Skadlig bruk & beroende: DXM (dextrometorfan)
Bakgrund
Avregistrerat hostdämpande medel som fått ökande användning i missbrukssyfte. DXM säljs fortfarande som en hostdämpande kodeinanalog i vissa länder (Danmark, Finland, USA). I USA finns DXM i kombination med bupropion registrerat som ett antidepressivt läkemedel eftersom substansen också bl.a. ger serotoninåterupptagshämning.
Narkotikaklassad ”internetdrog” (Dexofan, Dexalon, Coricidin, Wick’s formula, Neo-tussan, Resilar, Robitussin). En ökad användning i berusningssyfte har rapporterats bland yngre tonåringar i Sverige. Några slangnamn: DXM, Dex, Robo, Skittles, Syrup, Triple-C, Tussin.
Klassas som dissociativ drog då personen som använder den lever i en fantasivärld och tar avstånd från verkligheten. Opiatliknande effekter ger sedation och i höga doser ett dissociativt tillstånd (verkar då som NMDA-receptorantagonist) med hallucinationer. Är en opiod (syntetisk kodeinanalog utan analgetisk effekt; se Opiater i detta kapitel) med dess risk för andningsdepression och död. ”Nedåtdrog” med introverta upplevelser. Svårdoserad, andningsdepressionen kommer efter flera timmar, då redan intaget kan ha blivit högt för att uppnå temporär ruseffekt. Andningsdepressionen förstärks av samtidigt alkoholintag. DXM verkar inom 10–120 minuter och upp till 48 timmar, dosberoende effekt från berusning till bestående skador.
Symtom på förgiftning
Hypertermi och muskelrigiditet som del av serotonergt syndrom, gastrointestinala symtom (illamående), klåda, ansiktsrodnad, somnolens, slöhet, excitation, takykardi, andningssvikt, drömliknande upplevelser, syn- och hörselhallucinationer, maniska tillstånd, psykos, upplevelse av isolering, dissociation, desorientering, hyperestesi, hyperreflexi, urinretention, balansrubbning, ataxi, mydriasis, nystagmus. Vid stor överdos förekommer mios, koma, kramper och andningsdepression.
Debut av symtom inom 4 timmar.
Ökad suicidalitet!
Utredning/provtagning
Vid uttalade symtom kontrolleras blodsocker, syrabas- och elektrolytstatus. Följ temperaturutveckling. Paracetamolkoncentration vid intag av kombinationspreparat. Diagnostiskt EKG vid intag av stor dos samt vid intag av preparat innehållande kinidin.
Behandling
Vid akut överdosering: ventrikelsköljning och kol, alternativt enbart kol med hänsyn till dos och tidsfaktor. Viktigt med övervakning av vitala funktioner inom slutenvården (andning, temperatur, cirkulation, mentala funktioner, vakenhet). Kontinuerlig EKG-övervakning vid stora doser och vid intag av kombinationspreparat med kinidin (används för att minska nedbrytningen av DXM i viss utländska läkemedel).
Vid lätta symtom och besvärsfri 4 timmar efter intaget krävs ej fortsatt somatisk vård.
Vid uttalad CNS-depression eller andningspåverkan ges naloxon 0.4 mg, vid måttlig påverkan ges 0,04-0,4 mg och till barn under 20 kg ges 0,01 mg/kg intravenöst, upprepat efter behov tills önskad effekt uppnås.
Vid uttalad excitation, dystoni, kramper ges diazepam intravenöst 5-10 mg, hos barn 0.1-0,2 mg/kg initialt och upprepat efter behov.
Vid extrapyramidala symtom trots diazepam kan biperiden (Akineton) ges i dos på 2,5-5 mg för vuxna och 0.04 mg/kg för barn, långsamt intravenöst.
Vid beroendesyndrom psykologisk och psykosocial behandling inom socialtjänsten och sjukvården, främst KBT och motiverande samtal MI.
Fördjupning
Giftinformationscentralen. https://giftinformation.se/lakare/substanser/dextrometorfan/
https://www.akademiska.se/contentassets/8abcf46c866743a28c0f4471c799ab71/klinisk-handbok-narkotika-2.pdf