Kapitelöversikt

Inget hittades

Exklusivt för dig som medlem

eller

  • check Skräddarsytt nyhetsbrev
  • check Lathundar och kalkylatorer
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på PM boken
  • 1
    Starta BankID-appen i mobilen
  • 2
    Tryck på "Skanna QR-kod""
  • 3
    Rikta kameran mot QR-koden nedan

secure Säker och snabb ingång till medlemssidorna

Hem / Behandlingsöversikter / Psykiska sjukdomar / Ångest. Oro. Generell ångestsjukdom. Generaliserat ångestsyndrom. GAD.
Annons:

Ångest. Oro. Generell ångestsjukdom. Generaliserat ångestsyndrom. GAD.


v.g. se även avsnitten Depression, Fobier, Krisreaktion, Panikångest, Tvångssyndrom, Akut stressyndrom, Posttraumatiskt stressyndrom i detta kapitel.

Definition

En känsla av  överdriven oro/ängslan, obehag, nervositet, rädsla, eller spänning obefogat med hänsyn till den aktuella situationen. Ångesten är inte begränsad till en specifik situation. Innebär en påtaglig och ständig förväntansångest och oro för problem som kan uppstå i livet som arbete, ekonomi, sjukdom, olyckor, skador, mm.

För att kunna ställa diagnosen ska ångest leda till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller andra viktiga områden.

Skillnaden mot rädsla är att rädsla har en närvarande hot i den aktuella situationen i en nära omgivning, den har tydligt objekt och är kortvarig. Ångest gäller möjliga hot som kan eventuell inträffa i framtiden, mer diffus, har inget tydligt objekt och är mer långvarig. Kroppsliga reaktioner är likartade.

Orsak

– Genetik (30-50%), neurobiologiska faktorer (överaktivt eller dysfunktionell emotionsreglering).

– Miljö: negativa händelser (stress, trauma, i barndomen Adverse Childhood Experience – ACE) , betingning, inlärning.

– Stress – sårbarhetsmodell.

Kan vara symtom på underliggande depression. Hög samsjuklighet med depressions- och beroendesjukdomar. Skiljer sig från stressutlöst oro, ångest, som i de flesta fall är övergående. Ibland följd av missbruk (alkohol, narkotika, mm), långvarigt stresstillstånd, traumatiska livshändelser. Hos patienter med samtidig somatisk sjukdom kan ångest vara en effekt av läkemedel eller orsakas direkt av den somatiska sjukdomen, förlossning eller operativa ingrepp. Ibland primär sjukdom; hereditärt inslag. Sjukdomen kan börja tidigt i livet – även före puberteten. Kan vara som återkommande beteendemönster genom livet.

Symtom

Främst flykt eller undvikande beteende. Sänks livskvalité. Negativa automatiska tankar. Överdriven ängslan. Ångest har såväl kognitiv, somatisk, känslomässig som beteendemässig komponent: ”Stort svart sugande hål i magen”. Rädsla vars orsak man inte kan sätta fingret på. En känsla av konstant alarmtillstånd. Ångestsymtom är vanliga i primärvården och yttrar sig ofta i form av somatiska yttringar som magbesvär, muskelspänningar (går ej att verifiera via EMG), yrsel, huvudvärk etc. Obefogad oro för saker som skulle kunna hända (”framtidspanik”), ”oroar mig för allt”, stegrad aktivitet i sympatikotona nervsystemet (t.ex. hjärtklappning, muntorrhet, yrsel, rodnad, tremor- sympatikusaktiviteten minskar inte under natten. Klumpkänsla i halsen eller sväljsvårigheter. Överdriven reaktion på smärre överraskningar.

Primär ångestsjukdom är kronisk med påtagliga variationer i intensitet. Förvärras ofta vid stressade händelser. Ofta mycket långvariga besvär. Patienten försöker undvika utlösande situationer.

Utöver symtomen som hör till en panikattack (se detta avsnitt) kan följande ingå:

  1. Muskelspänningar eller muskelvärk.
  2. Rastlöshet och oförmåga att koppla av; en gnagande oro. Svårt att sitta still. Otålighet, känsla att vara på helspänn och uppjagad.
  3. Koncentrationssvårigheter.
  4. Ihållande irritabilitet.
  5. Sömnsvårigheter.
  6. Lätt uttröttad.

