Kapitelöversikt

Inget hittades

Annons:
Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal. Patienter hänvisas till Doktorn.com →
Annons:

Paniksyndrom


Författare

Definition

Specifik form av ångestsjukdom som yttrar sig som återkommande panikattacker som under minst en månad följs av ihållande oro för nya attacker och undvikandbeteende för att slippa få nya attacker.

Orsaker

Symtomen medieras av ett starkt sympatikuspåslag, där adrenalin strömmar ut i blodet. Psykologiska teorier pekar på att den drabbade feltolkar kroppens signaler. Det finns viss hereditet. Som vid andra former av ångestsyndrom verkar strukturer som Amygdala och Hippocampus vara centrala för sjukdomsaktiviteten.

Symtom

Välavgränsade episoder av stark oro/skräck eller fruktan som inte beror på någon somatisk sjukdom eller drogmissbruk. Ofta en känsla av förestående undergång (rädsla att dö, bli galen eller tappa kontrollen).

Attackerna kan komma utan förvarning, i vilken situation som helst (även om natten) och klingar av även utan behandling. Skapar förväntansångest för att drabbas av nya attacker. Panikattacker förekommer som delsymtom vid flera ångestsyndrom samt är vanligt vid depression och olika stressreaktioner.

Minst fyra av nedanstående symtom skall ingå. Symtomen skall ha kommit plötsligt, snabbt nå sitt maximum och hålla på minst några minuter.

  • Palpationer, bultande hjärta eller ökad hjärtfrekvens.
  • Svettning.
  • Darrning eller skakning.
  • Känsla av att tappa andan.
  • Kvävningskänsla.
  • Obehag eller smärta i bröstet.
  • Illamående eller magbesvär.
  • Känslor av yrsel, ostadighet, virrighet, svimfärdighet.
  • Frossbrytningar eller blodsvallningar.
  • Parestesier (domningar eller klåda).
  • Derealisation eller depersonalisation.
  • Rädsla att förlora kontrollen eller sitt förstånd.
  • Dödsångest.

Panikångestsjukdomen resulterar ofta i agorafobi. Det kan räcka med enstaka panikattack för detta.

Somatisk samsjuklighet förekommer: Personer med ångestsyndrom har oftare hjärtbesvär, mag- och tarmproblem och höga blodfetter jämfört med den övriga befolkningen.

Missbruk kan förekomma.

Differentialdiagnoser

Somatiska sjukdomar som tex diabetes, hypertyreos, takyarytmier, hjärtsjukdom, feokromocytom, lungemboli, angina pectoris, hjärtinfarkt.

Psykiatriska: Begynnande psykos, borderline personlighetssyndrom, depression, agorafobi, social fobi, PTSD, alkoholberoende och drogmissbruk och abstinens.

Utredning

Anamnes. Kompletteras med strukturerad diagnostisk intervju MINI. Utvärdering med Panic Disorder Severity Scale (PDSS-SR).

Suicidriskbedömning bör göras med en klinisk bedömning kompletterad med en strukturerad intervju. Vanligast är C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale).

Somatiskt status för att upptäcka somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, kreatinin, T4, T3, TSH. Leverprover, EKG. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta. Vid misstanke om feokromocytom (högt blodtryck och flush) genomförs endokrinologisk utredning.

Missbruksanamnes med PEth och drogtest.

Behandling

Vården bör ha hög tillgänglighet för primärbedömning vid ångestsjukdom och erbjuda aktiv uppföljning.

Kognitiv beteendeterapi är synnerligen effektiv. Finns även internetbaserad.

Eventuellt kompletterat med läkemedelsbehandling. SSRI (citalopram, escitalopram, sertralin, paroxetine), SNRI-preparat (venlafaxin). I andra hand klomipramin.  Starta med låg dos då ångesten kan öka tills ångestblockad uppnås.

Bensodiazepiner bör inte användas pga betydande risk för beroendeutveckling. I enstaka fall kan ”en Sobril i väskan” som trygghet fungera, men långtidsbehandling är kontraindicerad.

Basal kroppskännedom som tillägg till annan behandling. Information och råd om livsföring samt undvikande av droger (koffein, alkohol, amfetamin, cannabis).

Egenvård:

Bra tips för att ge tillbaka kontroll vid begynnande panikångestsymtom bygger på biofeedback. Mest känd är tekniken att andas i fyrkant: Leta upp ett fyrkantigt föremål i omgivningen (ett fönster, en dörr, ett hus etc.) med blicken. Börja i nedre vänstra hörnet. Följ sidan på föremålet uppåt med blicken och andas in så långsamt du kan. När du kommer upp till nästa hörn håller du sedan andan så länge du kan medan du följer den övre sidan av fyrkanten med blicken. Andas sedan ut så långsamt du kan medan blicken följer den högra kanten ned till det nedre högra hörnet. Håll andan så länge du kan utan luft i lungorna medan blicken följer fyrkantens nedre kant. Följ därefter fyrkanten runt några varv under långsamma ut- och inandningar. Poängen är att man ska andas mer sällan. Det går lika bra att andas efter en klocka (max 3-4 andetag per minut) eller andas i en papperspåse.

Regelbundna vanor minskar ångestnivån, liksom träning. Centralstimulerande ämnen (koffein, kokain etc) gör det lättare att få panik.

Fördjupning

vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/psykiatri-och-psykisk-ohalsa/ako/angestsyndrom/

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se

Patientinformation

Ångestförbundet. www.angest.se

Hjälplinje:
https://hjalplinjen.se/ Eller ring 90390.

Aktuella Mediciner

SSRI 

Citalopram: T Citalopram. Escitalopram: T Cipralex. Sertralin: T Sertralin. T Zoloft. Paroxetin. Paroxetin, Seroxat.

SNRI 

Venlafaxin: K Efexor Depot. K/T Venlafaxin.

Tricyklika 

Klomipramin: T Anafranil. T Klomipramin.

Annons:
Annons:
Nyhetsbrev

PM-medlemskap

Medlemskapet är kostnadsfritt och du loggar in smidigt och tryggt med ditt BankID.

  • check Skräddarsytt nyhetsbrev
  • check Kalkylatorer och blanketter
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på PM-boken
Annons: