Yrsel – Central yrsel.

Definition

Central yrsel skiljer sig från perifer yrsel då orsaken ligger i det centrala nervsystemet och oftast är lesionar. Central genes visar ofta akut insjuknande med huvudvärk och neurologiska bortfall. Nystagmus är vertikal riktningsväxlande, ej uttröttbar och dämpas inte av blickfixation. Vid vertikal liksom rotatorisk nystagmus tänk i första hand på central lesion. Normalt kaloriskt prov, talar mot en vestibulär genes.

Cerebellär infarkt/blödning: akut yrsel, ofta ataxi, spontannystagmus, normalt impulstest, ev patologisk diadokokinesi. Neurologiska symtom vid yrsel innebär akut remiss som vid stroke. 25 % av cerebellära infarkter visar endast yrselsymtom.

Intoxikation: mest känt fenytoin- och carbamazepinöverdosering.

Migränyrsel. Vestibulär migrän: yrseln kan uppkomma i såväl aurafas som under migränattackerna med nystagmus, men också helt utan huvudvärk. Duration minuter-24 tim. Ibland spontannystagmus under anfall. Svarar bra på profylaktisk migränmedicinering, ex v betablockare. Triptaner har begränsad effekt. Överrepresentation av yrselbesvär inkl. rörelsesjuka hos patienter med migrän.

MS: Fr.a. vid plack lokaliserade till vestibulära förbindelserna.

Ponsvinkeltumör: yrsel, spontannystagmus, normalt impulstest, ev patologisk diadokokinesi. Misstanken innebär remiss till neurolog; CT- eller MR-undersökning.

Wallenbergs syndrom/PICA: cirkulationsstörning/stroke i a cerbellaris inf  post (eller a vertebralis) vilket ger yrsel, nystagmus, koordinationsrubbning av ena sidans extremiteter (hemiataxi), sväljningssvårighet, heshet, känselnedsättning i ansikte och motsatt sida på kroppen. Akut remiss som stroke.

Vertebrobasilarisinsufficiens: Sällsynt att den uppträder isolerat med bara yrsel. Ofta ses också hjärnstamssymtom (som varierande vakenhet, diplopi, droppattacker, pareser, parestesier, hörselnedsättning, dysartri, synförändringar, konfusion, huvudvärk). Kan framkallas av rotation/ extension i nackkotpelaren.

Småkärlssjukdom: Successivt förlopp.