Tortikollis. Nackspärr.

Författare: 2 november, 2012

Redaktionen

Granskare: 19 september, 2022

Yelverton Tegner

Specialist i ortopedisk och allmän kirurgi, professor emeritus i Idrottsmedicin

Se även Nackmyalgi. Nackvärk.

Orsak

Oftast muskulär. Hos barn ibland svalginfektion med lymfkörtelsvullnad. En ovanlig men allvarlig orsak till tortikollis är dislokation eller subluxation i någon av lederna i halskotpelaren hos reumatiker. Leden kan även vara låst på grund av meniskinklämning i facettlederna. Se avsnittet Cervikalgi för ytterligare orsaker.

Symtom

Smärtan är lokaliserad till nacken eller dess närliggande regioner. Huvudet hålls helt fixerat, ofta lite snett.

Status

Smärta vid vridning av nacken i förhållande till bålen. Uppfattas som ”halsens ryggskott”.

Differentialdiagnos

Cervikobrakialgi, tumör, spondylit, diskit, spondylos. Särskild observans beträffande reumatiker med förändringar atlas-dens. Retrofaryngeal tendinit (Fahlgrens syndrom; akut insättande intensiv smärta cervikalt och i bakhuvud med svårt att svälja). Huvudet hålls stilla. CT halsrygg visar mjukdelssvullnad C1–C2 samt prevertebral mjukdelssvullnad C1–C4. Självläkande åkomma. NSAID/Coxib).

Utredning

Rörelsestatus inkl neurologi. Om trauma eller RA finns i anamnesen bör man utföra röntgenundersökning med frågeställning facettledsluxation, atlas-dens förändringar? Hos barn inspekteras även svalget och lymfkörtlar palperas.

Kvarvarande besvär efter 6 veckor är indikation för slätröntgen alt MR.

Behandling

I regel självläkande inom en vecka. Rörelseträning. Patienten fortsätter med vanliga aktiviteter och förblir aktiv. Vid behov tillfälligtvis analgetika alt. NSAID/Coxib. Ev. muskelavslappande medel. Vid kraftig låsning kan även bensodiazepinpreparat vara indicerat för bästa muskelrelaxation, skicka då med 1–2 tabletter från mottagningen. Remiss fysioterapeut/naprapat/kiropraktor för snabbare mobilisering.

Patientinformation: www.1177.se

Aktuella Mediciner

Bensodiazepin: T Stesolid.

Klorzoxazon – muskelavslappande: T Paraflex.

NSAID: T Diklofenak. T Ibuprofen. T Naproxen. K Orudis retard.

Coxib: T Celecoxib, T Etoricoxib

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.

Paracetamol + kodein: T Citodon. T Panocod.

Lär dig mer

Nackens anatomi

Nacken består av sju kotor, C1-C7. C1 kallas även atlas och C2 kallas axis. Extension-flexion utförs till en tredjedel i övre delen av nacken, närmare bestämt i atlantooccipitalleden (leden mellan skallbasen och översta nackkotan) och till två tredjedelar mellan C2-C7. Sidledsflexion sker till hälften i atlantooccipitalleden och till hälften mellan C2-C7. Rotation sker till hälften i atlantoaxialleden (C1-C2) och till hälften i C2-C7. Ligamentum nuchae fäster på cervikalkotornas spinalutskott och utgör fästen för m. romboideus och m. trapezius.

Nackotorna har till skillnad från övriga kotor hålrummet transversum formaina genom vilken artärer (a. vertebralis), vener och sympatiska nerver passerar.

Nackmusklerna och m. trapezius hjälper nacken att röra sig och linjerar huvudet och nacken. Musklerna ser också till att nacken har en naturlig lätt lordos. Förutom denna funktion skyddar musklerna ryggmärgen och spinalnerver vid trauma. De suboccipitala musklerna finns under occipitalbenet och består av fyra muskler som roterar och extenderar huvudet. Mm. splenius capitis och splenius cervicis extenderar och roterar huvudet. Mm. transversospinalis är fem muskler som rör huvudet framåt och bakåt samt möjliggör lutning i sidled. De stabiliserar också ryggraden. Nackens sida har m. rectus capitis anterior och m. rectus capitis lateralis som kontrollerar rörelser från skallbasen samt m. longus capitits och m. longus colli som hjälper till att vrida huvudet från sida till sida.

Det finns åtta cervikala spinalnerver som utgår från ryggmärgen. De har en ventral rot som innehåller efferenta nervfibrer från alfamotorneuron i ventralhornet i ryggmärgen. De har också en dorsal rot med primära sensoriska nervfibrer från celler i dorsalrotsganglion. De ventrala och dorsala spinalrötterna går ihop och bildar spinalnerven. Den delar sig sen i två grenar en dorsal och en ventral. Dorsala grenen innerverar muskler, hud och leder i nacken och den ventrala grenen innerverar prevertebral och paravertebrala muskler och bildar brachialplexat som innerverar armarna.

Författare:

Sofia Åkerlund

Leg. Läkare och chefredaktör

Läs mer Förminska