Ångestsyndrom

Bakgrund

Man säger ofta att ångest och depression är olika sidor av samma mynt. Man bryr sig för mycket. Vid depressioner är man för starkt fokuserad på det som har hänt (man grubblar, grämer sig och har skuldkänslor), medan det vid ångesttillstånd gäller saker som kan hända i framtiden.

Utifrån vad man har fokus på delas ångesttillstånden in i olika diagnoser; vid paniksyndrom är man rädd att man ska drabbas av en panikattack (med inbillad följd att man tappar kontrollen, dör eller blir galen), vid agorafobi är man rädd att inte kunna komma undan från en utsatt situation (tåg, folksamling, torg, biograf mm), vid specifik fobi är ångestreaktionen och undvikandet avgränsat till en sak/situation (spindlar, ormar, att flyga mm), vid generaliserat ångestsyndrom (GAD) oroar man sig för olika saker större delen av tiden (ofta att katastrofer ska drabba barnen, hälsan, karriären mm), vid social fobi (social ångest) är man rädd att hamna i centrum för andras uppmärksamhet och utsättas för kritisk granskning.

Även tvångssyndrom har ett tydligt inslag av att man bryr sig för mycket, då kring att saker ska vara på ett visst sätt (renlighet, symmetri, ordning). Samtliga tillstånd ger ångest, som man försöker undvika genom olika beteenden. Ångest är en stark upplevelse av rädsla, starkt obehag, skräck eller äckelkänsla som återkommer i de laddade situationerna.

Agorafobi

ICD-10: F40.0 (DSM-5: 300.22)

Ångest för ett flertal situationer – att stå i kö, vara i affär, åka buss etcetera. Plötsligt påkommande ångest. Undvikande och flykt underhåller ångesten i en ond spiral. Patienten blir över tid alltmer begränsad. Man är rädd för att få panik eller andra genanta symtom som inkontinens och att falla omkull (äldre).

Social fobi (Social ångest)

ICD-10: F40.1 (DSM-5: 300.23)

Ångest för en eller eller flera olika sociala situationer eller prestationssituationer som innebär exponering för okända människor eller risk för kritisk granskning av andra. Ex.v. att tala inför andra, att äta tillsammans med andra, att möta nya människor. Rädsla för andras uppmärksamhet. Ångesten upphör då individen har lämnat den jobbiga sociala situationen. Fixering på egna beteendet. Ibland undvikande beteende med bäring på såväl privat- som yrkesliv. Ofta debut i tidiga tonåren och kan om obehandlad vara livslångt. Komplikationer är isolering, depression och ökad risk för alkoholmissbruk.

Specifik fobi

ICD-10: F40.2 (DSM-5: 300.29)

Specifika fobier (spindlar, ormar, hissar, flygresor, broar etc.) skiljer sig från övriga ångestsyndrom genom att de sällan medför annat än kraftigt obehag vid exponering för de fobiska stimuli och endast undantagsvis är invalidiserande.

Paniksyndrom utan agorafobi (Paniksyndrom)

ICD-10: F41.0 (DSM 5: 300.01)

Vg se avsnittet Paniksyndrom utan agorafobi i detta kapitel.

Generaliserat ångestsyndrom

ICD-10: F41.1 (DSM 5: 300.02)

Vg se avsnittet Generaliserat ångestsyndrom i detta kapitel.

Orsaker

Hereditära faktorer. Kan även utlösas av trauma.

Symtom

Ett kraftigt obehag vid exponering, darrning, hjärtklappning, oro mm. Ångestattack vid social fobi klingar av då man lämnar det otrygga stället. Ångestattack vid agorafobi/bakomliggande panikångestsjukdom reagerar ej lika tydligt på situationen.

Somatisk, psykiatrisk samsjuklighet samt missbruk förekommer.

Differentialdiagnoser

Diagnoserna vållar sällan bekymmer då patienten själv är mycket medveten om sina besvär. Hypertyreos, autism, missbruk, personlighetssyndrom.

Utredning

Anamnes. Kan kompletteras med strukturerade diagnostisk intervju MINI.

Suicidriskbedömning med sedvanlig klinisk bedömning ev kompletterad med en strukturerad intervju. Det mest använda instrumentet är idag C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale).

Somatiskt status för att utesluta somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, kreatinin, T4, TSH, leverprover. EKG. B-PEth. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta.

Missbruksanamnes och ev drogtest. AUDIT/DUDIT kan ge stöd.

Behandling

• Vården bör ha hög tillgänglighet för primärbedömning vid ångestsjukdom och erbjuda aktiv uppföljning.
• Lär patienten enkla ångesthanteringsstrategier som att andas efter klockan, eller i fyrkant.
• Regelbundna vanor och fysisk aktivitet minskar ångestbenägenhet.
• KBT, ev internetbaserad.
• Läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel: SSRI.
• Bensodiazepiner bör inte användas pga betydande risk för beroendeutveckling.
• Vid uteblivet behandlingssvar kan man överväga SNRI eller TCA.

Fördjupning

Vårdriktlinjer Ångestsyndrom Skåne vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/psykiatri-och-psykisk-ohalsa/ako/angestsyndrom/

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se

Patientinformation:

Ångestförbundet. www.angest.se

Hjälplinje:

https://hjalplinjen.se/ Eller ring 90390.

Aktuella Mediciner

SSRI: Citalopram: T Citalopram. Escitalopram: T Cipralex. Sertralin: T Sertralin. T Zoloft. Paroxetin: T Paroxetin, T Seroxat. Fluoxetin: T Fluoxetin