Depression hos äldre. Ångest hos äldre.

Se även avsnitten Depression hos vuxna och Ångest i kapitlet Psykiska sjukdomar.

Definition

Se avsnitten Depression samt Ångest i kapitlet Psykiska sjukdomar.

Orsak

Åldrandet i sig är inte orsak till depression. Flera orsaker till depressiva besvär är vanligare vid hög ålder, ex.v. sorg, förlust, ensamhet, somatisk sjukdom, cerebrovaskulär sjukdom (”vascular depression”, neuronal degeneration, Mb Parkinson m.fl.), understimulering liksom symtomgivande läkemedel.

Ångest hos äldre beror ofta på underliggande depressionssjukdom. Somatisk sjukdom ligger ofta bakom ”oro” hos äldre.

Symtom

Depression och ångest kan vara olika uttryckssätt för samma bakomliggande sjukdom där individuella skillnader avgör vilken bild som framträder tydligast.

Depression hos äldre visar mer sällan klassiska depressionssymtom enligt DSM IV. Patienten söker ofta för ”ohälsa”, olust m fl diffusa symtom enligt nedan. Vagare symtom än hos yngre.

Ofta uppvisas trötthet, sömnlöshet, ökad oro, irritation, kognitiv försämring och somatiska symtom som smärta snarare än nedstämdhet. Yrsel är vanligt. Frekventa sjukvårdskontakter.

Förloppet är ofta långdraget. Sällan de typiska skov som ses hos yngre. Ångestsymtom/oro är ofta framträdande. Sömnstörningar ses främst i form av insomningssvårigheter. Rubbad dygnsrytm är mindre vanligt.

Hypokondri och paranoida symtom är vanliga. Depression är vanligare hos äldre än hos yngre. Suicidfrekvensen är högre hos äldre.

Ångest hos äldre ofta inte lika tydlig som hos yngre där kriterier enl. DSM IV inte är anpassade för äldre. Ångesten somatiseras ofta med hjärtbesvär, mag-tarmbesvär, sömnbesvär, smärta, värk.

Differentialdiagnos

Äldres annorlunda symtom gör många gånger diagnostiken svår. De viktigaste differentialdiagnostiska övervägandena rör demenssjukdom samt somatisk sjukdom. Det är viktigt att hålla i minnet att depression och trötthet är vanligt vid demenssjukdom. Snabbt progredierande symtom med demenslika symtom kan tala för depressionsinsjuknande. Mb Parkinson visar ofta en depressiv bild.

Utredning

Via samtal. Basal laboratorieutredning; Hb, P-Glu, T4/TSH, Vitamin B12, Folsyra, S-K, S-Na, S-Ca, S-Krea, ASAT, ALP, ev. GT/CDT, PEth. Gör en sömnregistrering om trötthet är det dominerande symtomet.

Skattningsskalor finns i form av HAD (Hospital Anxiety and Depression scale), MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale- Självskattning) och GDS (Geriatric Depression Scale). För uppföljning av given behandling användes ofta MADRS-S.

Behandling

Depression behandlas farmakologiskt med SSRI-preparat som förstahandsmedel. OBS risken för hyponatremi. Tänk också på lämplig beredningsform. Börja med låg dos (se doseringsangivelser i Aktuella Mediciner nedan). Om utebliven effekt efter 4–6 veckor: överväg 1) doshöjning 2) compliance 3) tillägg av mirtazapin (särskilt vid stort ångestinslag eller sömnproblem). KBT har dokumenterad effekt.

Om utebliven effekt och kvarstående misstanke om depression bör patienten remitteras för bedömning av specialist. Tricykliska antidepressiva bör används med stor återhållsamhet till äldre på grund av kardiotoxicitet samt antikolinerga effekter (påverkan på bl.a. kognitiva funktioner och risk för konfusion). Regelbunden uppföljning, exempelvis med Geriatric Depression Scale enligt nedan.

