Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal inom öppenvården. Patienter hänvisas till Doktorn.com

Kapitel > Psykiska sjukdomar > Depression.

Depression.

ICD-10: F32

Se även Depression hos äldre i kapitlet Geriatriska sjukdomar liksom avsnitten Bipolär sjukdom samt Cyklotymi i detta kapitel.

Kort Sammanfattning avbehandlingsavsnittet:

* Lättare depression: Primärt KBT. Följ upp. Ev farmaka enl nedan:

* Medelsvår depression: KBT och eller antidepressiva. I första hand någon av förstahandsmedlen inom SSRI: Citalopram, Escitalopram, Fluoxetin eller Sertaralin. I andra hand Mirtazapin, SNRI, NDRI. Behandlingseffekt tar 2-4 veckor, tidig telefonkontakt och återbesök, ev bensodiazepin kortvarigt initialt.

* Svår depression: Tricykliskt preparat (ex v Sensaval, Klomipramin) övervägs. Ev ECT. Psykiaterbedömning. All farmaka ges med uppmärksamhet på ev mani/hypomani i status eller anamnes. I så fall ställningstagande till om bipolaritet föreligger, och psykiaterkontakt.

* Insjuknandeålder medför olika fokus: < 30 år: Misstänk bipolaritet. 30-40 år: Vanligast med unipolär depression. > 55 år: Vascular depression/Late Life Depression? (BT, lipider, P- Glu, rökning? B12? TSH?). Demens? Ev CT hjärna.

* Livsstilsåtgärder kompletterar farmakaterapi (motion, vistelse dagsljus, sömnreglering, vb stressreduktion).

* Kognitiv beteendeterapi – KBT

* Alltid suicidriskbedömning.

Definition

Förstämningssjukdom som ofta blir ett långvarigt sjukdomstillstånd med återkommande episoder i ett progredierande förlopp.

Diagnosen ”Depression” kan i själva verket stå för en Egentlig depression (”klassisk depression”), Atypisk depression, Bipolär sjukdom, Cyklotymi, Melankoli, Dystymi (= ihållande depression), Årstidsbunden depression eller en Late life depression. Se ”Status” nedan.

Livstidsrisk för kvinnor ca 45 %, för män ca 23 % att drabbad av depression.

Orsak

Arv och miljö i samverkan. En fråga om förhållande mellan påfrestning och sårbarhet (=kombination av nedärvd och förvärvad motståndskraft mot yttre påfrestningar).

Psykosociala påfrestningar: Sömnbrist. Stress. Svåra livshändelser (arbetslöshet, mobbing, sorg, separation m fl) ffa vid första depressionen.

Biologisk sårbarhet: Nedsatt produktion av monoaminer (serotonin, dopamin och noradrenalin) i CNS. Nedreglering av frontalcortex (centra för planering, översikt, affekt- och stresshantering), uppreglering av centrala bansystem (ångestcentra), påverkan av HPA- axeln med bla cortisolpålagring (hjärnan återhämtar sig inte nattetid, minnesproblem, trötthet).

Testosteronbrist (män). Nedsatt storlek och funktion av hippocampus (oklart om detta är orsak eller följd av depression). Återkommande depression (gör i sig att hjärnan påverkas vilket predisponerar för ytterligare depressioner). Årstidsrelaterad depression (biologiska rytmer påverkande monoaminerna i CNS). Ev inverkar ljusbrist). Hereditet (ffa melankoli och bipolär/manodepressiv sjukdom). Personlighet (ex v ADHD, autism). Somatiska sjukdomar (se Differentialdiagnos). Läkemedel (kortison, alfablockerare, oselektiva ß-blockerare, opioider, antiepileptika, vareniklin (Champix), NSAID, gestagenpreparat; t ex intrauterina inlägg).

Alkoholöverkonsumtion (är direkt depressionsframkallande och en ofta förbisedd orsak).

Ålderdom i sig är inte en orsak till depression.

Insjuknandeålder gör olika orsaker sannolika:< 30 år: Misstänk Bipolaritet. 30-40 år: Vanligast med Unipolär Depression > 55 år: Vascular depression/Late Life Depression?

Symtom

Se Status nedan.

Den förstagångsdeprimerade märker ofta inte av de egna symtomen utan projicerar sitt dåliga mående på omgivningen (chefen dum, man är missnöjd med det mesta, klagande). Parallellt kroppsliga symtom som värk, magbesvär mm.

Vid recidiverande depression känner individen bättre igen de egna symtomen. Depressiv episod innebär hög recidivrisk.

Depression innebär i regel såväl kognitiv svikt (tänker långsamt, minnesstörning, långsamma associationer etc), emotionella symtom (humörpåverkan, sänkt grundstämning, förlorat intresse för det mesta, irritabilitet etc), hämning (psykomotorisk, energilöshet, känslomässig avtrubbning mm) liksom somatiska/biologiska symtom (sömnrubbning, nedsatt sexlust/förmåga, ökad smärtkänslighet mm).

Depression med ffa serotonerg bild uppvisar nedstämdhet, gråtighet, irritabilitet, impulsivitet, oro/ångest, minskad sömntid, aptitförlust, ev tvångstankar, tvångshandlingar.

Depression med ffa dopaminerg bild uppvisar trötthet/energibrist, likgiltighet, ”sänkt vakenhet”, brist på lust att göra saker som man vanligen tycker om, nedstämdhet, svårigheter att ta itu med vardagsbestyr, motorisk hämning, kognitiva symtom i form av minnesstörning/koncentrationsbesvär/uppmärksamhetsstörning/verkar avskärmad. Minskad förmåga till planering/översikt. Sötsug/ökad aptit.

Depression med ffa noradrenerg bild uppvisar energilöshet, oro, trötthet, brist på intresse, ångest, irritabilitet.

De olika depressionstyperna överlappar varandra.

Barn visar generellt värkproblematik med lättstressat och avvikande/utagerande beteende:

Små barn ofta nedstämda/irriterade under del av dagen flera dagar i rad, utagerande, flera kroppsliga symtom. Tappar lusten att leka. Separationsångest. Ångesttillstånd kan börja i 6 – 7 års ålder.

Skolbarn visar trötthet med sänkning av koncentration och kognitiv funktion, skolvägran/sämre skolresultat, irriterade och kan ”straffa ut sig”. Ibland hallucinationer.

Ungdomar visar självskador, sover mycket, huvudvärk (vanligt), yrsel, magont, frusenhet, polyuri, ev alkohol/droger.

Status: Egentlig depression karakteriseras av (enl. DSM-IV):

A. Minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod där minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse eller minskad glädje måste föreligga.

1. Nedstämdhet.

2. Klart minskat intresse eller minskad glädje.

3. Betydande viktnedgång> 5 % senaste månaden.

4. Sömnstörning nästan varje natt.

5. Psykomotorisk agitation eller hämning.

6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen.

7. Känslor av värdelöshet eller obefogade eller överdrivna skuldkänslor, så gott som dagligen.

8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet.

9. Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök.

B. Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression.

C. Symtomen orsakar ett lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

D. Symtomen beror inte på direkta effekter av substans (missbruk) eller av somatisk sjukdom (se Differentialdiagnoser).

E. Om det föreligger en sorgereaktion (inget exkl kriterie) skall symtomen ha varat längre än två månader efter en närståendes bortgång (eller annat psykiskt traumata) och karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av värdelöshetskänslor, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

Unipolära sjukdomen börjar ofta i 40-årsåldern- ofta med sömnproblem. Vid “Egentlig depression” är ”förlust av jaget” förlorad självaktning (vid Utmattningssyndrom, Stresstillstånd m fl är denna bevarad). För övrigt ses nedstämdhet, trötthet/energibrist (”orkar inte göra tanke till handling”), likgiltighet, brist på lust att göra saker som man vanligen tycker om, svårigheter att ta itu med vardagsbestyr, motorisk hämning, minnesstörning/koncentrationsbesvär/uppmärksamhetsstörning. Sötsug/ökad aptit. F ö känsla av att vara illa till mods, känsla av att ha en hopplös framtid, självmordstankar. Nedreglering av hjärnans belöningssystem. Negativa tankar. Kroppsliga symtom som yrsel, huvud-nackvärk, diffusa magtarmbesvär, viktnedgång, klumpkänsla i halsen och svårpreciserade smärtor kan ibland dominera. Ofta åtföljs depressionssymtomen av ångest (se avsnittet ”Ångest Oro” i detta kapitel). Ofta långsammare rörelser och tankehastighet. Minnessvårigheter och kognitiv nivåsänkning kan ffa beträffande äldre ge bild av demens. Vid multipla somatiska symtom och frekventa läkarkontakter finns ofta bakomliggande depression.

Obehandlad är Egentlig depression en oberoende riskfaktor för såväl ökad sjuklighet och död.

Depressionsbilden kan gå med övervägande serotonerg- eller dopaminerg bild (se Symtom).

* Atypisk depression: karaktäriseras av under minst de senaste två veckorna unipolär eller bipolär bild där man har kvar förmågan till känslomässig reaktion (ex v blir glad av positiva händelser) samt minst två av:

– Betydande aptit-/viktökning.

– Sover för mycket (men ändå trött).

– Tung känsla i armar och ben (”blykänsla”)

– Långvarigt mönster av kritikkänslighet med känsla av att ha varit avvisad av andra socialt eller i arbetet.

Ofta ses även stressintolerans, snabb uttröttbarhet, nedreglerar belöningssystem med sötsug och ökad aptit. Agitation, irritabilitet, aggressivitet ingår ofta.

Atypisk Depression kan ha en bipolär sjkd i botten.

* Bipolär sjukdom: Diagnosen bör övervägas efter 3 eller flera episoder av ”depression”, efter att ha använt flera olika antidepressiva utan att något har varit särskilt effektivt och där ofta omgivningen har varit orolig pga sjukdomen. Börjar ofta i 20- års åldern med depressivt skov. Se avsnittet Bipolär sjukdom.

* Cyklotymi: Se avsnittet Cyklotymi. Snabbt svängande humör-/energiväxlingar. Börjar ofta tidigt i livet i barn/tonåren eller i tidiga vuxenlivet.

* Melankoli: karaktäriseras av att något av följande symtom uppträder under den svåraste perioden i den aktuella episoden:

A. Oförmåga till lust/glädje eller oförmåga att reagera på vanligtvis positiva stimuli.

B. Dessutom måste tre av följande symtom finnas: nedstämdhet med distinkt kvalitet, nedstämdhet värst på morgonen, tidigt uppvaknande, stark psykomotorisk hämning eller agitation, betydande aptitlöshet eller viktminskning, överdrivna eller obefogade skuldkänslor.

* Dystymi (Chronic Depressive Disorder) karaktäriseras av nedstämdhet under minst 2 år eller -hos ungdomar-irritabilitet under minst 1 år. Samt minst två av: Aptitförändring, sömnstörning, brist på energi, nedsatt självvärdering, koncentrationssvårigheter, hopplöshetskänsla. Dystymi finns ofta hos personlighet med pessimistisk, ”tung” läggning. Dystymi och kronisk depression benämns i DSM-5 som ihållande depression.

* Årstidsbunden depression: insjuknande vid samma tidpunkt minst två år i rad. Inte utlöst av återkommande yttre psykosociala påfrestningar. Uppvisar hypersomni och starkt sug efter kolhydrater (godis, choklad).

* Late life depression: debut i 60-års åldern ofta i samband med behandling av vaskulär åkomma. Bild av oro, energilöshet, trötthet, ökad smärtkänslighet, somatiska symtom. Depression vanligt efter stroke. Begynnande demens? F ö mkt vanligt även vid Mb Parkinson!

Depressionssjukdom associerad med förkortad livslängd.

Differentialdiagnoser

”Depression” är en diagnos som ibland använts vid normal nedstämdhet och andra reaktioner på livets motgångar (tänk på kriterierna vid diagnossättning).

Ångestsjukdom (GAD), Anpassningsstörning/Sorg (nedstämdhet efter yttre händelse utan att depressionskriterierna är uppfyllda-intakt självaktning- Se avsnittet Stress). Utmattningssyndrom (börjar ofta helt akut även med somatiska symtom, lång anamnes med stress/sömnstörning, – kan kräva flera år lång rehabfas, i efterförloppet kvarstående symtom med stresskänslighet/uttröttbarhet/kognitiva problem). Depressionsepisod är mer avgränsad med snabbare återhämtningsfas och efterlämnar ej så påtagliga restsymtom). Drogmissbruk (alkohol m fl). Begynnande psykos/schizofreni (ffa hos unga personer – ofta första symtomet vid en schizofreni), Hypertymt temperament (se avsnittet Bipolär sjukdom). Neuropsykiatrisk funktionsstörning (ADHD, autismspektrumstörning m fl). Posttraumatiskt stressyndrom. Diabetes. Hypotyreos. Hypertyreos. Hypokalcemi. Lågt S- Testosteron (män). Hypoparatyreos. Hyperparatyreos. Malignitet (t ex pankreastumor, lungcancer). Vitamin B12/folsyrabrist. Vitamin D- brist. Demens. Mb Parkinson(obehandlad). Wilsons sjukdom (parkinsonliknande symtom hos unga 5-35 år med höjda levervärden).

Utredning

Bedömning görs utifrån individens normala stämningsläge. Suicidriskbedömning!

Anamnes (glöm inte fråga om sömnbrist; vanlig orsak till depression) Sötsug?- ev atypisk depression eller årstidsbunden. Läkemedelsanamnes). Strukturerad intervju enl. Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) är visat reliabel för att ställa diagnosen depression (resp mani) liksom Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis disorders (SCID- 1).

Anamnestiskt manier eller hypomanier? – i så fall stor försiktighet med insättning/doshöjning av antidepressiva – psykiaterkontakt + tät uppföljning. Risk för Bipolär sjukdom II (vg se avsnittet Bipolär sjukdom). Ärftlighet för depression/bipolär sjkd/ångestsjkd? Kognitiva symtom mellan skoven? (ffa äldre patienter, anhöriganamnes)- depression kan föregå demensutveckling. Alkoholmissbruk? Somatiskt-/psykiskt status, neurologiskt status, lab: Hb, BT. P-glukos, SR, B12/folsyra, S-K, S-Ca, S-kreatinin, S-ALP, S-ALAT, S-amylas, S-gamma-GT, CDT, PEth, S-fritt T4, TSH, S-Homocystein. Ev Vitamin D. Ev S- Testosteron (morgonvärde fastande). Ev S-parathormon. Flera somatiska sjukdomar och livssituationer kan ge depressivitet. Ev antikroppar mot celiaki. Sömnregistrering (vid påfallande trötthet).

Pat < 30 år: Misstänk bipolaritet. 30-40 år: Vanligast med uipolär depression. > 55 år: Misstänk Vascular depression/Late Life Depression? (BT, lipider, P- Glu, rökning? B12? TSH? Begynnande demens? Ev CT hjärna).

Självskattningsskalor (som patienten fyller i före samtalet med läkaren) ökar chansen för upptäckt av depression och är tidsbesparande. Becks Depression Inventory- II (BDI-II) för vuxna. Beck Depression Inventory- I (för barn och ungdomar). Geriatric Depression Scale (äldre). HAD (Hospital Anxiety and Depression Scale) och MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale, Självskattning). Sistnämnda också lämplig för uppföljning under behandling. Skala för screening av bipolär sjkd hos öppenvårdspatienter är MDQ.

Behandling: Allmänt: Remiss psykiatrin vid suicidrisk! Svår ångest/ sömnstörning/rastlöshet/skuldförebråelser är larmtecken- se avsnittet Suicidriskbedömning.

Mild- till medelsvår depression. Överväg olika behandlingsalternativ innan insättning av antidepressiva. Följ upp! Även ospecifik behandling (stöd, råd, empati etc) har här god effekt. Vid kvarstående symtom rekommenderas i första hand kognitiv beteendeterapi KBT(finns även internetbaserad- har visat god effekt). Ge inte antidepressivbehandling på ”endast” ledsenhet – här handlar det mer om probleminventering/samtalsterapi med kognitiv inriktning. Pat kan snabbt bli bra efter att ha åtgärdat livssituationen eller -där detta inte går att göra- bli medveten om sin situation och ev uppfatta den på ett annat sätt. Fysisk aktivitet på recept (FaR), ev kortare tids sömnmedicinering och kortare tids avlastning via sjukskrivning.

