Nyhetsbrev

Titel

Praktisk Medicin 2018

Köp böckerna PM Praktisk Medicin del 1 & 2 direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

Psykos. Akut psykos.

ICD-10: F 29

Allmänt:

Definition

Defekt upplevande av verkligheten. Oftast utan sjukdomsinsikt.

Orsak

Psykossjukdom är ett samlingsbegrepp för tillstånd med psykotiska symtom och omfattar

Schizofreni; vanligaste psykosen (hallucinationer, bisarra vanföreställningar; se Schizofreni/Schizoaffektiv sjkd. nedan). Stark hereditet.

Vanföreställningssyndrom (se avsnittet nedan; ex.v. svartsjukeparanoia, kverulansparanoia).

Reaktiva-, organiska-, substansutlösta-, affektiva psykoser (se Differentialdiagnoser nedan).

Övergripande förklaring för psykosutveckling är när stress/påfrestningar drabbar vulnerabel individ. Dopaminsystemen i CNS, avvikande kommunikation mellan hjärnans regioner liksom regional dystrofi och metabola förändringar i CNS finns i bakgrunden.

Symtom

Hela spektrat mellan uttalad inåtvändhet/passivitet/frånvaro, över enstaka vanföreställning/hallucinos till starkt utagerande beteende förekommer. Ibland obegripligt prat, uppluckrade och svårförståeliga associationer, omotiverat skrattande. Ibland starkt avvikande och ofta itererat rörelsemönster.

Patienten kan uppleva röster (som ibland säger till patienten att utföra handlingar), kan uppleva syner och också känsel-/smakupplevelser. Schizofrena symtom med hallucinationer och/eller bisarra vanföreställningar. I affektiva psykosen har stämningslägesförskjutning föregått psykossymtomen. Uppträder i alla åldrar debuterar ffa i 18–30 års ålder.

De flesta psykoser har en upptaktsfas med tilltagande symtom och nedsatt funktionsnivå.

Tidiga tecken på psykossjukdom kan vara en kombination av följande: social isolering och minskat umgänge, drar sig undan från arbete eller studier under en längre tid, ändrad uppfattning om den egna personen eller att inte känna igen sig själv, ändrad verklighetsuppfattning och realitets­prövning, svårbegripliga känsloutbrott och udda fram­toning, ökad känslighet för sinnesintryck, ändrad dygnsrytm eller sömnlängd

Misstanken på psykossjukdom skärps väsentligt vid känd, ärftlig belastning.

Betydande somatisk och psykiatrisk samsjuklighet samt missbruk finns hos personer med psykossjukdom.

 

Differentialdiagnos

Psykossymtom kan uppträda vid en mängd tillstånd varför differentialdiagnostiken kan initialt vara mycket svår. Överväg följande:

Konfusion (ffa desorientering). Dissociativa tillstånd (bristande närvarokänsla, bristande realitetsuppfattning, påverkat medvetande, amnesi). Långvarig stress + brist på sömn kan orsaka psykos; se Cykloid Psykos nedan).

Läkemedelsutlöst (ex.v. klorokin, dopaminerga medel, kortikosteroid, tyroxin, betablockerare, antikolinerga medel – ffa betr. äldre).

Drogmissbruk (alkohol [Wernicke-Korsakoffs alkoholpsykos], narkotika, hallucinogener).

Tvångshandlingar liksom tvångstankar (diff. till schizofreni). Andra psykiatriska tillstånd (personlighetsstörningar [ex.v. paranoid-, emotionellt instabil-, schitzotypal personlighetsstörning], utvecklingsstörning, bipolärt syndrom med stämningskongruenta vanföreställningar [se Vanföresällningsdepression nedan], PTSD, tvångstankar/-handlingar, Aspergers syndrom/autism, post partum- psykos.

Somatisk sjukdom: Hormonrubbning (tyreotoxikos, paratyreos, hypoglykemi). Infektion (hög feber, CNS-engagemang). Tumör (CNS). Neurologisk sjkd. (demens, epilepsi, cerebrovaskulära händelser). Invärtesmedicinsk sjkd. (uremi, leverencefalopati, sarkoidos, elektrolytrubbningar, SLE, B12-brist m.fl.).

Utredning

Utredning av misstänkt psykos bör ske av psykiater.

