Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Skadligt bruk/Beroende – Cannabis.

ICD-10: F12.1, F12.2 DSM-5: 305.20, 304.30

Definition:

Cannabisberoende innebär ett starkt begär eller tvång att inta cannabis och det är svårt att kontrollera användningen.

Marijuana, hasch, cannabisextrakt/cannabisolja och syntetiska cannabinoider i Spice (se detta avsnitt), Aroma, K2, Silver. Halten av THC (delta-9-tetrahydrocannabinol) avgör ruseffekten. Marijuana innehåller högst 10% THC, hasch mellan 6 och 10% och cannabisolja mellan 15 och 60%. De nyare formerna som skunk innehåller högre nivåer än de traditionella preparaten och det ökar risken för beroende och överdoser. Effekt från några minuter till några timmar. Då THC är lipofilt sker nedbrytning långsammare än många andra droger. THC kan spåras cirka 30 dagar efter ett enstaka rus. THC binder sig till receptorer CB1 och CB2 i hjärnan och påverkar humöret, minnet, kognition, sömn, aptit.

Symtom:

Kroppsliga tecken: Stora utvidgade pupiller, blodsprängda ögon, hängande ögonlock, hastig puls, höjt blodtryck, torrhet i munnen eller illamående med kräkningar, trötthet, yrsel, huvudvärk, svettningar, bröstsmärtor, hjärtklappning.

Psykiska tecken: Omotiverade lyckokänslor med skrattanfall, pratsamhet och livlighet, förändrad uppfattning av tid, rymd och avstånd, förhöjd självkänsla, minskad självkritik och sviktande omdöme som kan resultera i ansvarslösa handlingar. Bristande reaktionsförmåga och koncentration upp till 24 timmar efter att det akuta ruset gått över (bilkörning). Sämre inlärningsförmåga, koncentrationsproblem, försämrat när- och långtidsminne. Korttidsminne nedsatt upp till 2 dygn efter ruset. Sömnrubbningar, långsamma reflexer och/eller koordinationsrubbningar. I svårare fall oro eller desorientering och aggressivitet. I stora doser kan man uppnå hallucinationer och psykoser. Yttrar sig som akuta depressioner, akuta ångestanfall, paranoia. Känsligheten för detta är individuell och inte förutsägbar.

Komplikationer:

Efter längre tids missbruk uppkommer bestående störningar som långdragen trötthet (”seghet”), bristande intresse för omvärlden, misskött hygien, förvrängd logik, genomgripande personlighetsförändringar. Även andra hälsorisker som psykos, försämring av kognitiva funktioner, störning av psykomotoriska funktioner. Cannabisbruk hos unga ökar risk för suicidförsök, depression, ångest. Regelbunden cannabisrökning kan orsaka kronisk bronkit. Risk för intoxikation vid cannabisbruk.

Differentialdiagnoser:

–       Annat drogmissbruk eller läkemedelsmissbruk.

–       Personlighetsstörning.

–       Psykos, schizofreni.

Anamnes

Viktigt med aktiv utfrågning om tobak, alkohol, läkemedel och droger samt att kolla om koncentrationsproblem eller psykiska problem föreligger. Tillfråga alltid luftvägsbesvär och även sociala sammanhang.

Tecken på beroende:

–       Bristande kontroll av cannabisbruk.

–       Svårigheter att sluta eller minska användandet.

–       Livet kretsar kring cannabis och undviker aktiviteter där cannabis inte finns.

–       Fortsatt cannabisbruk trots negativa effekter både på hälsa som socialt.

–       Ökad tolerans och/eller abstinens utvecklas.

Bedömning:

Skattningsskalor som: DUDIT, ADDIS, SCID-I, MINI, ASI – bedömer hjälpbehov för personer med skadligt bruk/beroende, ADAD – bedömer hjälpbehov hos ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem

Inom sjukvården:

Urinprov, salivprov (något mindre tillförlitligt), i blodet kan THC påvisas högst ett halvt dygn efter intag av enskild dos. Vid regelbunden användning påvisas i urinen flera veckor efter senaste intag. De flesta syntetiska ger inte utslag i klassiska snabbtester då den metaboliseras snabbt till okända substanser. Modersubstansen kan påvisas i blod och saliv.

Behandling:

Behandlingsmål är att minska eller sluta med cannabismissbruket. Remiss till narkotikapoliklinik/motsvarande. Psykosociala interventioner har bäst effekt främst kombination av motiveringshöjande insatser och KBT. Bästa förebyggande behandling är att föräldrar avstyr tobaksrökning hos sina barn. Få eller inga icke-rökare missbrukar cannabis.

Läkemedelsbehandling – det finns ingen evidensbaserad medicinering som rekommenderas för behandling av cannabisberoende. Beroendeframkallande medel bör undvikas endast vid abstinens kan man använda kortvarigt bensodiazepiner inom slutenvården för 2–4 dagar. Annars lättare lugnande och icke beroende läkemedel för sömn och vid abstinens. Antipsykotiska läkemedel vid cannabis inducerad psykos.

Medicinsk cannabis används under reglerade former hos enstaka patienter med smärttillstånd som multipel skleros MS samt kronisk spasticitet efter anoxiska hjärnskador. I Sverige finns det just nu två cannabisbaserade läkemedel godkända för användning: Sativex munhålespray förskrivs endast av neurolog till personer med spasticitet vid MS och Epidyolex oral lösning förskrivs endast av barnepilepsispecialist för barn med epilepsi från 2 år med Dravets syndrom eller Lennox-Gastauts syndrom.

Diagnostisera och behandla samtidig psykisk sjukdom.

Fördjupning:

Medibas https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/psykiatri/tillstand-och-sjukdomar/anna-beroendesjukdom/Cannabisberoende

Internetmedicin: Intoxikation och substansbruk – Cannabis

Giftinformationscentralen. https://giftinformation.se/lakare/substanser/cannabis

Läkemedelsboken. Narkotika. https://lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/narkotika.html

SBU-rapport. Rapport 296/2019. Missbruk och beroende av alkohol och narkotika – Kunskapsläget för utredningar och insatser inom socialtjänsten, Scientific evidence and evidence gaps in social care regarding assessment routines and interventions for persons with substance use disorders or their next of kin (sbu.se)

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2019.

Patientinformation: Anonyma narkomaner, www.nasverige.org tfn: 0771–138000.

Föräldraföreningen mot narkotika, www.fmn.se: 08-642 06 50.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis