Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Informationen på denna hemsida vänder sig till läkare och sjukvårdspersonal inom öppenvården. Patienter hänvisas till Doktorn.com

Kapitel > Barnets sjukdomar > Diarré hos barn. Gastroenterit hos barn

Diarré hos barn. Gastroenterit hos barn

ICD-10: K52 (Akut), A09 (Kronisk)

Akut diarré.

Definition

Akut diarré: Ålder>6 mån: varaktighet < 14 dagar, > 3 lösa avföringar/dag.

Gastroenterit: Ålder>6 mån: infektion i mag-tarmkanalen med diarré, ibland med kräkningar och feber.

Orsak

Virusinfektion är vanligast (rota-, calici-, astro- och adenovirus). Diarré efter antibiotikabehandling kan bero på obalans i tarmfloran och kan ta tid innan normalisering. Bakteriell infektion. Protozoinfektion. Matförgiftning.

Symtom

Virus: Frekventa stora och vattniga diarréer utan blod eller slem. Ofta illamående och kräkningar, sällan hög feber.

Bakterier: Slemmiga och blodtillblandade mindre volyminösa diarréer, ofta buksmärtor och feber.

Systemisk infektion: Allmänpåverkan och hög feber.

Status

Bedöm barnets allmäntillstånd, hudens turgor, munslemhinnans torrhet, ev insjunkna ögon (halonering), fontanell, urinfrekvens (var blöjan blöt på morgonen?). Viktnedgång >5-10% motiverar inläggning (väg barnet vid besöken) OBS: ett törstigt barn kan ha hyperton dehydrering (Na >150 mmol/L, förlorat mer vätska än salter, risk för hjärnödem vid snabb rehydrering)- akut remiss för inläggning!

Utredning

Standardodling på avföringen om antingen blodtillblandad diarré, duration över 2 veckor eller om diarréer eller kräkningar i anslutning till utlandsvistelse. Då även protozodiagnostik. Palpera per rektum (förstoppningsdiarré?).

Behandling

Symtomatisk. Vätskeintaget viktigt för barnet. Ammande barn skall fortsätta att amma; kortare stunder och oftare. Vb pumpa ur mjölken och ge med sked/spruta. Barn< 6 månader skall läkarundersökas; en dehydrering utvecklas snabbt! För äldre barn ges rumstempererad vätska. Låt barnet dricka ofta och i små portioner (teskedsvis), framförallt om kräkningar föreligger. Vätsketillförsel 1 dl/tim Tänk på att alltför sockerhaltiga drycker underhåller diarréer pga osmolaritet. Ge majs- eller risvälling (kaloririkt och förstoppande). Ge barnet vanlig mat så fort barnet vill ha det. Prova gärna kokt potatis, fisk och rårivet äpple. Extra fett i kosten vid diarréer (2 teskedar olja/portion); fettet hämmar tarmarnas rörelser. Produkter med laktobaciller från varuhandel kan provas vid diarréer efter antibiotikabehandling; ex v Acidofilus. OBS- antidiarrémedel (motorikhämmande) är kontraindicerade hos barn!

Vätskebehov normalt: 0-6 mån: 150 ml/kg/dygn. 6-12 mån: 125 ml/kg/dygn (ca 1 liter). 1-2 år: 100 ml/kg/dygn (ca 1½ liter).

Vätskeersättning:

Semper vätskeersättning (innehållar laktobaciller): 1 påse späds till en liter vätska. Kan smaksättas med juicekoncentrat.

Brustabl Resorb, olika smaker, till barn>3 år. Receptfritt på apotek.

Hemlagad vätskeersättning: 1 liter vatten, 6 teskedar druvsocker eller vanligt socker, ½ tesked salt Smaksätt med 2 teskedar konc äpplejuice eller röd saft. I kylskåp högst 1 dygn. Föräldrarna skall själva smaka på vätskeersättningen för att säkerställa att salthalten är lagom (inte saltare än tårar).

Morotssoppa: 1 barnmatsburk morotspuré, 1½ barnmatsburk vatten, 1 matsked socker, 1 kryddmått koksalt

Juiceblandning: ½ liter drickfärdig juice, ½ liter vatten, ½ tesked koksalt

Kronisk diarré.

Definition

Ålder>6 mån: varaktighet> 14 dagar> 3 lösa avföringar/dag.

Utredning

SR, CRP, blodstatus, transglutaminas/gliadinantikroppar på barn <2 år, transglutaminas på barn>2 år. TSH, faecesodling, ev Clostridium difficile, mask och cystägg. Vid misstanke på inflammatorisk tarmsjkd se provtagning nedan.

