Depression och ångest hos äldre

Se även avsnitten Depression hos vuxna och Ångest i kapitlet Psykiatri.

Definition

Se avsnitten Depression samt Ångest i kapitlet Psykiatri.

Orsak

Åldrandet i sig är inte orsak till depression. Men flera orsaker till depressiva besvär är vanligare vid hög ålder. Exempelvis sorg, förlust, ensamhet, somatisk sjukdom, cerebrovaskulär sjukdom (”vascular depression”, neurodegenerativ sjukdom, Mb Parkinson m.fl.), understimulering liksom hög konsumtion av läkemedel med risk för biverkningar.

Depression är vanligare hos äldre än hos yngre och den har ofta ett långdraget förlopp. Man ser mer sällan typiska skov av nedstämdhet som hos yngre. Ångestsymtom/oro är ofta framträdande. Suicidfrekvensen är högre hos äldre med depression.

Ångest hos äldre beror ofta på underliggande depressionssjukdom. Somatisk sjukdom ligger ofta bakom ”oro” hos äldre. Uteslut således kroppslig orsak primärt.

Symtom

Depression och ångest kan vara olika uttryckssätt för samma bakomliggande sjukdom där individuella skillnader avgör vilken bild som framträder tydligast.

Depression hos äldre visar mer sällan klassiska depressionssymtom enligt DSM IV. Patienten söker istället för ”ohälsa”, olust, trötthet m.fl. diffusa symtom enligt nedan. Således ofta vagare symtom än hos yngre.

Andra sökorsaker är yrsel, sömnlöshet, ökad oro, irritation, kognitiv försämring och somatiska symtom som smärta snarare än nedstämdhet. Sömnstörningar ses främst i form av insomningssvårigheter. Rubbad dygnsrytm är mindre vanligt. Hypokondri och paranoida symtom är inte ovanligt. Det kan bli frekventa sjukvårdskontakter utan att någon uppenbar annan orsak hittas innan spåret leds in på depression

Ångest hos äldre är ofta inte heller lika tydlig som hos yngre där kriterier enl. DSM IV inte är anpassade för äldre. Ångesten somatiseras ofta med hjärtbesvär, mag-tarmbesvär, sömnbesvär, smärta, värk.

Differentialdiagnos

Äldres beskrivning av symtom gör många gånger diagnostiken svår. De viktigaste differentialdiagnostiska övervägandena rör demenssjukdom/neurodegenerativ kognitiv sjukdom samt somatisk sjukdom. Det är viktigt att hålla i minnet att depression och trötthet är vanligt vid demenssjukdom. Snabbt progredierande symtom med demenslika symtom kan tala för depressionsinsjuknande. Mb Parkinson visar ofta en depressiv bild.

Utredning

Sedvanligt anamnestagande där patienten såväl som anhöriga berättar, de senare kan ha viktig information att bidra med. Basal laboratorieutredning; Hb, P-Glu, T4/TSH, Vitamin B12, Folsyra, S-K, S-Na, S-Ca, S-Krea, ASAT, ALP, ev. GT/CDT, PEth. Gör en sömnregistrering om trötthet är det dominerande symtomet.

Skattningsskalor finns i form av HAD (Hospital Anxiety and Depression scale), MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale- Självskattning) och GDS (Geriatric Depression Scale). För uppföljning av given behandling användes ofta MADRS-S.

Behandling

Depression behandlas farmakologiskt med SSRI-preparat som förstahandsmedel. (OBS risk för hyponatremi). Tänk också på lämplig beredningsform och val av förpackning till den äldre patienten. Börja med låg dos (se doseringsangivelser i Aktuella Mediciner nedan). Om utebliven effekt efter 4–6 veckor: överväg 1) doshöjning 2) compliance 3) tillägg av mirtazapin (särskilt vid stort ångestinslag, sömnproblem eller viktnedgång). Mirtazapin används även som singelterapi och brukar ha en god effekt hos den äldre patienten KBT har dokumenterad effekt. Regelbunden uppföljning, exempelvis med Geriatric Depression Scale enligt nedan.

Behandling bör fortgå till 6–12 månader efter symtomfrihet. Utsättning ska ske långsamt; förslagsvis halvering av dosen varannan vecka. Recidiv är vanligt hos äldre – följ patienten noga. Äldre fordrar ofta långtidsbehandling – men var observant på slentrianmässig sådan. Särskild risk för kronisk depression vid vaskulära skador; antidepressiva kan fungera bra även här för att minska risken för återfall.