Medelsvår depression, läkemedel och/ eller KBT rekommenderas (vid svår depression- se nedan). Läkemedel och KBT har båda god effekt, dock snabbare effekt av läkemedel. Inga givna skillnader mellan olika läkemedelspreparat. Värdering av ångestnivå, grad av hämning och suicidriskbedömning. Individuell bedömning när farmaka bör sättas in; heriditet på depression gör att behandling ofta påbörjas tidigare. Under den farmakologiska behandlingen släpper hämningen först, ökad risk för suicidhandling. Telefonuppföljning inom 1 vecka och snart återbesök senast efter 3-4 veckor. Om ingen förbättring efter 4-6 veckor höjs dosen. Sedan uppföljning efter ytterligare 4- resp. 12 veckor; först då når medicineringen full effekt. Kombinationer av olika antidepressiva kan vara ett alternativ. Tidig behandling kan förebygga ytterligare försämring. Målet är fullständig symtomfrihet vid depressionsbehandling.

Svår depression, läkemedel (SNRI, tricykliska antidepressiva) och ECT (i svåra terapiresitenta fall) är bäst dokumenterade.

Vid dystymi har läkemedelsbehandling bättre effekt än psykoterapi. Tillståndet ofta svårbehandlat.

Farmakologisk behandling av pat med pågående drogmissbruk är utsiktslös. Avvakta behandling 3 veckor efter alkoholstopp (ofta spontan regress av ”depressionen”). Vid kvarstående depression efter abstinensfas ges mirtazapin.

Patienter med ångest och depression efter bypass, stroke eller hjärtinfarkt har starkt ökad risk för död i hjärt/kärlsjukdom. Är viktiga att behandla med antidepressiva; ge ett SSRI- preparat.

Barn och tonåringar remitteras till BUP. Kognitiv terapi verksamt, beroende på mognadsgrad. Ev SSRI via barnpsykiater.

Pat med bipolär sjukdom bör hanteras av psykiater (medicinering med litium, ev antiepileptika och/eller atypiskt neuroleptikum).

Pat med recidiverande depr (ffa≥ 5 ggr) skall ha stressreducerad tillvaro (ej nattarbete etc).

Farmakoterapi: Vid övervägande ”serotonerg bild” (se Symtom ovan) ges ett SSRI-preparat- ex v citalopram 20 mg alt sertralin 50 mg.

Vid övervägande ”dopaminerg bild” (se Symtom ovan) ges sertralin i högre dos eller venlafaxin 225 – 300 mg/dygn. Överväg bupropion. Ev bupropion + SSRI. Aktiverande Edronax (noradrenalinåterupptagshämmare) eller agomelatin är alternativ. Sistnämmda höjer nivåer av dopamin och noradrenalin- krav på levermonitorering vid behandlingsstart samt vecka 3, 6 och ca vecka 12 och 24 efter behandlingsstart- behandlingen avbryts vid transaminassegring> 3 ggr övre normalvärdena.

Venlafaxin eller escitalopram övervägs primärt vid djupare depression.

SSRI-preparaten har ej avgörande skillnader betr antidepressiv effekt. Citalopram och Sertralin är förstahandsval.

Vid uttalad ångest/trötthet/initiativlöshet -liksom då SSRI ej fungerar – är Venlafaxin eller Duloxetin första-/andrahandsalternativ med god effekt på såväl ångest som depression; Betr Duloxetin är start- och underhållsdos vanligen densamma. Venlafaxin har säkerställd dopaminerg- resp. noradrenerg effekt först≥ 300 resp 225 mg/dygn. Duloxetin i dos 60 – 90 mg. Valdoxan är visad ha god effekt på ångest/trötthet. Alternativ vid ffa stark ångest och/eller dålig sömn är mirtazapin. Äldre tål ofta detta bra.

Stor försiktighet med antidepressiva om pat har anamnes på maniska-/hypomana episoder. Se avsnittet Bipolär sjukdom.

Betr Serotoninergt syndrom se detta avsnitt i kapitel Neurologiska sjukdomar.

Vid dålig effekt av nämnda medicinering finns flera alternativ:

* Ompröva diagnosen! Bipolär sjkd? Serotonerg- eller dopaminerg bild?

* Compliance? S-koncentrationsprov av aktuellt läkemedel. Vid avvikande metabolism kan erfordras doser överstigande FASS- doserna.

