Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Lumbago. Ont i ryggen. Rygginsuffciens. Ryggsmärta. – Diskbråck (lumbalt). Ischias.

ICD-10: M51 (=diskbråck). M54.3 (=ischias)

Definition

Diskbråck: Degeneration av en intravertebraldisk med herniering av diskmassan.

Ischias: Smärtutstrålning i n. ischiadicus utbredningsområde.

Orsak

95 % av de med ischiassmärta har denna utlöst av lumbalt diskbråck. Påverkan av nerven kan också ske genom tryck från muskler (främst de djupa gluteala) respektive kemisk och inflammatorisk process på grund av retning från utläckande substans från disken.

Symtom

I regel svår ryggsmärta med utstrålande smärta nedom knät alltefter drabbat nervsegment. Ev. i kombination med neurologisk påverkan som känselbortfall och pareser. Ofta yngre patient.

Ökat buktryck som vid krystning/hosta/nysning ger ökad värk vid diskbråck.

(Diskbråck som asymtomatiskt fynd vanligt; över 50 % av befolkningen rapporteras ha detta).

Status

Stelhet, hälta, svårigheter att sitta. Nedsatt rörelseförmåga i ryggen. Lasègues test (= ”Straight Leg Raising; SLR) positiv vid 30–60° och smärtutstrålning nedanför knät. Positivt test talar starkt för ett diskbråck. Smärtutstrålning vid elevation> 60° är mer ospecifikt fynd. Om smärtan bara känns i ryggen är det falskt positiv Lasègue. Rektalsfinktertonus kan vara sänkt. Nivådiagnostiken grundas på de neurologiska fynden:

L:4-syndrom: Smärta glutealt nedåt lårets utsida och underbenets framsida. Patellarreflex och quadriceps försvagad, sensibilitetsnedsättning utmed underbenets framsida.

L:5-syndrom: Smärta från korsrygg till lår och häl dorsalt, stortåpares, försvagad dorsalflektion av foten, svårt att gå på hälarna, sensibilitetsnedsättning över fot-rygg och stortå.

S:1-syndrom: Smärta utmed lårets baksida och underbenets utsida. Akillesareflexi, svårt att gå på tå, sensibilitetsnedsättning lateralt på foten.

Differentialdiagnoser

Akut lumbago. Mb Bechterew. Piriformissyndrom (triggerpunktsutstrålning från m.piriformis ger smärta frontalt i ben, m. gluteus minimus ger smärta dorsalt ut i ben och fot). Claudicatio. Spinal stenos. Intervertebralledsartros lumbalt med refered pain. Stenos i aortabifurkationen (ger värk/trötthetskänsla glutealt och ut i ben – ibland ensidigt). Påverkan av cauda equina (faeces-/flatus-/urininkontinens, ev. urinretention, nedsatt sensibilitet perianalt). Herpes zoster. Trombos. Tumör. Droppmetastas från hjärntumör.

Utredning

Palpera pulsar i ljumskar och distalt i ben/fötter. Neurologstatus. Slätröntgen, MR bättre än CT.

Ultraljud över m. piriformis kan påvisa affektion (vid slank individ).

Behandling

Vid påverkan på blåsfunktion eller sfinktertonus (samtidig ridbyxeanestesi och ev. dubbelsidig ischias = cauda equina syndrom) akutremiss till ortoped. Snabbt påkommen peroneuspares bör remitteras subakut.

De flesta diskbråckssmärtor försvinner av sig själva. Aktiv vila med promenader och lätt rörlighetsträning. Analgetika och/eller NSAID/Coxib i det akuta läget. Ev. senare kompletterat med fysioterapi. Sjukskrivning upp till 2 veckor, därefter vid behov återbesök och om kvarstående smärtor SR och eventuell remiss för röntgen ländrygg, bäcken.

Svåra smärtor som inte ger sig på en månad bör föranleda remiss till ortopedklinik. För närvararande finns inte vetenskapliga bevis att kirurgi är kurativt. Praxis är att diskbråckskirurgi övervägs vid kvarstående (6–12 veckor) och uttalad ischiassmärta nedom knäleden med positiv Lasègues test och kvarstående neurologiska bortfall av reflexer/sensibilitet/motorik. MR eller CT skall bekräfta nervrotspåverkan på samma nivå som kliniska bilden. Operationsresultatet blir bäst vid operation inom 3 månader.

Vid uttalade och långvariga symtom där operation inte är aktuellt kan ryggmärgsstimulering övervägas med hjälp av inopererade elektroder. Har god effekt mot smärtan. Opioider kan vara ett alternativ vid långvariga svåra smärtor. Asymtomatiska diskbråck är mycket vanligt förekommande. Diskbråck med neurologiska symtom är ofta tecken på degenerativa förändringar i kotpelaren. Även om man lyckas häva smärtan bör patienten göras medveten om vikten av lämplig regelbunden träning. Arbetsplatssanering + rygghygien är en viktig del av behandlingen. Glöm inte bort remissen till företagshälsovården.

De flesta diskbråckssmärtor läker ut med tiden. Lång anamnes, recidivbråck och psykosociala problem ger sämre prognos. Reflexerna och muskelstyrkan kommer inte alltid tillbaka. Pat som opereras eller behandlas med sjukgymnastik har ofta en sjukskrivningsperiod på 3–6 månader, beroende på yrke och arbetsställningar.

Fördjupning

Svensk ryggkirurgisk förening www.4s.nu

Patientinformation: www.1177.se

Aktuella Mediciner

NSAID: Ibuprofen. T Naproxen. K Orudis retard.

Coxib: T Celecoxib, T Etoricoxib 

Opiat: T Dolcontin. T Dolcontin.

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.

Tapentadol: T Palexia.

Tramadol: T Tramadol.

Obstipationsprofylax

Makrogol: Oral lösn. Forlax. Oral lösn. Movicol. Oral lösn. Omnilax.

Natriumpikosulfat: Drp. Cilaxoral. Drp. Laxoberal.

 

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis