Akillestendinit

Definition

Akillestendinit. Akillestendinos. Hälseneinflammation.

Orsak

Överbelastning av senan (ensidig belastning, hög intensitet, hårt underlag). Ökad risk efter fluorokinolonbehandling.

En akut inflammation uppkommer efter överbelastning. Överbelastningen kan bero på långvarig löpning. Det är i dessa fall inte enbart senan som blir inflammerad utan det är även en inflammation i senskidan (tendovaginit)

Det som ofta benämns som en kronisk inflammation är en degeneration med microrupturer – en så kallad tendinos. Denna kan uppkomma efter långvarig belastning eller som en del i ett åldrande.

Symtom

Vid en akut inflammation är senan smärtande och belastningskänslig. Ibland föreligger en krepiterande tendovaginit.

Vid en tendinos har man smärta vid belastning, men ibland förekommer vilovärk. Morgonstelhet är vanligt.

Status

Akut: Senan är ömmande och svullen och ofta finns det krepitationer.

Tendinosen: Finns en ömmande, ofta spolformig, uppdrivning av senan någon cm ovan fästet på calcaneus. Smärta vid stående på tå.

Differentialdiagnos

Underbenstrombos, partiell hälseneruptur, entesopati vid spondylartrit, bursit.

Utredning

Klinisk diagnos, eventuellt ultraljud för att diagnostisera partiell/total ruptur liksom bursit. MR vid långvariga besvär (framförallt en preoperativ undersökning).

Behandling

Vid alla överbelastningsrelaterade sjukdomar gäller reducerad mängd träning och träningsbelastning. Korrigering av utlösande faktorer såsom felställning av foten med hjälp av lämpliga skoinlägg, eventuellt mjuka hälkuddar. NSAID/Coxib lokalt eller peroralt har tveksam effekt vid tendinoser, men vid akuta tendiniter kan det vara bra.

Träning

Excentrisk vadmuskelträning har visat sig vara mycket effektiv vid tendinoser. Stå med främre delen av fötterna på en trappa, bänk eller motsvarande. Gå upp på tå på båda fötterna. Lyft den oskadade foten från underlaget. Sänk långsamt ner kroppen genom plantarflexion av den sjuka foten (”omvänd tåhävning”). Därefter hävs upp till tåstående med hjälp av båda benen. Detta görs 3 x 10 gånger, två gånger om dagen 7 dagar/vecka under 12 veckor. Träningen ska göra ont initialt (smärta upp till VAS 5–7). För att öka belastningen kan man ha en ryggsäck på ryggen med vikt (böcker exempelvis) som man kan öka på successivt ju starkare man blir. Stretching efter träning upplevs lindrande. Symtomförbättring brukar vara långsam, men märks efter ca 6 veckor, men träningen måste fortsätta även efter detta – upp till 6 mån. Hälsenebelastande fysisk aktivitet kan fortsätta under träningen. Rehabiliteringen sker bäst, i vart fall initialt, med hjälp av fysioterapeut.

Inlägg

Stötdämpampande inlägg är bra men de bör ha ett dynamiskt stöd i det längsgående fotvalvet. Bra också om det finns en pelott som stöttar det främre tvärgående valvet.”

Klackförhöjning om 10–20 mm (effektiv höjdskillnad mellan häl och framfot) kan hjälpa till att avlasta senan initialt.

Övrigt

Vid akut krepiterande tendovaginit av akillessenan: Injektion Heparin 15000 IE intravenöst dagligen i 3–4 dagar. Avlastning med krycka.

Elitidrottare och kroniska fall (över 6–12 månader) remitteras till ortoped för ställningstagande till operativ åtgärd (utförs endast vid vissa centra). Alternativ för elitidrottare är minimalinvasiv kirurgi där liten mängd vävnad just intill senan skrapas bort. Full aktivitet 4–6 veckor efter ingreppet. En annan möjlighet är ultraljudsledda skleroserande injektioner (aethoxysklerol) just invid senan; 2–3– (5) injektioner med 3 månaders mellanrum. Blockerar smärtgenererande nerver och ger möjlighet till remodellering av senan. Försiktiga rörelser 2 veckor efter injektion, därefter återgång i träning/motion.

Andra alternativ är stötvågsbehandling, eller laserbehandling.

Ge inte kortisoninjektioner i och omkring senan – risk för totalruptur!

Patientinformation: www.1177.se

Aktuella Mediciner

Antikoagulantia: Inj. Heparin 5000 IE/ml

NSAID: T Ibuprofen. T Naproxen. K Orudis Retard. Gel Orudis. Gel Siduro.
Gel Voltaren.

Coxib: T Celecoxib, T Etoricoxib