Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal inom öppenvården. Patienter hänvisas till Doktorn.com

Kapitel > Psykiska sjukdomar > Stress. Fysiologiska stressreaktionen.

Stress. Fysiologiska stressreaktionen.

Se även avsnitten Akut stressyndrom, Posttraumatiskt stressyndrom liksom avsnittet ”Utmattningssyndrom”/”Utmattningsdepression” senare i detta kapitel.

Definition

Kroppens anpassning till en situation som uppfattas som potentiellt störande eller hotande.

Kortvarig stress är i sig inget sjukdomstillstånd. I normalfallet ofarligt. Risken för hjärtsjukdom mm kan i sällsynta fall vara ökad. Normalt en ändamålsenlig och önskvärd reaktion. Ökat sympatikuspåslag.

Anpassningsstörning:( ICD F 43.2 ) är en livskris som drabbar en känslig individ eller en särskilt öm punkt. Symtom i form av nedstämdhet, oro eller beteendeförändringar av mer uttalat slag än man förväntat sig. Nedstämdheten uppfyller inte kriterierna för depression. I normalfallet god prognos och medicinsk behandling är inte indicerat. Stöd/råd/empati från omgivningen. Risk för su- handlingar måste beaktas.

Långvarig stress (eller extremt kraftig -traumatisk- stress) uppstår då individen saknar resurser eller strategier för att bemästra situationen. Detta innebär ökad risk för utveckling till Utmattningssyndrom med allvarliga förändringar i beteendet och i de kroppsliga funktionerna med ökad sjuklighet, bl a störd hormonell funktion.

Orsaker

Generellt gäller att allt vi upplever får ett fysiskt/fysiologiskt motsvarande korrelat- mer hos vissa och mindre hos andra.

Brist på återhämtning efter anspänning (för mycket att göra, att arbeta under tidspress eller att vara utsatt för alltför många intryck eller krav utan inflytande och kontroll). Alltför splittrade uppgifter med ständiga växlingar av fokus). Sömnbrist.

För lite att göra, monotoni, svagt socialt stöd, låg egenkontroll, känsla av uppgivenhet, svåra livsförändringar. Oförutsägbarhet. Människans utvecklade pannlob ger förutsättning för förväntans-stress med oro och ängslan runt framtida händelser.

Orsaken till kroppslig/mental påverkan är:

Aktivering av sympatiska nervsystemet med ökande mängder adrenalin och noradrenalin.

Minskande aktivitet av parasympatiska nervsystemet.

Aktivering av HPA-axeln med initialt hög kortisolproduktion följt så småningom av låg kortisolproduktion. Utmattning av ”stressregulatorn” hippocampus. De neurohormonella stressystemen kan vara aktiverade utan att vi vet om det.

Metabola förändringar med höjt blodtryck, höjt kolesterol, insulinresistens med höjt sockerläge, minskande testosteronproduktion mm (Metabola syndromet).

Symtom: Mycket vanlig patient i öppenvården. Enl WHO har majoriteten av öppenvårdspatienter stressrelaterade symtom.

Avgörande för kroppens reaktioner är huruvida stressen är kortvarig eller kronisk.

Akut stress ger adrenalin- och noradrenalinpåslag med höjd vakenhet, svårighet att varva ner, sömnstörning, höjt blodtryck, hjärtpåverkan med höjd puls mm. Starka affekter, ev dissociativt agerande (pga oförmåga att ta till sig det hända) med irrationellt beteende och oförmåga att tolka verkligheten.

Kronisk stress ger ffa höjda kortisolnivåer initialt- sedan utmattning av denna stressregulator med nedreglering av kortisolnivåerna. Parallell känsla av trötthet, uppgivenhet, underkastelsereaktion (”loss of control”), depression, ångest.

Fysiologiska stressreaktioner, t ex sömnrubbning, motorisk oro, skakningar eller muskelryckningar i kroppen, spänningstillstånd med värk i muskler och/eller leder, huvud-nackvärk. Stickningar eller tryck över bröstet ryggsmärtor, sänkt libido, impotens, takykardi, ibland arytmier, diarré, metabola syndromet (bukfetma, hypertoni, glukos- och lipidstörningar), påverkan på immunförsvaret med bl a recidiverande förkylningar, herpes zoster, ökade allergiska besvär, begynnande eller ökande psoriasissymtom, svårläkta sår. Osteoporos, muskelsvaghet- liknande Addisonsjukdomen förutom pigmenteringarna. Även minskad produktion av testosteron och tillväxthormon.

Kontinuerligt stressfysiologiskt påslag ökar risken för hjärt-kärlsjukdom (se avsnittet Prevention i kap Hjärt- kärlsjukdomar). Neurodegenerativa förändringar med volymreduktion i hippocampus och frontala cerebrala områden. Hippocampus reglerar bl a minnesfunktionen.

Mentala-/känslomässiga stressreaktioner, t ex känsla av utmattning och extrem trötthet, kraftiga variationer mellan onormal munterhet och nedstämdhet, ängslan.

Sänkt koncentrationsförmåga och minnesstörningar. Aggressivitet/labilitet, kverulans, tilltagande svårigheter att fatta beslut. Vid upprepad stress ökar känsligheten. Psykotiska genombrott kan triggas liksom bipolär sjukdom. Långvarig stress kan framkalla depression. Kronisk stress i medelåldern associerad med höjd risk för utveckling av demens i högre ålder, ffa Alzheimerdemens.

Differentialdiagnoser: Depression/Atypisk depression, ångest, neuropsykiatrisk funktionsstörning med sänkt stresstolerans (ADHD, Asperger, Autism m fl), missbruk, utmattningsreaktion.