Om utebliven effekt och kvarstående misstanke om depression bör patienten remitteras för bedömning av specialist. Tricykliska antidepressiva bör används med återhållsamhet till äldre på grund av kardiotoxicitet samt antikolinerga effekter (påverkan på bl.a. kognitiva funktioner och risk för konfusion).

ECT via psykiatrisk mottagning övervägs även hos äldre patient vid allvarlig och/eller terapirefraktär depression.

Ångest behandlas primärt med SSRI-preparat. Bensodiazepiner bör undvikas (effekten är till skillnad från bieffekterna övergående, exempelvis ökar risken för fall). När ändå bensodiazepin används gäller oxazepam som har en mer gynnsam äldreprofil. Om otillräcklig effekt av SSRI adderas mirtazapin, ev. pregabalin.

Bedömning bör göras av hela den psykosociala miljön runt patienten (social stimulans, fysisk/mental aktivitet) och detta gäller också i särskilt boende (Säbo).

Geriatric Depression Scale. GDS-20.

Geriatric Depression Scale (modifierad av CG Gottfries och I Karlsson, Psykiatriska kliniken, Mölndals sjukhus, Göteborgs universitet, 1995):

1. Är du i grund och botten nöjd med ditt liv? Ja NEJ
2. Har du gett upp många aktiviteter och intressen? JA Nej
3. Tycker du att ditt liv är tomt? JA Nej
4. Blir du ofta uttråkad? JA Nej
5. Är du oftast på gott humör? Ja NEJ
6. Är du rädd att något ska hända dig? JA Nej
7. Känner du dig oftast glad och nöjd? Ja NEJ
8. Känner du dig ofta hjälplös? JA Nej
9. Vill du hellre stanna hemma än att gå ut och prova nya sysselsättningar? JA Nej
10. Tycker du att du har fler problem med ditt minne än de flesta andra? JA Nej
11. Tycker du att det känns bra att leva? Ja NEJ
12. Känner du dig tämligen värdelös som du är nu? JA Nej
13. Känner du dig full av energi? Ja NEJ
14. Tycker du att din situation är hopplös? JA Nej
15. Tycker du att de flesta andra har det bättre än du? JA Nej
16. Har du svårt att somna/eller vaknar du tidigt på morgonen? JA Nej
17. Är du ofta orolig och ängslig? JA Nej
18. Kan du ibland känna så kraftig oro att det känns outhärdligt? JA Nej
19. Har du ofta smärtor och/eller värk i kroppen? JA Nej
20. Oroar du dig ofta för att du har en kroppslig sjukdom? JA Nej

Poängsättning:

Ge 1 poäng för varje svar med stora bokstäver (versaler).

Tolkning: 0–5 Depression osannolik.

6–20 Misstanke om depression.

Egenvård: Regelbundenhet i livsföringen, inkl. sömn och motion. Motion har i sig bevisad antidepressiv effekt – helst minst 3 pass om 30 min/vecka. vilket kan ske som promenad. Rekommendera att vara ute mycket– möt ljuset. Fullgod belysning vid arbetsplats/vårdinstitution/hemmet. Social aktivering Måttligt med alkohol.

Vårdnivå

De flesta depressioner behandlas normalt inom primärvården. Remittering till psykiatrin i utvalda fall, då kan särskilt äldrepsykiatrisk mottagning vara ett bra alternativ.

Fördjupning

Svensk förening för äldrepsykiatri: www.aldrepsykiatri.se

Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendation. 2016. Läkemedelsbehandling av depression, ångest syndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna.

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Folder (socialstyrelsen.se)Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre. Del av Äldres hälsa. Äldres hälsa – Socialstyrelsen

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och. Sjukdomsbehandling (FYSS). http://www.fyss.se/

Aktuella Mediciner

Se depressionsavsnittet under psykiska sjukdomar

Mirtazapin: Munsönderfallande T/T Mirtazapin. Munsönderfallande T Remeron-S.

Oxazepam: T Oxazepam. T Sobril.

Pregabalin: K/Oral lösn. Lyrica. K Pregabalin.

SSRI: T Cipralex. T Citalopram. T Sertralin.

Venlafaxin: K Efexor Depot. K Venlafaxin.