Personlighetssyndrom hos vuxna

Se även avsnittet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos vuxna i detta kapitel.

Definition

Personlighet kan definieras som det väsentligen stabila mönster av tankar, känslor och beteenden som utmärker en persons unika sätt att möta, hantera och anpassa sig till sina livsomständigheter. Begreppet personlighetspatologi eller mer specifikt personlighetssyndrom används då detta mönster är så pass dysfunktionellt och maladaptivt att det medför ett »kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden«.

Orsak

Hereditet och psykosociala faktorer.

Symtom

Personlighetssyndrom anses av tung tradition vara livslånga. Senare tids forskning har visat dels att detta ej behöver vara fallet, att 18-årsgränsen inte är given, dels att personlighetsstörning med tiden kan övergå i andra, botbara, åkommor. De flesta individer med personlighetssyndrom uppfyller kriterierna för flera typer av personlighetssyndrom. Symtombilden varierar starkt inom grupperna. Svårt att säga vad som är personlighetsdrag och vad som är personlighetssyndrom.

Diagnosen baseras på ett antal karakteristika. I DSM-V definieras tio olika typer som grupperas i tre kluster med liknande symtomatologi.

Kluster A

Paranoid, schizoid respektive schizotyp form. Personer med dessa syndrom uppvisar misstänksamhet, blir lätt kränkta och kan älta oförrätter, är socialt tillbakadragna och saknar nära vänner, ofta ensamaktiviteter, ger brist på känslomässigt gensvar, ev excentriskt beteende med udda/vagt/metaforiskt uttryckssätt och besynnerliga idéer. Deras begränsade sociala förmågor gör att de har svårt att passa in i arbetslivet. Paranoid- och schizotyp personlighetsstörning kan föregå paranoid- respektive schizofren psykossjukdom.

Kluster B

Antisocial, emotionell instabilitet (borderline), histrionisk respektive narcissistisk form. Personer med dessa syndrom präglas av emotionellt, dramatiskt, utagerande, oberäkneligt, ”stökigt”, egocentriskt beteende med bristande empati. De kan ha problematiska relationer till närstående liksom även svårigheter i arbetslivet på grund av impulsivitet, bristande empatisk förmåga eller emotionell instabilitet.

Kluster C

Ängslig, osjälvständig respektive tvångsmässig (anankastisk) form. Personer med dessa syndrom brukar beskrivas som ängsliga och socialt osäkra, präglas av en bakomliggande ångest med social hämning, känsla av otillräcklighet, konflikträdsla, svårighet att fatta beslut, ordningssinne, detaljfokusering, småsnålhet, rutinbundenhet. Jämfört med övriga former av personlighetssyndrom är förmågan att fungera i arbetslivet vanligen bättre.

Somatisk samsjuklighet är vanligt och man har funnit ökad dödlighet hos personer som vårdats i öppen- eller slutenvård pga personlighetssyndrom.

Psykiatrisk samsjuklighet är vanligt tex depression, ångestsyndrom, bipolär sjukdom, schizofreni, ätstörning, neuropsykiatriska diagnoser som ADHD.

Missbruk.

Differentialdiagnos

Depression, ångestsyndrom, posttraumatisk stress, bipolär sjukdom, schizofreni, ätstörning, neuropsykiatriska diagnoser som ADHD. Missbruk.

Utredning

Bör utredas av psykiater/psykolog/teambedömning.

Anamnes. Kompletteras med strukturerade diagnostiska intervjuer via MINI o/e SCID-1. Ingen specifik skattningsskala för personlighetsstörningar finns. Psykiatrisk och somatisk historia, hereditet. Relationer. Svåra livshändelser. Intressen.

Självskadebeteende. Suicidriskbedömning bör göras med en klinisk bedömning kompletterad med en strukturerad intervju. Exempel på sådana instrument är SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) samt frågor om suicid i instrumenten MADRS-S, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI.

Frågeförmulär – SCID-II. Semistrukturerad intervju – The Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis II Disorders.

Somatiskt status för att finna somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, kreatinin, T4, TSH. Leverprover, EKG. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta.

Missbruksanamnes och ev drogtest.

Behandling

Bör behandlas inom psykiatrin.

Personlighetsstörningar är (med dagens kunskap) visserligen ej botbara men patienten kan i många fall lära nya strategier för att modifiera beteendet så att det blir mindre begränsande för honom/henne.

Inga läkemedel har indikationen personlighetsstörning.

Olika typer av terapi kan bli aktuella ex.v. Dialektisk beteendeterapi (DBT), Mentaliseringsbaserad terapi (MBT), Transference Focused Psychoterapy (TFP) – överföringsfokuserad, kognitiv beteendeterapi (KBT), Interpersonell terapi (IPT), Schemafokuserad terapi (SFT), Client-Centered Therapy (CCT), Emotion Regulation Group Therapy (RGT).

Behandla somatisk och psykiatrisk samsjuklighet.

I tillspetsade lägen då ångestnivån och det inre kaoset hos patienten är påtagligt kan det bli nödvändigt med (kortare) inläggningar på psykiatrisk klinik för skydd.

Arrangera i görligaste mån livets krav beträffande arbete etc så att individen ges förutsättningar att kunna fungera.

Fördjupning

Svensk Psykiatrisk Förening. Personlighetssyndrom.Klinisk Riktlinjer för utredning och behandling. 2017. http://www.svenskpsykiatri.se/spfs-kliniska-riktlinjer/

Läkartidningen. Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos? 2016.

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se