Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Depression hos äldre. Ångest hos äldre.

ICD-10: F32(depression), DSM-IV:311 (Depression), ICD 10:F41 (Ångest), DSM-IV: 300.0

Se även avsnitten Depression hos vuxna och Ångest i kapitlet Psykiska sjukdomar.

Definition

Se avsnitten Depression samt Ångest i kapitlet Psykiska sjukdomar

Orsak

Åldrandet i sig är inte orsak till depression. Men flera orsaker till depressiva besvär är vanligare vid hög ålder. Exempelvis sorg, förlust, ensamhet, somatisk sjukdom, cerebrovaskulär sjukdom (”vascular depression”, neurodegenerativ sjukdom, Mb Parkinson m.fl.), understimulering liksom hög konsumtion av läkemedel med risk för biverkningar.

Depression är vanligare hos äldre än hos yngre och den har ofta ett långdraget förlopp. Man ser sällan typiska skov av nedstämdhet som hos yngre. Ångestsymtom/oro är ofta framträdande. Suicidfrekvensen är högre hos äldre med depression.

Ångest hos äldre beror ofta på underliggande depressionssjukdom. Somatisk sjukdom ligger ofta bakom ”oro” hos äldre. Uteslut således kroppslig orsak primärt.

Symtom

Depression och ångest kan vara olika uttryckssätt för samma bakomliggande sjukdom där individuella skillnader avgör vilken bild som framträder tydligast.

Depression hos äldre visar mer sällan klassiska depressionssymtom enligt DSM IV. Patienten söker istället för ”ohälsa”, olust, trötthet m.fl. diffusa symtom enligt nedan. Således ofta vagare symtom än hos yngre.

Andra sökorsaker är yrsel, sömnlöshet, ökad oro, irritation, kognitiv försämring och somatiska symtom som smärta snarare än nedstämdhet. Sömnstörningar ses främst i form av insomningssvårigheter. Rubbad dygnsrytm är mindre vanligt. Hypokondri och paranoida symtom är inte ovanligt. Det kan bli frekventa sjukvårdskontakter utan att någon uppenbar annan orsak hittas innan spåret leds in på depression

Ångest hos äldre är ofta inte heller lika tydlig som hos yngre där kriterier enl. DSM IV inte är anpassade för äldre. Ångesten somatiseras ofta med hjärtbesvär, mag-tarmbesvär, sömnbesvär, smärta, värk.

Differentialdiagnos

Äldres beskrivning av symtom gör många gånger diagnostiken svår. De viktigaste differentialdiagnostiska övervägandena rör demenssjukdom/neurodegenerativ kognitiv sjukdom samt somatisk sjukdom. Det är viktigt att hålla i minnet att depression och trötthet är vanligt vid demenssjukdom. Snabbt progredierande symtom med demenslika symtom kan tala för depressionsinsjuknande. Mb Parkinson visar ofta en depressiv bild.

Utredning

Sedvanligt anamnestagande där patienten såväl som anhöriga berättar, de senare kan ha viktig information att bidra med. Basal laboratorieutredning; Hb, P-Glu, T4/TSH, Vitamin B12, Folsyra, S-K, S-Na, S-Ca, S-Krea, ASAT, ALP, ev. GT/CDT, PEth. Gör en sömnregistrering om trötthet är det dominerande symtomet.

Skattningsskalor finns i form av HAD (Hospital Anxiety and Depression scale), MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale- Självskattning) och GDS (Geriatric Depression Scale). För uppföljning av given behandling användes ofta MADRS-S.

Behandling

Depression behandlas farmakologiskt med SSRI-preparat som förstahandsmedel. (OBS risk för hyponatremi). Tänk också på lämplig beredningsform och val av förpackning till den äldre patienten. Börja med låg dos (se doseringsangivelser i Aktuella Mediciner nedan). Om utebliven effekt efter 4–6 veckor: överväg 1) doshöjning 2) compliance 3) tillägg av mirtazapin (särskilt vid stort ångestinslag eller sömnproblem eller viktnedgång). Mirtazapin används även som singelterapi. KBT har dokumenterad effekt. Regelbunden uppföljning, exempelvis med Geriatric Depression Scale enligt nedan.