Anamnes. Hereditet, tidigare symtom, episoder, sociala förhållanden.  Strukturerad intevju genom MINI där man dock inte skiljer mellan olika psykotiska syndrom. En utvidgad psykosmodul med specifik schizofrenidiagnostik finns i M.I.N.I. Plus.

Sjukdomsgrad kan bedömas med hjälp av skattningsskalor som PANSS, PANSS-R för psykossymtom, CDSS för affektiva symptom,  CGI-S för globalt mått på sjukdomsgrad. Dessa skalor ska ej användas för att ställa diagnos men är hjälpmedel för att skatta sjukdomsgrad och följa förlopp.

Missbruksanamnes och skattningsformulär. Alkohol (AUDIT) och narkotika (DUDIT).

Somatisk sjukdom, läkemedelsanamnes.

Suicidriskbedömning bör göras med en klinisk bedömning kompletterad med en strukturerad intervju. Exempel på

sådana instrument är SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) samt frågor om suicid i instrumenten

MADRS-S, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI).

Riskbedömning om hot och våld genom anamnes och skattningsskalor som HCR-20 och PANSS. Imperativ rösthallocinos med uppmaning till våld eller tvångstankar om att skada andra kan vara en riskfaktor.

Somatiskt status inklusive neurologstatus.

Somatisk utredning med basprover: blodstatus, elektrolyter, kreatinin, glukos, T4, TSH, lever prover mfl beroende på symtom och fynd. Alkohol och drogscreening.

Ev Läkemedelskoncentration.

Bilddiagnostik –  CT/MR/PET hjärna. EEG.

Utredning om kognitiv funktionsnedsättning med neuropsykologisk utredning.

Behandling

Patienter med psykos bör behandlas av psykiatriskt team.. Viktigt i princip att behandla patientens psykos så tidigt som möjligt. Behandlingen vid ett akut insjuknande samt fortsatt behandling består av:

Avgör om patienten behöver inneliggande vård eller kan behandlas i öppenvård. Avgör om patienten medverkar till vård eller om skäl finns att vårda patienten med stöd av LPT.

Behandla sömnstörning med zolpidem/zopiklon och ångest med bensodiazepiner.

Behandla samtidig depression med antidepressiva.

Insätt antipsykotika i första hand i monoterapi och i lägsta effektiva dos. Om möjligt bör man avvakta med behandlingen 1-2 veckor för att få diagnos.

Utse PAL och kontaktperson och upprätta vårdplan tillsammans med patient och anhöriga. Erbjuda Case-management enligt ACT(assertive community treatment) som är en intensiv åtgärd avsedd för personer med psykiska funktionsnedsättningar som ger omfattande funktionshinder, som i sin tur gör det svårt för dem att medverka i vård och delta i samhällsliv.

Psykopedagogiska insater.

KBT.

Samverkan med socialtjänst, försäkringskassa och andra aktörer kring patienten.

Gott omhändertagande av patientens somatiska tillstånd och livsstilsåtgärder. Hjälp med missbruk.

Läkemedelsterapi

Antipsykotika: SGA i första hand rekomenderas aripiprazol, olanzapin, och risperidon. Andra alternativ är  tex quetiapin och ziprasidon.

Klozapin endast då två olka SGA försökts

Vid agiterad psykos kan injektionsbehandling övervägas. Inj haloperidol och prometazin. Samtidigt inj av biperiden som profylax mt biverkningar.

Vid motorisk oro och aggressivitet kan zuklopentixolacetat användas.

ECTbehandling kan komma ifråga i synnerhet vid affektivs syndrom, postpartumpsykos och kataton schizofreni.

SGA kan kombineras med stämningsstabiliserare (litium, valproat, lamotrigin) vid schizoaffektiv sjukdom. För maniska symtom, vg se separat avsnitt i detta kapitel.

 

För dig som patient
Läs mer om Psykos. Akut psykos. på doktorn.com (öppnas i nytt fönster)
Uppdaterad: oktober 2018
Författare:
Se redaktion

Läs mer om NET (Endokrina tumörer) på MedHub

Kronisk migrän är en diagnos som ofta missas!

Vill din mottagning kunna behandla / ta emot återbesök/påfyllnad för botulinumtoxin-injektioner?

Vi hjälper er att komma i gång. Gäller även primärvården.

Läs mer

Vill du ha PMs nyhetsbrev?

En till två gånger i månaden får du information om nya och uppdaterade behandlingsöversikter samt kunskapstester.

E-postadress
Titel








NEJ TACK