Endokrina sjukdomar (ex v hypo-/hypertyreos, diabetes, elektrolytrubbningar), celiaki, anemi m fl.

Utredning

Anamnes (sömn-, alkohol-/drogvanor, stressorer, återhämtningsmöjligheter, fysisk aktivitet, socialt nätverk, mm). Fokus på ev ångest/depression. Andra förklaringar till patientens besvär? BT, puls, P-Glu, Hb, SR, ausk hjärta/lungor. Ev EKG, S-TSH, GT, alt CDT el PEth), lipider, elektrolyter, midja/stusskvot. (S-kortisol som ”stressparameter” på individnivå är inte relevant; ger såväl varierande som svårbedömda mätvärden). Ev neuropsykologisk bedömning då bakomliggande patologi menligt kan påverka arbetskapaciteten.

I forskningssammanhang konstateras att frågan ”Blir du lätt arg eller irriterad” har hög korrelation med stress och sympatikotont påslag. Biologiska stressmarkörer används ffa på gruppnivå (tU-noradrenalin/adrenalin, HbA1c, S-testosteron, tillväxthormon, EKG-förändrad variabilitet). Kortisolreaktionen och HPA-axelns aktuella aktivitet kan på individnivå följas över tiden för att mäta förändringar i stressnivån (salivkortisol under första halvtimman efter uppvaknandet).

Behandling

Ge den drabbade insikt om att kortvarig stress och dess reaktioner är fullständigt normalt Stötta personens egna åtgärder för att råda bot på situationen.

Samtal med pat om livets prioriteringar- detta kan ibland göra underverk.

Livsstilsråd obligatoriskt (regelbunden motion minst 30 min dagligen, tid för återhämtning, genomgång av sömnvanor). Vid kortvarigare stress har farmaka primärt ingen plats Ev sömnrubbning är dock viktig att återställa – kan kräva farmaka en kortare tid. Möjligen en sympatikushämmare (central- och perifer hämning via ß-blockerare) vid uttalat sympatikoton patient, särskilt givetvis vid hypertonitendens.

Det finns indicier för att betablockad minskar stressgenererad kärlförkalkning.

Vid kroniskt stresstillstånd ev samtals-/psykologkontakt för att se egna mönster och kunna spåra in i nya vanor. Eventuellt en periods sjukskrivning för att ge den drabbade möjlighet till reflektion, struktur och igångsättande av regelbunden motion. Medicinering kan övervägas, se avsnittet Utmattningssyndrom i detta kapitel.

Egenvård:

* Motion minst 30 min dagligen.

* Ett sätt att minska stress, ångest samt vinna tid och kraft är att inta attityden av en ”Bra-Nog-Människa”! Dvs minska på kraven att till 100 % optimera ”Lycka”; ekonomi, karriär, alla prylar etc. Mycket är kanske Bra Nog som det är? Med detta förhållningssätt slipper man många val och kval; man måste inte hålla sig uppdaterad om alla alternativ. Följden blir mindre av stress liksom att man kommer att acceptera sig själv och sin situation bättre; i stället för att hela tiden sträva efter mål som ständigt förflyttas framåt! (ad modum, dr Håkan Andersson, Skövde).

* Praktisk egenbehandling vid stress är att öva sig i att gå långsamt, äta långsamt och smaka ordentligt på maten man intar, göra en sak i sänder. Läsa litteratur i stället för att surfa på datorn. Ha någon stund i veckan enbart för dig själv. Unna sig något nöjsamt med regelbundenhet. Försök få ordning på tillvaron och alla krav genom att skriva upp dessa på ett stort vitt ark och prioritera det som verkligen måste utföras och i vilken ordning det hela skall ske. En begynnande inre oro och spänningskänsla kan minskas genom ”rutmetoden”: Se på ett fyrkantigt föremål i omgivningen (ett fönster, en dörr, ett hus etc). Följ ena kanten på föremålet med blicken och andas långsamt in under det att du långsamt räknar ett, två, tre. Följ sedan med blicken nästa kant under en långsam utandning och likaså långsam räkning ett, två, tre. Följ därefter fyrkanten runt några varv under långsamma ut- och inandningar och långsam räkning till tre.

Autogen träning kan hjälpa till att slappna av. Kräver handledning och träning för att nå dit.

Lägg dig skönt tillrätta. Ta ett djupt andetag och blås ut luften.

Blunda!

Tänk: ”Jag är fullständigt lugn”. ”Min högra arm är tung”. Upprepa detta 6 gånger.

”Jag är fullständigt lugn”. ”Min högra arm är varm”. Upprepa detta 6 gånger.

”Jag är fullständigt lugn”. Upprepa 3 gånger.

Börja om från början.

Träna 3 gånger per dag i 2-10 minuter varje gång varav en gång vid sänggåendet.

Så småningom kan man lägga till ytterligare tankar som man upprepar på liknande

sätt som:

”Mitt hjärta slår lugnt och starkt”.

”Min andning är lugn och skön”.

”Min mage är varm”.

”Min panna är sval”.

Lägg till en av dessa tankesuggestioner per vecka.

Patientinformation: FYSS: www.fyss.se

Aktuella mediciner

Sympatikushämmare, centralt verkande: T Moxonidin. T Physiotens.

Sympatikushämmare, perifert verkande (betablockerare):T Inderal. T Metoprolol.

För dig som patient
Läs mer om Stress. Fysiologiska stressreaktionen. på doktorn.com (öppnas i nytt fönster)
Uppdaterad: 2017

Nyhetsbrev

Tack för din anmälan!

Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