Behandling bör fortgå till 6–12 månader efter symtomfrihet. Utsättning ska ske långsamt; förslagsvis halvering av dosen varannan vecka. Recidiv är vanligt hos äldre – följ patienten noga. Äldre fordrar ofta långtidsbehandling – men var observant på slentrianmässig sådan. Särskild risk för kronisk depression vid vaskulära skador; antidepressiva kan fungera bra även här för att minska risken för återfall.

Om utebliven effekt och kvarstående misstanke om depression bör patienten remitteras för bedömning av specialist. Tricykliska antidepressiva bör används med återhållsamhet till äldre på grund av kardiotoxicitet samt antikolinerga effekter (påverkan på bl.a. kognitiva funktioner och risk för konfusion).

ECT via psykiatrisk mottagning övervägs även hos äldre patient vid allvarlig och/eller terapirefraktär depression.

Ångest behandlas primärt med SSRI-preparat. Bensodiazepiner bör undvikas (effekten är till skillnad från bieffekterna övergående, exempelvis ökar risken för fall). När ändå bensodiazepin används gäller oxazepam som har en mer gynnsam äldreprofil. Om otillräcklig effekt av SSRI adderas mirtazapin, ev. pregabalin.

Bedömning bör göras av hela den psykosociala miljön runt patienten (social stimulans, fysisk/mental aktivitet) och detta gäller också i särskilt boende (Säbo).

 

Geriatric Depression Scale. GDS-20.

Geriatric Depression Scale (modifierad av CG Gottfries och I Karlsson, Psykiatriska kliniken, Mölndals sjukhus, Göteborgs universitet, 1995):

  1. Är du i grund och botten nöjd med ditt liv? Ja NEJ
  2. Har du gett upp många aktiviteter och intressen? JA Nej
  3. Tycker du att ditt liv är tomt? JA Nej
  4. Blir du ofta uttråkad? JA Nej
  5. Är du oftast på gott humör? Ja NEJ
  6. Är du rädd att något ska hända dig? JA Nej
  7. Känner du dig oftast glad och nöjd? Ja NEJ
  8. Känner du dig ofta hjälplös? JA Nej
  9. Vill du hellre stanna hemma än att gå ut och prova nya sysselsättningar? JA Nej
  10. Tycker du att du har fler problem med ditt minne än de flesta andra? JA Nej
  11. Tycker du att det känns bra att leva? Ja NEJ
  12. Känner du dig tämligen värdelös som du är nu? JA Nej
  13. Känner du dig full av energi? Ja NEJ
  14. Tycker du att din situation är hopplös? JA Nej
  15. Tycker du att de flesta andra har det bättre än du? JA Nej
  16. Har du svårt att somna/eller vaknar du tidigt på morgonen? JA Nej
  17. Är du ofta orolig och ängslig? JA Nej
  18. Kan du ibland känna så kraftig oro att det känns outhärdligt? JA Nej
  19. Har du ofta smärtor och/eller värk i kroppen? JA Nej
  20. Oroar du dig ofta för att du har en kroppslig sjukdom? JA Nej

Poängsättning:

Ge 1 poäng för varje svar med stora bokstäver (versaler).

Tolkning: 0–5 Depression osannolik.

6–20 Misstanke om depression.

 

Egenvård: Regelbundenhet i livsföringen, inkl. sömn och motion. Motion har i sig bevisad antidepressiv effekt – helst minst 3 pass om 30 min/vecka. vilket kan ske som promenad. Rekommendera att vara ute mycket– möt ljuset. Fullgod belysning vid arbetsplats/vårdinstitution/hemmet. Social aktivering Måttligt med alkohol.

Fördjupning

Svensk förening för äldrepsykiatri: www.aldrepsykiatri.se

Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendation. 2016. Läkemedelsbehandling av depression, ångest syndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna.

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Folder (socialstyrelsen.se)Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre. Del av Äldres hälsa. Äldres hälsa – Socialstyrelsen

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och. Sjukdomsbehandling (FYSS). http://www.fyss.se/

 

Aktuella Mediciner

Vg se depressionsavsnittet under psykiska sjukdomar

Mirtazapin: Munsönderfallande T/T Mirtazapin. Munsönderfallande T Remeron-S.

Oxazepam: T Oxazepam. T Sobril.

Pregabalin: K/Oral lösn. Lyrica. K Pregabalin.

SSRI: T Cipralex. T Citalopram. T Sertralin.

Venlafaxin: K Efexor Depot. K Venlafaxin.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis