Orsak
HIV (humant immunbristvirus). Smittar vid oskyddade orala, genitala eller genitoanala samlag. Vid injektionsmissbruk, blodtransfusion och vertikalt (från mor till barn under graviditet/förlossning) samt vid amning. Ingen smittrisk vid välnställd behandling (gäller dock inte amning), dvs virus-nivå i blod är omätbart vid två på varandra följande tillfällen med 3-6 månaders mellanrum.
Symtom
30–50% av de HIV-infekterade får 1–4 veckor efter smitta en akut mononukleosliknande sjukdom; halsont, hög feber, småprickigt exantem, muskel- och ledsmärtor, förstorade lymfkörtlar. HIV-infektionen leder till en progredierande immunbrist, vilket medför att lågvirulenta smittämnen ger symtom sk opportunistiska infektioner. Efter lång symtomfrihet kan besvär med nattsvettningar, avmagring och trötthet tillstöta. Ofta förstorade lymfkörtlar. Överrepresentation av svampinfektion i mun. Vita beläggningar på tungränderna. Bältros, otiter och sinuiter. Andra manifestationer är pneumocystisk carinipneumoni, toxoplasmaencefalit, cytomegalovirusretinit, systemisk atypisk mykobakterieinfektion eller tb som tillsammans ligger till grund för sjukdomstillståndet AIDS (acquired immune deficiency syndrom), eventuellt med tumörsjukdomarna Kaposis sarkom och B-cellslymfom i hjärnan.
Utredning
Hivserologi: HIV-Ak/Ag Kombotest. Vid stark misstanke akutmärk proverna! Serologiska tester för påvisande av antikroppar mot HIV i allmänhet positiva inom 3 veckor efter smitta och kan säkert upptäckas inom 3 månader.
Behandling
Remiss till infektionsklinik. Anmälan enligt Smittskyddslagen, sminet.se
Vaccin finns inte. Ingen smittsamhet hos välmedicinerad individ.
Fördjupning
slf.se Smittskyddsblad