Behandling bör fortgå till 6–12 månader efter symtomfrihet. Utsättning skall ske långsamt; förslagsvis halvering av dosen varannan vecka. Recidiv är vanligt hos äldre – följ patienten noga. Äldre fordrar ofta långtidsbehandling – men var observant på slentrianmässig sådan. Särskild risk för kronisk depression vid vaskulära skador; antidepressiva kan fungera bra även här bra för att minska risken för återfall.

ECT övervägs även hos äldre patient vid allvarlig och/eller terapirefraktär depression.

Ångest behandlas primärt med SSRI-preparat. Bensodiazeiner bör undvikas (effekten är övergående, ökar risken för fall). När ändå bensodiazepin används gäller oxazepam). Om otillräcklig effekt av SSRI adderas mirtazapin ev. pregabalin.

Bedömning av hela psykosociala miljön patienten lever i (social stimulans, fysisk/ mental aktivitet) inte minst vid särskilt boende.

Geriatric Depression Scale. GDS-20.

Geriatric Depression Scale (modifierad av CG Gottfries och I Karlsson, Psykiatriska kliniken, Mölndals sjukhus, Göteborgs universitet, 1995):

1. Är du i grund och botten nöjd med ditt liv? Ja NEJ
2. Har du gett upp många aktiviteter och intressen? JA Nej
3. Tycker du att ditt liv är tomt? JA Nej
4. Blir du ofta uttråkad? JA Nej
5. Är du oftast på gott humör? Ja NEJ
6. Är du rädd att något ska hända dig? JA Nej
7. Känner du dig oftast glad och nöjd? Ja NEJ
8. Känner du dig ofta hjälplös? JA Nej
9. Vill du hellre stanna hemma än att gå ut och prova nya sysselsättningar? JA Nej
10. Tycker du att du har fler problem med ditt minne än de flesta andra? JA Nej
11. Tycker du att det känns bra att leva? Ja NEJ
12. Känner du dig tämligen värdelös som du är nu? JA Nej
13. Känner du dig full av energi? Ja NEJ
14. Tycker du att din situation är hopplös? JA Nej
15. Tycker du att de flesta andra har det bättre än du? JA Nej
16. Har du svårt att somna/eller vaknar du tidigt på morgonen? JA Nej
17. Är du ofta orolig och ängslig? JA Nej
18. Kan du ibland känna så kraftig oro att det känns outhärdligt? JA Nej
19. Har du ofta smärtor och/eller värk i kroppen? JA Nej
20. Oroar du dig ofta för att du har en kroppslig sjukdom? JA Nej

Poängsättning:

Ge 1 poäng för varje svar med stora bokstäver (versaler).

Tolkning: 0–5 Depression osannolik.

6–20 Misstanke om depression.

Egenvård: Regelbundenhet i livsföringen, inkl. sömn och motion. Motion har i sig bevisad antidepressiv effekt – minst 3 pass om 30 min. promenad/vecka. Var ute – möt ljuset. Fullgod belysning vid arbetsplats/vårdinstitution/hemmet. Social aktivering. Måttligt med alkohol.

Fördjupning

Socialstyrelsen. GDS-20. https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/gds-20-geriatric-depression-scale/

Svensk förening för äldrepsykiatri: www.aldrepsykiatri.se

Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendation. 2016. Läkemedelsbehandling av depression, ångest syndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna.

https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Info_fran_LV_nr_6_2016_behandlingsrekommendation_webbpublicering.pdf

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.2017. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-4

Läkemedelsboken. Läkemedelsbehandling hos äldre. Depression. https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedelsbehandling_hos_aldre.html?id=y1_24#y1_24

Socialstyrelsen. Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre. 2018. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-9-12.pdf

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och. Sjukdomsbehandling (FYSS). www.fyss.se

Aktuella Mediciner

Vg se depressionsavsnittet under psykiska sjukdomar

Mirtazapin: Munsönderfallande T/T Mirtazapin. Munsönderfallande T Remeron-S.

Oxazepam: T Oxazepam. T Sobril.

Pregabalin: K/Oral lösn. Lyrica. K Pregabalin.

SSRI: T Cipralex. T Citalopram. T Sertralin.

Venlafaxin: K Efexor Depot. K Venlafaxin.

Vortioxetin: T Brintellix.