* Byte till -eller tillägg av- mirtazapin. Kombination är möjlig med SSRI (dock inte fluoxetin – interaktionsproblematik).

* Ev kombinera SSRI-preparat med noradrenalin- och dopaminhöjande läkemedel som Voxra eller Edronax (2 mg initialt Efter några veckor 4-6 mg/dag).

* Byte till tricykliskt preparat (inte till äldre, kolinerga biverkningar, toxiskt vid överdos). Tricykliska preparat väljs vid svår/djup depression.

* Atypisk depression svarar ofta dåligt på SSRI-preparat. Bupropion eller MAO- hämmare används ofta. Ev tillägg därutöver av Edronax, ev ett atypiskt neuroleptika; ex v Abilify.

* Bakomliggande alkoholmissbruk? Vanligt! Ta PEth eller GT, CDT.

* Psykiaterremiss. Via psykiater är dopaminerg aktivering möjlig i form av klassiska MAO- hämmare, dopaminagonist som Sifrol®, modafinil (Modiodal®; vid uttalad trötthet- 100-300 mg dagl), liksom användande av centralstimulerande medel. ECT har likaså dopaminstimulerande effekt.

Atypiska neuroleptika vid depression är omtvistad behandling som prövas av vissa psykiatriker; ex v olanzapin (för att reducera apati) liksom risperiodon (för att förstärka effekt av SSRI). Används inte minst vid Atypisk Depression- dopaminhöjande. Av de antipsykotiska preparaten är det endast Quetiapin XR som är godkänt för användning som tilläggsbehandling vid depressiva episoder hos patienter med egentlig depression som inte svarat på antidepressiv monoterapi.

Antidepressiv medicinering har full effekt först efter 6-12 veckor. Det som tidigare kallades endogena depressioner svarar bättre på farmakologisk behandling än exogena. Depression med ångestbild svarar bättre på SSRI-preparat än depression med trötthetsbild. Övergripande svarar 50 – 70% på antidepressiv farmakoterapi, placeboeffekten inräknad (ca 30 %).

Bensodiazepin ges vid stark ångest, ofta initialt i behandlingen. Atarax är ett alternativ. Sömnstörning behandlas under de första veckorna med zolpidem eller zopiklon.

Vid impotensbesvär av SSRI föreslås oförändrad medicinering under inledningsskedet av behandlingen och vid måttliga besvär – dessa kan försvinna. Överväg vid uppföljning annars sänkning av SSRI-dosen. Sexuella biverkningar är relaterade till serotonin. Dopamin förstärker sexförmågan. Alternativ är byte till mirtazapin, bupropion eller agomelatin (krav på levermonitorering) eller prövas tillägg av buspiron alt risperidon till SSRI. Ev tillägg av PDE-5 hämmare.

Behandling under minst 6 månader, gärna 1 år. Kortare behandlingstid ökar risken för recidiv. Risk för recidiv minskar än mer vid behandling under två år.

Målet är att pat skall vara helt symtomfri – minskar risk för återfall. Gradvis utsättning av farmaka. Vid recidiverande depression -vilket är prognostiskt ogynnsamt- övervägs långtidsterapi, ev kronisk. Ofta behandling i 2-5 år efter andra depressionsepisoden och livslångt efter tredje episoden liksom efter två episoder + riskfaktorer (hereditet, snabba recidiv, depressioner med hög intensitet, hög ålder vid insjuknandet). Behandla med samma dos som kuperade tidigare episoden.

Gällande barn är inga antidepressiva läkemedel godkända. I särskilt utvalda fall kan behandling ske via barnpsykiater.

Övrig behandling: ECT bra vid terapiresistenta depressioner eller där farmaka är olämplig (äldre, gravida). Mycket effektivt vid djupa depressioner och vid psykotiska inslag.

Ljusterapi är i studier visad vara utan effekt; inte bättre än placebo. Dock att i kliniken många patienter med årstidsbunden depression upplever förbättring. Ljusterapi dagligen mellan kl 7 – 9 under 2 veckor. Inte solglasögon, (alternativt resa till solig ort…).

Psykologisk: Kognitiv beteendeterapi fungerar bra mot lätta till medelsvår depression. Kan även utföras ihop med läkemedel. Stresshantering (lära sig hantera livets stressmoment). Psykoterapi via internet har visat sig fungera bra.

