Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Stressyndrom, akut. Akut stressyndrom. ASD. Posttraumatiskt stressyndrom. PTSD. DESNOS.

ICD-10: F43.0 (akut stressyndrom) F 43.1 (posttraumatiskt stressyndrom) 308.3 (akut stressyndrom)

Se även avsnitten Krisreaktion liksom Stress/Fysiologiska stressreaktionen i detta kapitel.

Orsak

Generellt gäller att allt vi upplever får ett fysiskt/fysiologiskt motsvarande korrelat – mer hos vissa och mindre hos andra.

Den akuta stressreaktionen (ASD) är en konsekvens av att ha utsatts för eller bevittnat ett akut (livshotande) trauma där individen varit vettskrämd och känt sig hjälplös. Även övergrepp och våld i vardagen där vi förväntas känna oss trygga kan orsaka symtomen, inkl. långvarig mobbing.

Den posttraumatiska stressreaktionen (PTSD) har samma orsak men definitionsmässigt ställs inte denna diagnos förrän tidigast fyra veckor efter traumat. Annan benämning är DESNOS (Disorder of Extreme Stress, Not Otherwise Specified). ASD riskerar att utvecklas till ett PTSD. Symtomen vid PTSD kan utvecklas efter ett långt fritt intervall.

De traumatiska händelserna skall vara sådana att de väcker fruktan hos de flesta människor. Alternativt drabbande biologiskt vulnerabel individ.

Vanliga och allvarliga diagnos hos många asylsökande från krigshärjade länder liksom hos militärer efter krigsinsatser.

Även efter ex.v. malign sjukdom, våldtäkt, rån, olycka.

Riskfaktorer är biologiskt vulnerabel individ (ex.v. ADHD, autism m.fl.), tidigare psykisk ohälsa, hereditet på psykisk sjuklighet, tidigare psykiska trauma (spec. i barndomen), låg begåvningsnivå, yngre ålder, låg socioekonomisk status (inkl. utbildningsnivå), brist på socialt stöd.

Traumatiska stressreaktioner har visat sig kunna medföra bestående strukturella förändringar centralt i hjärnan – centra för koncentration och ”arbetsminne”.

Symtom

Är väsentligen detsamma för ASD och PTSD: Återupplevande av traumat genom påträngande minnesbilder, (mar)drömmar eller associationer i aktuella situationer. Efter traumat avtrubbad förmåga att reagera på eller intressera sig för omgivningen. Svårt att få vila. Trötthet. Överretbarhet; kroppen är satt i ett ständigt alarmtillstånd. Katastrofkänslor. Höjd suicidrisk.

Minst två av följande symtom ska ha debuterat efter traumat och varat i mer än en månad:

  1. Överdriven vaksamhet/överspändhet eller reaktion på oväntade yttre stimuli (ljud ex.v.).
  2. Sömnstörning.
  3. Skuldkänsla för att ha överlevt när andra inte gjorde det eller för handlingar som var nödvändiga för att överleva.
  4. Minnesstörning eller koncentrationssvårigheter.
  5. Undvikande av aktiviteter som uppväcker minnet av traumat.
  6. Symtom förstärks av händelser som symboliserar eller liknar traumat.

Symtomen skall orsaka ett väsentligt lidande eller funktionsnedsättning i vardagen. Barn och unga klarar sig bättre än vuxna som varit med om samma händelser. Totalt sett god prognos där ca 80 % är fria från svåra besvär efter 3–4 år. Till slut mår ca 90 % ganska bra.

Somatisk, psykiatrisk samsjuklighet samt missbruk finns.

Differentialdiagnoser

Somatisk sjukdom som tex hypertyreos, hyperparatyreoidism, diabetes. Andra psykiatriska tillstånd som depression, depression, panikångest, generaliserat ångestsyndrom, specifika fobier, missbruk.

Utredning

Anamnes. Kompletteras med strukturerade diagnostiska intervjuer via MINI o/e SCID-1. Den syndromspecifika självskattningsskalan PCL-5 kan användas för att skatta svårighetsgraden, inte för att ställa diagnos.

Suicidriskbedömning bör göras med en klinisk bedömning kompletterad med en strukturerad intervju. Exempel på sådana instrument är SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) samt frågor om suicid i instrumenten MADRS-S, BDI-II (Becks depression Inventory), PHQ-9 (Patient Health Questionnaire -9) eller MINI.

Somatiskt status för att finna somatisk sjukdom. Riktade labprover tex blodstatus, elektrolyter, kreatinin, T4, T3, TSH. Leverprover, EKG. Bilddiagnostik om anamnes och status talar för nytta med detta.

Missbruksanamnes och ev drogtest. 

Behandling

Vården bör ha hög tillgänglig het för primärbedömning vid ångestsjukdom och erbjuda aktiv uppföljning. Traumafokuserad KBT med exponering. Läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel: SSRI. Behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom. Bensodiazepiner bör inte användas pga betydande risk för beroendeutveckling. Basal kroppskännedom som tillägg till annan behandling (rad 13) Förebyggande krisbearbetning (debriefing). Korttids-PDT (psykodynamisk kortidsterapi). SSRI-preparat och KBT som kombinationsbehandling. IPT (Interpersonell psykoterapi).

Fördjupning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 2017.

Läkemedelsverket. Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna 2016.

www.svenskpsykiatri.se

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. eFYSS. http://www.fyss.se

Patientinformation: Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. www.nsph.se

Ångestförbundet. www.angest.se

Aktuella Mediciner

SSRI: Citalopram: T Citalopram. Escitalopram: T Cipralex. Sertralin: T Sertralin. T Zoloft. Paroxetin. Paroxetin, Seroxat.

 

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis