Hypersensitivitetspneumonit. (Tidigare Allergisk alveolit.) ”Fågelskötarlunga”. ”Tröskdammslunga”.

Definition

Interstitiell lungsjukdom. Komplex immunologisk reaktion (ej Ig-E medierad) i lungparenkymet orsakat av återkommande inhalation av luftburna antigen hos predisponerade individer.

Orsak

Exponering för luftburna organiska antigenpartiklar från såväl växt- som djurriket. Partiklarna är små (1–5 µm) och kan därför deponeras långt perifert i bronkträdet, i alveolerna och leda till interstitiell infiltration av inflammatoriska celler. Reaktionen är av typ III (immun-komplexmedierad) och typ IV (T-lymfocytmedierad). Oftast sporbildande mikrober och mögelsvampar. Riskmiljöer är hantering av möglig säd, hantering av möglig träflis (förbränningsstationer, såg- och justerverk), arbete vid biologiska reningsverk inkl. rengöring av filter för bubbelpooler. Även vid exponering av fågeldamm inkl. protein från fåglars avföring (duvuppfödare, undulatkontakt). Även yrkesmässig exponering för mjöl, malt, champinjoner, korkdamm, metallrök (ex.v. zink). Krävs ingen atopisk predisponering för utvecklande av sjukdom. Trädamm orsakar i sig inte sjukdomen, men kan via irritation öka symtomen. Inhalationsfeber – toxisk reaktion i lungorna akut efter inandning av främmande ämnen (enligt ovan) i hög dos. Upprepade exponeringar kan leda till hypersensitivitetspneumonit.

Differentialdiagnos

Allergisk astma (låg exponeringsdos, specifik sensibilisering, kräver atopisk predisponering). Pneumoni. KOL. Malignitet. Icke-allergisk astma. Sarkoidos.

Symtom

Vid akuta besvär förekommer feber, muskelvärk, trötthet, dyspne och hosta som är övergående vid upphörd exponering. Kroniska besvär utvecklas efter lång tids exponering, behöver inte föregås av akuta besvär och kännetecknas av hosta, dyspne och viktnedgång. Slutligen uppstår bestående nedsatt lungfunktion. Ökad risk för utveckling av pulmonell hypertension.

Utredning

Anamnes (yrke, fritid), auskultera lungor, spirometri, röntgen pulm. Prover gällande precipiterande antikroppar, (ffa hos yrkesmedicin), (antigenspecifika IgG och ospecifik immunstimulering med höjda nivåer av IgG och IgA). Hb, Leukocyter, CRP, SR kan vara stegrade. Observera att höjda laboratorieparametrar i sig inte är synonymt med sjukdom utan endast visar att patient varit utsatt för exponering och att immunsystemet reagerat adekvat. Typisk klinik krävs också för diagnos. Utredning via eller i samråd med lungmedicinsk klinik med HRCT, bronkoskopi med BAL m.m.

Allergilaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har utvecklat en panel om 11 st. agens där de flesta fall av Allergisk alveolit kan fångas in.

Behandling

Miljösanering – undvik utlösande agens. I akut form sällan behov av kortikosteroider om patient kan undvika fortsatt exponering, symtomatisk behandling. Bronkdilaterare och inhalationssteroider vid obstruktivitet. Vid subakut/kronisk form systemiska kortikosteroider p.o under veckor-månader med uttrappning. I vissa fall behov av långvarig kortisonbehandling. Utsättning av behandling bör göras vid utebliven symtomlindring eller objektiv förbättring i funktion. Immunosuppressiv behandling kan komma i fråga vid uteblivet svar på steroider. Evidensläget dock svagt i dagsläget.

Samarbete med yrkesmedicinare med ställningstagande till fortsatt utredning vid arbetsplatsen med kvantifiering och identifiering av agens (sedimentplatta, luftprov tagna på filter m.fl. metoder). Ofta svårgenomförbart; dålig kunskap om normalvärden och risknivåer liksom att få laboratorier har utrustningen och kompetensen. Genomgång av skyddsutrustning. Används den?

Fördjupning

Riario Sforza G.G., Marinou A. Hypersensitivity pneumonitis: a complex lung disease. Clin. Mol. Allergy. 2017;15:6