retikulocyter normala/låga (< 20×109/L). Ofta antydd Trombocytos.
Differentialdiagnos
Thalassemi (MCV < 80 fL och Retikulocyter förhöjda >100×109/L). Anemi sek till inflammation/infektion (Både S-Fe och S-Transferrin låga värden).
Utredning
Hb, MCV, MCH, S-Fe, S-Transferrin, SR, CRP, LPK, TPK, Retikulocyter, S-kreatinin, F-Hb x 3–6. Thalassemi diagnostiseras via Hb-elfores.
Vidare utredning för att identifiera blödningskälla beroende på anamnes och symtom måste alltid göras med tex gastroskopi, koloskopi.
Behandling
Vid järnbristanemi räcker det inte att enbart göra korrigeringar i kosten eller att använda medel av typ Blutsaft. Oftast krävs peroral behandling under 2–3 månader; ex. T Duroferon (Fe2+) 100 mg 2 ggr dagl. Dosen tas vid måltid för att minska ev. biverkningar. Behandlingen brukar öka Hb-värdet med 5–7 g/L per vecka. Hb-kontroll 2 och 4 veckor efter behandlingsstart.
Behandlingen skall pågå någon månad efter det att Hb-värdet normaliserats. Vid besvärande biverkningar görs ett uppehåll i behandlingen under några dagar och därefter återupptas behandlingen med en minskad dos eller med ett annat Fe-preparat. Uteblir förväntad Hb-stegring kan orsaken vara bristande compliance, fel diagnos, pågående stora järnförluster, malabsorption (ex.celiaki). I enstaka tillfällen kan det bli aktuellt att ge järn intravenöst med dosering enl Fass. Denna behandling ges dock i regel först efter gastroenterolog/hematolog konsulterats. Vid järninfusion var vaksam på- och ha beredskap för en ev. akut anafylaktisk reaktion – ovanligt men allvarligt – infusionen ges under övervakning. Patienten skall vara informerad inför infusion för att fortare kunna signalera vid illamående, frossa, klåda, utslag mm. Risken störst under graviditet och för pat. med allergi, immunologiska eller inflammatoriska sjukdomar. Reaktion kan även komma efter att flera tidigare infusioner gått bra. Alltid kvar 30 min. efter intravenöst järnpreparat.
Fördjupning
Läkartidningen. Tema järnbrist. 2015/11.
Aktuella Mediciner
Järnpreparat för per oral behandling: T Duroferon. Drp/K Niferex
Järnpreparat för parenteral behandling: Inj./Inf Cosmofer. Inj. Diafer, Inj./Inf. Ferinject. Inj./Inf. Monofer. Inj./Inf. Venofer.