Födoämnesreaktioner:

– Celiaki (glutenintolerans). Symtom: I typfallen dålig viktuppgång, diarré eller förstoppning, stor buk, liten rumpa, tunna ben, buksmärtor, grinig, trött. Celiaki kan dock ofta debutera med mer ospecifika fynd. Frikostigt med celiakimarkörer! Utredning: typiska symtom och höga celiakimarkörer vid två provtagningstillfällen samt symtomfrihet på glutenfri kost räcker för diagnos. Vb tunntarmsbiopsi/gastroskopi. Diagnosen Celiaki skall ställas av barnläkare på barnklinik. Alla med symtom på celiaki och/eller förhöjda markörer skall remitteras. Lab: S- antikroppar mot gliadin typ IgA (AGA) har högsta sensitivitet hos barn under 2 år medan transglutaminas (TGA) har högsta sensitivitet efter 2 års ålder. Under 2 år: ta AGA och TGA. Över 2 år: ta enbart TGA. Obs: vid ev IgA- brist är antikroppar inte mätbara. Falskt negativa och falskt positiva värden kan förekomma.

– Laktosintolerans: Primära formen debuterar vid 5-6 års ålder. Fram till dess kan barnet bryta ner laktos i tuntarmen via enzymet laktas. Genetisk utredning saknar därför värde före skolåldern. Gaser, buksmärtor, explosiva lösa avföringar ofta i anslutning till intag av rena mjölkprodukter som mjölk eller glass.

Viktigt att poängtera: laktosintolerans är ingen sjukdom. 70% av jordens befolkning har av någon anledning mindre mängd enzym i tarmen från 5-6 års ålder (80% Asien, 50% Mellanöstern, 20% Finland, 3% Sverige). För symtomfrihet vid laktosintolerans räcker det ofta att dricka mindre mängd mjölk. Oftast tål man 1-2 dricksglas mjölk spridd över dygnet. Man brukar klara att äta normalkost i övrigt inklusive mjölk i mat, surgjorda mjölkprodukter och ost.

Sekundära formen: Ffa pga celiaki. Ibland efter genomgången infektion.

– Födoämnesintolerans: Långsam immunologisk, icke- IgE medierad reaktion, mot ex v komjölksprotein. Symtom från mag-/tarmkanalen såsom diarréer, förstoppning, magont, blod i avföringen och dålig tillväxt. För diagnos behövs observation och relevant misstanke på födoämnet i fråga. Ställ inte diagnos via RAST och/eller pricktest utan på symtomen tillsammans med elimination och provokation! Allergitester kan däremot ge stöd åt den kliniska diagnosen. Dietisthjälp. Provocera med 6-12 mån mellanrum.

Kronisk ospecifik diarré (benigna småbarnsdiarréer, Toddler´s diarrhoea):

Frekventa voluminösa avföringar med osmält mat kan ses hos i övrigt välmående barn upp till 3-4 års ålder. Kan bättras av att maten görs mindre fiberrik, mer fettrik. Normal vikt- och längdutveckling.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD):

Crohn´s sjukdom: Kan uppträda efter småbarnsåldern. Inflammation på djupet i tarmslemhinnan. Fistlar bl. a perianalt, afte i mun. Symtom/engagemang från endera hela mag-tarmkanalen eller bara i mun och anus. Ofta diffust ont i månader. Det tar ibland åratal innan barnet får sin diagnos. Viktnedgång. Subfebrilitet. Irit, artrit och ledvärk kan förekomma innan tarmsymtomen.

Ulcerös kolit: Vanligen efter småbarnsåldern. Ytlig inflammation av slemhinnan, blodiga diarréer. Lokaliserad i tjocktarmen (engagerar alltid vänstercolon). Irit, artrit och ledvärk kan förekomma innan tarmsymtomen.

Lab: Uteslut först infektion via faecesodling. Odling för Clostridium difficile (inte ovanlig efter behandling med klindamycin resp. cefalosporin). Prov betr cystor och maskägg. SR, CRP, blodstatus, leverstatus, albumin, pankreasamylas, kreatinin. AGA/TGA. F- calprotektin rejält förhöjt vid IBD (> 500 µg/g).

Fördjupning

www.blf.net

För dig som patient
Läs mer om Diarré hos barn. Gastroenterit hos barn på doktorn.com (öppnas i nytt fönster)
Uppdaterad: 2017

Nyhetsbrev

Tack för din anmälan!

Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