Vaccinationer av barn

Allmänna barnvaccinationsprogrammet

• 6 veckor: Rotavirus (dos I)
• 3 mån: Difteri, stelkramp, kikhosta, haemophilus influenzae typ B, polio (dos I). Pneumokocker (dos I Prevenar). Rotavirus (dos II)
• 5 mån: Difteri, stelkramp, kikhosta, haemophilus influenzae typ B, polio (dos II). Pneumokocker (dos II Prevenar). Rotavirus (ev dos III)
• 12 mån: Difteri, stelkramp, kikhosta, haemophilus influenzae typ B, polio (dos III). Pneumokocker (dos III Prevenar).
• 18 mån: Mässling, påssjuka, röda hund (MPR I).
• 5 år: Difteri, stelkramp, kikhosta, polio (dos IV).
• 6–8 år (åk 1–2): Mässling, påssjuka, röda hund (MPR II).
• 10–12 år (åk 5): Humant papillomvirus (HPV). Två doser med 6–12 månaders mellanrum.
• 14–16 år (åk 8–9): Difteri, stelkramp, kikhosta (dos V).

Det skall gå minst 6 veckor mellan vaccination mot difteri, stelkramp, Hib, pertussis, polio och pneumokocker dos I och II samt minst 6 mån mellan dos II och III. Första dos får ges från 2,5 månaders ålder. Vaccination kan ske från 6 veckors ålder enligt utökat schema med en tredje primärdos. MPR-vaccin är godkänt från 9 månaders ålder och kan ges från 6 månader. Vid vaccination före 12 månaders ålder bör extra dos ges vid 18 månaders ålder.

Rotavirus-vaccination

Rotavirusvaccination infördes i allmänna barnvaccinationsprogrammet 1 sept 2019. Rotavirusvaccin ges per oralt. Första dosen kan ges från sex veckors ålder och ska ges före 12 veckors ålder. Ytterligare en eller två doser ges beroende på fabrikat, det ska gå minst fyra veckor mellan doserna och vaccinationen ska vara avslutad vid 16 respektive 32 veckors ålder. En sällsynt (1–6 barn per 100 000 vaccinerade) biverkan av vaccinationen är tarminvagination. Vaccination bör ges enligt rekommenderade tidsgränser för att undvika att ökad risk pga vaccination sammanfaller med den något ökade risken som förekommer naturligt i 3–11 månaders ålder.

HPV-vaccination

Sedan 2010 ingår HPV-vaccinering av flickor i allmänna vaccinationsprogrammet och sedan 2020 ska alla barn, oavsett kön, erbjudas vaccination i Åk 5.

Hepatit B-vaccination

Regionala program för att erbjuda vaccination av alla spädbarn enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation finns införda i hela Sverige sedan 2016. En speciell rutin finns för vaccination av nyfödda barn till mödrar med smittsam hepatit B. Vaccin rekommenderas även för vissa riskgrupper (t.ex. barn från medel- och högendemiska länder, barn där någon familjemedlem har hepatit B, föräldrar och syskon till nyanlända adoptivbarn från medel- och högendemiska länder, samt barn och personal i barnomsorg som det vistas ett smittsamt barn).

BCG-vaccination

Via BVC erbjuds i dag BCG-vaccination vid 6 veckors ålder till barn där någon i hushållet härstammar från ett land med hög förekomst av tuberkulos. Vaccination rekommenderas också vid aktuell tuberkulosinfektion i hushållet samt inför längre resa som innefattar kontakt med lokalbefolkningen till land med hög förekomst av tuberkulos. Efter 18 månaders ålder samt vid misstänkt exposition för smitta bör tuberkulintest göras innan vaccination. BCG-vaccination ska inte ges till barn med immunbrist. Sedan screening för SCID inkluderades i PKU-provet har ålder för vaccination sänkts till 6 veckor. Dock måste bedömning göras utifrån symtom som kan tyda på immunbrist samt om barnet exponerats för immunsupprimerande behandling via moder.

Varicella

Vaccin finns och bör övervägas till barn med allvarlig immunnedsättande sjukdom samt deras syskon och nära kamrater men ska inte ges till barn med svår immunbrist. Ett förslag om införande av varicellavaccination i barnvaccinationsprogrammet har lämnats in från Folkhälsomyndigheten till regeringen 2024. Vaccinet kan ges från 12 månaders ålder och ges som två doser med 4 veckors mellanrum.

Vaccination av nyanlända barn

Barn som bott i annat land och tidigare följt annat vaccinationsprogram bör utredas avseende vaccinationsstatus. Alla barn (upp till 18 år inklusive asylsökande barn) ska erbjudas kompletterande vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet (Hib och pneumokocker upp till 5 års ålder). Genomgång av vaccinationsstatus görs med hjälp av noggrann anamnes och befintlig medhavd dokumentation. WHO:s översikt av vaccinationsprogram kan vara till hjälp.

Många länder vaccinerar mot difteri, stelkramp och pertussis. Poliovaccination administreras oralt i många länder och en påfyllnadsdos med i.m. injektion kan behövas. Ibland är barnen vaccinerade bara mot mässling i stället för MPR och saknar alltså skydd mot påssjuka och röda hund. Frikostighet med vaccinering gäller. Vid osäkerhet kring om vaccination har skett överhuvudtaget i hemlandet kan S-tetanusantikroppar kontrolleras. Vid hög titer förutsätter man att barnet har erhållit även de andra vaccinationerna. Immunitet/status ang. hepatit B-vaccination kontrolleras med anti-HBs om hepatit finns i familjen. BCG-ärr sitter vanligen på vänster överarm men inte alltid.

Vaccination av prematura barn

Görs utifrån kronologisk ålder. Barn födda före graviditetsvecka 32 erbjuds en extrados sexvalent vaccin på sjukhus främst för att tidigt skydda mot kikhosta.

Fördjupning

Rikshandboken Barnhälsovård

Folkhälsomyndigheten.

World Health Organization, immunization, vaccines and biologicals.