Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2021

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Klicka här för att beställa!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Klicka här för att beställa!

Neuropsykiatriska tillstånd – ADHD/ADD/DCD.

ICD-10: F90 DSM IV: 314,00

Definition

Kognitiva funktionsnedsättningar (alltså ingen sjukdom) med bristande förmåga att reglera uppmärksamhet/koncentration, aktivitetsnivå och impulsivitet efter de krav situationen ställer med hänsyn till barnets ålder

Orsak

Hög ärftlighet. I regel oklar orsak. Prematuritet och perinatala komplikationer kan finnas med som orsak. Moderns fetma och övervikt innan graviditet, preeklampsia, högt blodtryck and rökning visar sig kollerera med Adhd hos barnet men mer studier behövs. Risk-/ skadligt bruk under graviditet. Adhd orsakas till närmare 80 % av genetiska faktorer. Även om vissa specifika gener har visats korrelera med adhd, har man inte kunnat påvisa något direkt orsakssamband. Övriga riskfaktorer är relaterade till händelser under graviditet, förlossning eller nyföddhetsperiod eller miljön under tidig uppväxt.Exempel på riskfaktorer är: alkoholeffekter under graviditeten, vissa infektioner, mycket och extremt för tidig födsel, låg födelsevikt, kramper under nyföddhetsperioden, behandling med strålning, cellgifter eller hormoner under tidig barndom. Även historia av misshandel i uppväxtfamilj och omständigheter som lett till placeringar utanför hemmet är riskfaktorer som bidrar till sårbarhet för Adhd.

 

Symtom

Olika kombinationer av uppmärksamhetsstörning, dålig planerings-/organisationsförmåga, hyperaktivitet och impulsivitetADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) indelas enligt nedan allt efter grad av uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet: Om ingen hyperaktivitet benämns bilden som ADD (Attention Deficit Disorder). Om klara motoriska problem (grov- och/eller finmotoriska) är benämningen DCD (Developmental Coordination Disorder). ADHD + DCD motsvarar den tidigare benämningen DAMP. Problemen måste vara globala, dvs förekomma i flera olika miljöer t.ex. både hem och skola. Problemen skall ha börjat visa sig före 12 års ålder, ha funnits under minst ett halvår och medföra betydande problem för barnets sätt att fungera.

På en gruppnivå kan Adhd yttra sig på andra sätt hos flickor och pojkar. Orsaker till skillnaderna är inte klarlagda. Sannolikt spelar bade biologiska faktorer (könshormoner), olika sårbarhet för risker under graviditeten och spädbarnstid och sociala och kulturella faktorer roll.

Flickor har oftare brister i uppmärksamheten utan uppenbar överaktivitet och impulsivitet. Överaktivitet och impulsivitet hos flickor och kvinnor kan ta sig andra uttryck, som till exempel: nagelbitning, tvinna eller suga på håret, tugga tuggummi, överdriven pratsamhet.

Mer ångest och depression än pojkar. ” Inre kaos”. Ofta stora sömnproblem. Sårbara för andra psykiatriska tillstånd, som ångest, depression.

Pojkar uppvisar mer utåtagerande beteende och hyperaktivitet.

Barn med uppvisad aggressivitet i förskoleåldern är påvisat prognostiskt ogynnsamma m.h.t. kriminalitet och missbruk.

Att ha ADHD är som att leva i en mer intensiv värld. Alla sinnesintryck blir starkare.

ADHD har hög samsjuklighet med tillstånd som depression, ångest, tvångstankar/-handlingar, motoriska svårigheter, inlärningsstörningar, kognitiv funktionsnedsättning, tics, autismspektrumtillstånd, trotssyndrom och uppförandestörning.

ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning skall (enligt DSM-5) uppvisa minst sex av symtomen i mer än 6 månader: ofta ouppmärksam på detaljer (gör ofta slarvfel), har ofta svårt att behålla uppmärksamheten, verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal, följer ofta inte givna instruktioner (beror ej på trots!), har svårt att planera och organisera, ogillar/undviker aktiviteter som kräver mental uthållighet (läxor, skolarbete, bokläsning), tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (skolböcker, verktyg), är lättdistraherad, ofta glömsk i vardagslivet.

ADHD med i huvudsak hyperaktivitet/impulsivitet skall (enligt DSM-5) uppvisa minst sex av symtomen i mer än 6 månader: ha svårt att vara stilla med händer eller fötter, lämnar ofta sin plats i t.ex. klassrummet, springer ofta omkring eller klänger/ klättrar mer än vad som är lämpligt, har svårt att leka lugnt och stilla, verkar ofta ”vara på språng”, pratar ofta överdrivet mycket, svarar ofta innan frågeställaren har pratat färdigt, har svårt att vänta på sin tur, avbryter i samtal eller inkräktar på andra (t.ex. kastar sig in i andras lekar).

ADHD av kombinerad typ skall uppfylla kriterierna för båda kategorierna enligt ovan.

Adhd är en långvarig funktionsnedsättning som debuterar under utvecklingsperioden, ofta med tecken på svårigheter redan i förskoleåldern, och leder successivt till svårigheter i vardagen.

I ett längre perspektiv leder adhd till en ökad risk för skolmisslyckande, relationsproblem, psykiska besvär, norm­brytande beteende och trafik­olyckor. Med rätt stöd och behandling kan de negativa konsekvenserna av Adhd minska.

