Definition
Förvärvad fläckvis förlust av pigmentceller i ytterhuden, som gör de drabbade områdena kritvita. Ibland drabbas även hårfolliklarna.
Orsak
Generaliserad vitiligo – autoimmun sjukdom med cirka 10% ärftlighet. Associeras med andra autoimmuna sjukdomar som tyreoiditer, Mb Addison, diabetes mellitus typ-1, celiaki, RA, atrofisk gastrit m fl.
Segmentell vitiligo – orsakad av substanser producerade vid det nervändslut där pigmentbristen uppstår (ej autoimmun eller ärftlig). För båda gäller att stress och psykisk belastning associeras med försämring.
Symtom
Generaliserad vitiligo – vanligast (1-2% av alla människor). Debuterar ofta i tonåren. Vanligaste lokalisationer: Runt munnen, ögonlock, armhålor, händer, fötter, armbågar, knän samt genitalt. Fläckarnas utbredning ökar ofta sakta under årens lopp men i enstaka fall snabb spridning under månader. Viss repigmentering förekommer.
Segmentell vitiligo: Utvecklar sig allsidigt inom 3-12 månader och sprider sig vanligtvis inte efter det.
Differentialdiagnos: Pityriasis alba (ljusrosa, lätt vitfjällande myntstora ytor i framför allt ansikte, skuldror och överarmar hos barn och tonåringar- en variant av atopiskt eksem. Syns mest på sommaren. Kan svida vid irritation). Pityriasis versicolor. Piebaldism; vita fläckar vid födelsen (t ex vit hårtofs), beroende på mutation, nedsatt melanocytmigration från crista neuralis.
Behandling
Vanligen ingen. Viktigt med solskydd för att ej bränna huden. Dihydroxyaceton i olika beredningar t ex ”Brun Utan Sol” kan ge en döljande, ytlig brunfärgning men dåligt skydd mot sol. Kontrollera Fritt T4 och TSH (sjukdomen associerad med tyroideasjukdom)