Orsak
HIV-virus. Smittar vid oskyddade orala, genitala eller genitoanala samlag, vid injektionsmissbruk och blodkontakt. Överföring från mor till barn under graviditet/förlossning samt vid amning. Ingen smittrisk vid välinställd behandling (gäller dock inte amning), dvs HIV-RNA <20 kopior i minst 6 månader.
Symtom
30–50 % av de HIV-infekterade får 2–3 veckor efter smitta en akut mononukleosliknande sjukdom; halsont, hög feber, småprickigt exantem, muskel- och ledsmärtor,förstorade lymfkörtlar. Efter lång symtomfrihet kan besvär med nattsvettningar, avmagring, trötthet tillstöta. Ofta förstorade lymfkörtlar. Överrepresentation av svampinfektion i mun. Vita beläggningar på tungränderna. Bältros, otiter och sinuiter. HIV-infektionen leder till en progredierande immunbrist, vilket medför att lågvirulenta smittämnen ger symtom. Man kan då finna pneumocystisk carinipneumoni, toxoplasmaencefalit, cytomegalovirusretinit, systemisk atypisk mykobakterieinfektion som tillsammans ligger till grund för begreppet AIDS, eventuellt med tumörsjukdomarna Kaposis sarkom och B-cellslymfom i hjärnan.
Utredning
Hivserologi: HIV-Ak/Ag Kombotest. Vid stark misstanke akutmärk proverna! Serologiska tester för påvisande av antikroppar mot HIV i allmänhet positiva inom 3 veckor efter smitta och kan säkert upptäckas inom 3 månader.
Behandling
Remiss till infektionsklinik. Anmälan enligt Smittskyddslagen www.sminet.se Vaccin finns inte. Ingen smittsamhet hos välmedicinerad individ.
Fördjupning
Provtagningsanvisningar. Bakteriologiska laboratoriet:
www.bakteriologi.se
Folkhälsomyndigheten. www.folkhalsomyndigheten.se
Smittskyddsbladet, Smittskyddsläkarföreningen.
Smittskyddslagen och smittskyddsförordningen. Rättsnätet: www.notisum.se
Patientinformation: www.doktorn.com
