Lymfom

Definition

Malignitet i lymfatisk vävnad. Indelas i Hodgkins lymfom och Non Hodgkin lymfom.

Non-Hodgkin lymfomen är en vanlig malignitet och delas grovt in i aggressiva (högmaligna) respektive indolenta (lågmaligna) lymfom. Inom dessa grupper finns dessutom ett flertal undergrupper.

Ca 2000 personer/år får någon form av lymfom, vanligast efter 60 års ålder.

Orsak

Hodgkins lymfom: Oklart, möjligen rubbning i immunförsvaret och koppling till virusinfektion.

Även orsaken till Non-Hodgkin lymfomen är oklar men liksom vid akut leukemi har man funnit ett antal genetiska avvikelser som synes ha betydelse för onkogenesen. Sjukdomen ses ofta som sekundär malignitet efter tidigare cytostatikabehandling eller vid kronisk immunosuppressiv behandling. Viss hereditet. Ökar med ökande ålder – men alla åldrar drabbas.

Symtom

Initialt symtomfattig. De första symtomen misstolkas ofta som en vanlig infektion. Så småningom noteras en hård (vindruvekonsistens), förstorad lymfkörtel som ofta sitter på halsen eller subklavikulärt. Palpabel mjälte. Hodgkin ger oftare tidiga symtom. Om feber, trötthet, nattliga svettningar, nedsatt aptit och viktnedgång tyder det i regel på spridd sjukdom (vanligare vid Non-Hodgkin).

Standardiserat vårdförlopp för lymfom och KLL på cancercentrum.se.

Följande kan föranleda misstanke:

• en eller flera förstorade lymfkörtlar, minst 1,5 cm i största diameter vid klinisk undersökning. Lymfkörtelförstoring inom huvud-halsområdet ska handläggas inom standardiserat vårdförlopp för huvud-halscancer om inte patienten har samtidig lymfocytos > 10 x 10⁹/L.
• palpabel mjälte
• feber mer än 38 grader utan annan förklaring, t.ex. infektion
• oavsiktlig viktnedgång
• nattsvettningar

Differentialdiagnos

Infektioner inklusive HIV; metastas, sarkoidos.

Utredning

Kontrollera följande vid klinisk misstanke om lymfom eller KLL,

• blodstatus (hemoglobin, vita blodkroppar med differentialräkning, trombocyter).
• fysikaliskt status, särskilt lymfkörtel- och bukpalpation.
• vid förstorade lymfkörtlar: bedömning av om det finns annan förklaring, t.ex. infektion, vaccination, genomgången operation, sår.

Diagnos

Biopsi från förstorad körtel (OBS Hel körtel, EJ finnåls). CT hals, torax, buk. Eventuellt benmärgundersökning.

Behandling

Behandling av de olika typerna av lymfom enligt Nationella Riktlinjer.

Hodgkin lymfom: Cytostatika under begränsad tid. De allra flesta patienter botas.

Lokaliserade högmaligna Non-Hodgkin lymfom kan numera också botas med hjälp av strålbehandling samt cytostatikabehandling under kortare tid.

Lågmaligna Non-Hodgkin lymfom har ofta ett stillsamt förlopp under en längre tid. De kan i regel ej botas men kan oftast hållas under kontroll med hjälp av cytostatika. Blir sjukdomen mer aggressiv kan det bli aktuellt med cytostatikabehandling inkl autolog stamcellstransplantation.

Många av lymfomen behandlas idag med en kombination av cytostatika samt monoklonala antikroppar.

Fördjupning

Standardiserade vårdförlopp

Finns även som App att ladda ner: Cancervård

http://www.sfhem.se/riktlinjer

Patientinformation:

www.doktorn.com

Patientförening: http://www.blodcancerforbundet.se