Differentialdiagnos

Bristande (skol)mognad. Sämre förutsättningar hos individen för teoretisk utbildning än praktisk. Om symtomen bättre förklaras av annan psykisk sjukdom (t.ex. autism eller utvecklingsstörning) skall dessa vara huvuddiagnos. Ångestsjkd. Tourettes syndrom (se” Tics”). Såväl hypo- som hypertyreos förekommer hos skolbarn med bild av trötthet/passivitet resp. hyperaktivitet/utåtagerande beteende. Samsjuklighet med ätstörningar/hetsätning.

Utredning

Det är väldigt viktigt att tidigt fånga upp tecken på en funktionsnedsättning för att kunna sätta in lämplig hjälp, stöd och behandling. Diagnosen är klinisk, remiss till skolläkare/skolpsykolog/ specialpedagog. Svåra fall eller de som inte svarat på insatta åtgärder remitteras vidare till neuropsykiatrisk kompetens: Neuropsykiatriskt team, Barn- och ungdomshabilitering eller BUP.

Det finns många intervju-/skattningsformulär för infångande av diagnosen men hur specifika och känsliga dessa är går f.n. inte att vetenskapligt bedöma.

Anamnes (ärftlighet, förhållanden under graviditet, perinatala förhållanden, sjukdomar under uppväxten, psykomotorisk utveckling, familjeförhållanden etc.). Motoriskt-/neurologiskt status. Hjärtstatus, längd, vikt, BMI. Syn- och hörsel (kontroll av gjorda undersökningar inom barn- och skolhälsovård). Ev. EEG vid frånvaroattacker mm. Ev. MRI vid misstanke om CNS- sjukdom eller hjärnskada.

Laboratorieprover: blodprov med blod-, njur- och leverstatus inklusive albumin, kalcium, TSH, B12, folat.

 

Behandling/Omhändertagande

Teamarbete på primärvårdsnivå enligt ovan för att få en funktionsbeskrivning av barnet och kunna sätta in åtgärder. Anpassad pedagogik i skolan är viktigt. Skolans/specialpedagogens uppgift är central. Barnen mår ofta bra av liten grupp med lugn och ro samt en strukturerad individualiserad undervisning. Tål stress dåligt. Ta reda på barnens specifika resurser/intressen/motivation. Vårdbidrag kan vara aktuellt för att en förälder skall kunna gå ned i arbetstid. Råd och stöd via litteratur och föräldraförening, se nedan. Kognitiv terapi för föräldrar där dessa lär sig att på ett strukturerat sätt handskas med barnet och att undvika frekventa konflikter.

Vissa individer svarar mycket bra på centralstimulerande medicinering (metylfenidat [Concerta, Ritalin, Medikinet] eller lidexamfetamin). Som alternativ finns även icke-centralstimulerande preparat med indikation ADHD hos barn och ungdomar och vuxna (atomoxetin [Strattera] eller guanfacin [Intuniv]). De nämnda medicinerna hanteras via barn- och ungdomspsykiatrin. Medicinering med centralstimulerande läkemedel minskar många av de vsymtomen vid ADHD. Kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med farmaka har visat positiva effekter. Många provar Omega-3 preparat (Eye-Q, hälsokost) och/eller regelbundet intag av fet fisk. Dock saknas vetenskapligt stöd för att rekommendera detta. Studier påvisar att träning av” arbetsminnet” genom att spela instrument minskar symtomen.

Farmakoterapi är aldrig förstahandsbehandling.

Individer med ADHD har ett snabbaktiverat cerebralt belöningssystem – därför ökad risk för bl.a. drogmissbruk. Viktigt att uppmärksama dessa barn och ungdomar för att förebygga risk/skadligt bruk av droger.

Föräldrar med barn med ADHD kan ansöka till Försäkringskassan om vårdbidrag, tillfällig föräldrapenning för barn 16 år och äldre, kontaktdagar, assistensersättning samt bilstöd.

 

Fördjupning

Nationella vård och insatsprogrammet för ADHD: https://www.vardochinsats.se/adhd/

Regionalt vårdprogram: https://psykiatristod.se/regionala-vardprogram/adhd

Kloka listan: http://klokalistan2.janusinfo.se/20211/Psykiatri/#273122

Kim JH et al., Lancet Psychiatry. 2020 Nov;7(11):955-970. doi: 10.1016/S2215-0366(20)30312-6. PMID: 33069318

Patientinformation:

www.attention.se (riksförbundet Attention, neuropsykiatriska funktionshinder).

www.doktorn.com

Aktuella Mediciner

Metylfenidat: T/Depottablett/K Methylphenidate. Depottablett Concerta. Depotkapsel/T Ritalin. Depotkapsel Ritalina. Depotkapsel Equasym Depot. T Medanef. T Medikinet.

Lisdexamfetamin: K Elvanse

Atomoxetin: K Atomoxetin. T Audalis. K/Lösn. Strattera.

Guanfacin: Intuniv

Vid sömnbesvär:

Melatonin: T Melatonin, T Mellozzan.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Enkät: Hosta

Enkät: Hosta

Svara på 6 korta frågor om hur du behandlar detta tillstånd – tar bara 1 min!

Till enkäten

Enkät: Hosta