Psykosocial: Minska stressnivån. Partiell sjukskrivning? Aktivera socialt nätverk. Har arbetsledaren tagit kontakt med pat?

Egenvård: Motion har antidepressiv effekt; minst 2-3 pass/ vecka med måttlig fysisk aktivitet under minst 9 veckor. I praktiken dagliga promenader med måttlig intensitet så att man blir andfådd/småsvettig. Undvik långdraget stillasittande. Regelbundenhet i livsföringen, inkl sömn. Måttlighet med alkohol.

Växtbaserat läkemedel: Johannesört i hög dos har visad effekt vid lindrig till medelsvår depression. Fördelaktig biverkningsprofil men betydande interaktionspotential (bl a p-piller, SSRI, warfarin, simvastatin m fl).

Fördjupning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Remissversion 2016 www.socialstyrelsen.se

Läkemedelsverket. Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna 2016. www. lakemedelsverket.se

www.svenskpsykiatri.se

Genomgången av läkemedel mot depression; 2008, www.tlv.se

SBU rapporter: www.sbu.se

* Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. 2014.

* Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression. 2007.

* Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. 2013.

* Transkraniell magnetstimulering vid depression. 2009.

* Behandling av depressionssjukdomar. 2004.

* Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med depressionssjukdomar.1999.

* Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. 2012.

* Internetbaserad psykologisk behandling vid ångest och förstämningssyndrom. 2013.

Johan Beck-Friis: ”När Orfeus vände sig om”. En bok om depression och förlorad självaktning. Natur & Kultur 2005.

Läkartidningen nr 6 2002 (”Självaktning ett centralt begrepp”).

Johan Beck-Friis: ”Den nakna skammen. Grund för depression eller väg till ömsesidighet”. Natur % Kultur 2009.

www.kunskapsguiden.se

Patientinformation: Självhjälp vid lindrig/måttlig depression: www.internetpsykiatri.se

Aktuella mediciner

Antidepressiva

Agomelatin: T Valdoxan.

Bupropion: T Voxra.

Duloxetin: K Cymbalta. K Ariclaim.

MAO- hämmare Moklobemid: T Aurorix.

Mirtazapin: T Remeron-S. T Mirtazapin.

Reboxetin: T Edronax.

SSRI: Citalopram: T Citalopram. Escitalopram: T Cipralex. Sertralin: T Zoloft.

SNRI Venlafaxin: K Efexor Depot. K/T Venlafaxin.

Tricyklika Nortriptylin: T Sensaval.

Neuroleptika

Risperidon: T Risperdal. Olanzapin: T Zyprexa. Quetiapin: T Seroquel Depot.

Sömnmedicin

Zolpidem: T Stilnoct. Zopiklon: T Imovane. T Zopiklon.

Ångestdämpande 

Bensodiazepiner: T Oxascand. T Temesta.

Hydroxizin: T Atarax.

Enligt egen erfarenhet:

* Om depressionen inte avklingar som förväntat trots adekvat behandling – kontrollera extra att där inte finns ett parallellt alkoholintag. GT, CDT, PEth!

* Pröva escitalopram om annat SSRI-preparat i fulldos inte gett effekt! (Dr Medin, Göteborg).

Enligt egen erfarenhet: 

* Vid långdragna dystymier med social fobi bör man överväga om där finns en bakgrund av ADHD. I så fall övervägs centralstimulantia via licens.

* Om inte SSRI fungerar reses funderingen om där finns en ADHD i botten. Prova ev bupropion.

* Vid dystymi och trötthetsdepression kan prövas bupropion provas (är aktivarande). Trötthetsdeprimerade blir ibland ännu tröttare av SSRI- preparat.

* Behandla ej pat med borderline eller cyklotymi med antidepressiva. Risk då för självdestruktivitet med självskadande beteende etc.

(Dr Martin Rosell, Göteborg).

Enligt egen erfarenhet:

* Egentlig depression kan igenkännas genom förlusten av självaktning. Den särskiljs på så vis från de närliggande psykiatriska tillstånden Asteniskt syndrom/Stressutlöst utmattningsreaktion liksom från Sorg.

(Dr Johan Beck-Friis, Sthlm).

Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