Minst tre av ovannämnda skall finnas för att kunna ställa diagnosen.

Symtomen ska ha funnits i minst sex månader (enligt definition) men i praktiken finns där ett ofta långvarigt ångestlidande. Symtomen får inte bero på annan psykisk sjukdom eller drogmissbruk. Personen ska vara över 18 års ålder.

Somatisk, psykiatrisk samsjuklighet och missbruk förekommer.

Differentialdiagnoser

Realångest (där ångest/oro är befogad med hänsyn till situationen), normal blyghet, social fobi, tvångssyndrom, panikångest, depression, personlighetssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, cyklotymi, hypertyreos, hyperparatyreoidism, diabetes, missbruk (alkohol, narkotika), begynnande demens, feokromocytom. Läkemedelsreaktioner på betastimulerare, vid utsättning av SSRI-preparat. Ångestliknande symtom som rastlöshet, otålighet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet kan ingå i andra sjukdomar som ADHD och autism  (se avsnittet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ). Ofta uppfyller patienten flera diagnoser samtidigt.

Ångest eller depression ger 2 gånger högre risk för dödsfall. För män är ångest större riskfaktor för hjärt-  kärlsjukdomar än rökning.

Utredning

Anamnes och symtombeskrivning. Kompletteras med strukturerade diagnostiska intervjuer via MINI o/e SCID-1.

För att skatta symtom och följa behandlingen kan man använda sig av den syndromspecifika skattningsskalan GAD-7. Den är inte diagnostisk. Hjälper att undersöka och gradera tillståndet.

Suicidriskbedömning bör göras med en klinisk bedömning kompletterad med en strukturerad intervju. Exempel på sådana instrument är SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) samt frågor om suicid i instrumenten MADRS-S, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI.

Somatiskt status för att finna somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, kreatinin, T4, T3, TSH. Vitaminer. Leverprover, EKG. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta.

Missbruksanamnes och ev drogtest.

Behandling

Vården bör ha hög tillgänglighet för primärbedömning vid ångestsjukdom och erbjuda aktiv uppföljning.

KBT är förstahandsval.

Läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel: I första hand SSRI (escitalopram, paroxetin) och SNRI (duloxetin, venlafaxin). Nämnda preparat har indikation GAD. Även sertralin och fluoxetin (SSRI) visat effekt i studier.

Bensodiazepiner bör inte användas pga betydande risk för beroendeutveckling.

Hydroxizin kan användas. Kan förlänga QT-intervallet och orsaka hjärtrytmrubbningar och ska inte kombineras med till exempel escitalopram.

Atypiska neuroleptika (quetiapin – evidens finns, men för olanzapin och risperidon är evidensen bristfällig) kan användas som monoterapi eller som tilläggsbehandling.

Basal kroppskännedom som tillägg till annan behandling.

Mindfulnessbaserad stressreduktion eller Mindfulnessbaserad kognitiv terapi.

Korttids-PDT (korttids psykodynamisk terapi).

Fördjupning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 2017.

Läkemedelsverket. Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna 2016.

www.svenskpsykiatri.se

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se

”Association of Anxiety and Depression With All-CauseMortality in Individuals With Coronary Heart Disease” Lana L. Watkins m fl

Patientinformation: Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. www.nsph.se

Ångestförbundet. www.angest.se

Aktuella Mediciner

SSRI: Citalopram: T Citalopram. Escitalopram: T Cipralex. Sertralin: T Sertralin. T Zoloft. Paroxetin: T Paroxetin, T Seroxat.

SNRI: Venlafaxin: T/K Venlafaxin, K Efexor. Duloxetin: K Duloxetin, K Cymbalta

Atypiska neuroleptika: quetiapin, olanzapin, risperidon

Hydroxicin: Atarax


Annons:
Annons:
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester — direkt till din inkorg!

  • check Tillgång till kalkylatorer
  • check Skriv ut behandlingsöversikter
  • check Rabatt på vår bok
Annons: