Nyhetsbrev



Praktisk Medicin 2021

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Klicka här för att beställa!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Klicka här för att beställa!

Graviditet. MVC-rutiner. Mödrahälsovård.

Symtom

Amenorré. Eventuellt morgonillamående. Bröstspänningar. För att konstatera graviditet används ett HCG-test (urinprov) som visar positivt test vid tidpunkten för väntad mens. Graviditetsrisken/-chansen vid oskyddat samlag är 6–7 %, vid tidpunkten för ägglossning ca 20 %.

MVC-rutiner:Dessa kan skilja sig åt något mellan olika landsting. Inskrivning i vecka 5–10, ofta uppdelat på ett tidigt hälsosamtal (dialog om livsstilsfaktorer, rökning, alkhol, droger, tobak, medicinering) och ett inskrivningsbesök ett par veckor senare. Barnmorskan tar noggrann anamnes och gör en medicinsk och social bedömning. Kontroll av blodtryck, Hb, P-glukos. Urinsticka för protein, glukos, bakterier. Screeningprover för HIV, Hepatit B, Syfilis och immunitet för rubella. Blodgruppering, immuniseringsprov. Screening för hypothyreos med TSH. I de flesta regioner även kontroll av ferritin. Cellprov och ev klamydiaprov erbjuds vid behov. Individuell vårdplanering utifrån medicinska och psykosociala riskfaktorer.

På kvinnor som kommer från länder med TBC-risk utförs IGRA-test. Motionsinformation (se ”Rörelseapparaten” nedan). Hälsosamtal, kostinformation; kan även erhållas via www.livsmedelsverket.se

Tidigt läkarbesök vid indikation (t ex kronisk sjukdom, fetma/undervikt, ålder > 40 år, psykosociala riskfaktorer, tidigare komplicerad obstetrisk anamnes, riskfaktorer för preeklampsi). Ultraljud för datering och organscreening erbjuds  cirka vecka 18–20. Remiss till Specialist-MVC om tidigare komplicerade förlossningar eller sjukdomstillstånd hos modern (ex.v. diabetes, epilepsi, tidigare anamnes på tromboembolisk sjukdom, SLE, hypertoni före graviditeten etc). Kontroll av normala graviditeter via barnmorska cirka en gång per månad från v 20 till v 28, därefter var 3:e vecka och från vecka 31 varannan vecka. Många regioner har utglesat basprogram för friska omföderskor. Från vecka 36 1 gång/v till partus (fr.v. 37 för omföderskor). Efter vecka 41 + 0 till förlossningsavdelning för bedömning.

Fosterdiagnostik: Kombinerad riskbedömning för Downs syndrom; KUB (kombinerat ultraljud och biokemi) med venöst blodprov och ultraljudscreening med mätning av nackuppklarning (”NUPP-test”) erbjuds alla kvinnor 35 år fyllda vid konception, eller de med stark misstanke, ärftlighet eller oro. Blodprovet tas i regel v. 8 + 1–v. 13 + 6. NUPP (nackuppklarning) via ultraljudsundersökning, utförs av erfaren barnmorska eller gynekolog i vecka 11 + 0 t.o.m. vecka 13+6. Metoderna KUB resp NUPP indikerar ev. ökad risk för trisomierna13, 18 resp 21 (Downs syndrom).

NIPT (Non-invasive prenatal testing) innebär ett blodprov på den gravida kvinnan efter v 10+0 (görs oftast i vecka 12), ur vilket analyseras fritt cirkulerande foster-DNA i mammans blod. Testet omfattar kromosomerna 13, 18, 21 och könskromosomerna. NIPT har högre träffsäkerhet än KUB och NUPP, men måste ändå verifieras med invasivt prov, se nedan. NIPT erbjuds i många landsting/regioner till de som fått en förhöjd risk/sannolikhet på KUB-testet (> 1/200, men <1/50), och i några regioner som undersökningsmetod i stället för KUB.

Invasiv fosterdiagnostik:  amniocentes eller corionvillibiopsi(moderkaksprov) kan utföras om:

– tidigare graviditet med kromosomavvikelse

– KUB inger hög misstanke på kromosomavvikelse (> 1/50)

– NUPP> 1/200 vid flera foster

­­- NIPT påvisar kromosomavvikelse

– Kvinna> 35 år och äldre vid konception och KUB inte kunnat utföras.

Fördjupning

Socialstyrelsen, Kunskapsstöd för mödrahälsovården 2015,
www.socialstyrelsen.se

Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi

Riskbedömning av yrkesarbetande gravida:

Vissa typer av exponering i arbetet innebär eller kan innebära risker för fostret. Primärt har arbetsgivaren skyldighet att göra en riskbedömning senast då han får veta om graviditeten (AFS 2007:5). FHV/Yrkesmedicin kan konsulteras vb. Kända risker är exponering för bly, gruvarbete under jord, rök- eller kemdykning, verksamhet under vatten eller under för högt tryck liksom exponering för rubella eller toxoplasmos för kvinna med otillfredsställande immunskydd.

Andra kända eller misstänkta riskfaktorer är organiska lösningsmedel (petrokemi, andra industrimiljöer som kemtvättar, laboratorier – bl a filmexponering), tungmetaller, cytostatika, vissa bekämpningsmedel, polycykliska aromatiska kolväten (i bl.a. sot, tjära, rök, motoravgaser), kolmonoxid, joniserande strålning (röntgenavdelningar), tunga lyft, exponering för helkroppsvibrationer, arbeten vid bullerexponering> 85 dBA och hög stressbelastning. Nattarbete anses normalt inte innebära någon ökad risk under en graviditet. Men vid sammanhängande perioder av nattarbete med samtidig och påtaglig fysisk och/eller psykisk belastning, där arbetstagaren inte har tillräckliga möjligheter till vilopauser, kan viss risk för graviditets­störningar inte uteslutas. Om arbetet inte går att ändra så att exponering undviks har kvinnan rätt till s.k. förlängd havandeskapspenning (gäller dock ej gravida som är egna företagare) ansöks på speciell blankett (FKF 7205) till FK. Arbetsgivaren kompletterar med intyg om att omplacering ej går att ordna, läkaren kompletterar med intyg att exponering är olämplig. Se fördjupning nedan Läkartidningen.

Graviditet och arbetsmiljö. Praktiska riktlinjer för riskbedömning Läkartidningen nr 1–2 2002.

Hälsovård före, under och efter graviditeten (Rapport Socialstyrelsen 1996:7). Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5). Belastningsergonomi (AFS 2012:2). Bergarbete (AFS 2003:3). Bildskärmsarbete (AFS 1998:5). Biologiska ämnen (AFS 1997: 12). Bly (AFS 1992:17). Cytostatika och andra läkemedel med toxisk effekt (AFS 2005:5). Dykeriarbete (AFS 1993:57). Dosgränser vid arbete med joniserande strålning (SSI FS 2000:10, www.ssi.se). ”Fakta om graviditet och arbetsmiljö”, Yrkesmedicinska enheten, Norrbacka, 171 76 Stockholm. Hygieniska gränsvärden (AFS 2000:3). Kemikalieinspektionen; angivande av ev. reproduktionsrisker för ämnen (www.kemi.se). Nattarbetande (AFS 1997:8). Rök- och kemdykning (AFS 1995:1).

Graviditetsrelaterade sjukdomar:

Andningsorganen:Under senare hälften av graviditeten ofta nästäppa. Rekommenderas högläge och sköljningar med koksaltlösning (cirka 1 tsk salt till 1 liter vatten). I svåra fall nässpray med kortison. Eventuell behandling av övre luftvägsinfektioner, PcV rekommenderas som förstahandsmedel vid behov av antibiotika. Vid långvarig hosta, feber eller thoraxsmärtor rekommenderas lungröntgen. Medicinering hos välinställd astmapatient bör inte ändras under graviditet.

Antibiotika: Se nedan under Infektioner.

Blodsjukdomar:Stort järnbehov, ge järntillskott cirka 60 mg järn per dag fr.o.m. ca vecka 20. Om Hb mindre än 100 g/l ges alltid behandling efter det att vanlig anemiutredning gjorts. Utspädningseffekt pga ökad plasmavolym gör att Hb normalt sjunker i tidig graviditet, gränsen för anemi är hos gravid <110g/L före v 28, därefter < 105g/L. Kontrollera  vid anemi eventuell folsyrabrist, järnbrist och B12-brist.

Aktuella Mediciner

Ferrosulfat: T Duroferon. Drp/T Niferex.

Folsyra: T Folacin.

 

Blodtryck:Varierar normalt från 90/60–140/90. Vid högt eller stigande BT görs kontroll av proteinuri. Huvudvärk, epigastriesmärta, ögonflimmer symtom som ska föranleda snar kontroll av BT, proteinuri, ödem, reflexer – kan tala för uppseglande preeklampsi. Om påverkan på levern kan det ge stigande transaminaser, påverkade koagulationsfaktorer, trombocytopeni, uratstegring. Påverkan av placenta kan ge försämrad blodtillförsel med åtföljande tillväxthämning. Risk för utvecklande av eklampsi med CNS-kramper. Remiss till kvinnoklinik vid blodtryck över 140/90 med proteinuri, alternativt blodtryck 150/100 utan proteinuri. Gravida ges vb. primärt en selektiv betareceptorblockerare. ACE-hämmare/ARB är kontraindicerade. Kvinnor med kronisk hypertoni före graviditeten bör bedömas av obstetriker.

Bäckensmärtor: se Rörelseapparaten nedan.

Candidainfektion:Mkt vanligt hos gravida. Behandlas inte vid symtomfrihet. Vid symtom ges lokalbehandling med t.ex. klotrimazol (Canesten). I undantagsfall per oral behandling (enstaka dos) i andra halvan av grav., men bör diskuteras med obstetriker.

Depression under graviditet:kvinnor med antidepressiv behandling bör stå kvar på denna under graviditeten, kontrollera läkemedlets lämplighet i Janusinfo och byt v b preparat. Graviditet och amningsperiod innebär ökad risk för recidiv eller försämring av depression/ångest.

Eklampsi/preeklampsi/HELP: Se Blodtryck ovan. Preeklampsi: Stigande blodtryck (≥ 140/90 mm Hg) efter graviditetsvecka 20 vid samtidig förekomst av proteinuri (> 0,3 g/dygn), alternativt blodtryck 150/100 eller däröver med samtidiga symtom som huvudvärk, epigastriesmärta, ögonflimmer, ödem. Svår preeklampsi: Även multiorganpåverkan (njurar, lever, koagulationspåverkan, neurologisk påverkan – med eklampsi/kramper, synrubbning, stroke m m – lungödem, fetal tillväxthämning, ablatio placentae mm). Eklampsi: Kramper och medvetslöshet. HELLP: Elevated Liverenzymes Low Platelets: allvarlig komplikation vid svår preeklampsi.

Oklar orsak till preeklampsi/eklampsi. Riskfaktorer: Hög risk: SLE eller antifosfolipidsyndrom, äggdonation, njursjukdom, diabetes, tvillinggraviditet, kronisk hypertoni, tidigare preeklampsi/eklampsi/avlossning/tillväxthämning/graviditetshypertoni /IUFD. Måttlig risk: förstföderska, hereditet, BMI över 30, ålder  över 40 år, mer än10 år sedan senaste förlossning, afrikanskt ursprung, inskrivningsblodtryck 130/80 eller högre, ”White-coat-hypertension”, sömnapné. Kvinnor med hög risk eller med tre måttliga faktorer erbjuds profylax med T Trombyl 75 mg till natten grav.vecka 12-36. Kvinnor med två måttlig riskfaktorer: individuell bedömning.

Läkemedel: T Trombyl 75 mg

Endokrina systemet:Gestationsdiabetes. Mät slumpblodsocker för att hitta kvinnor som bör genomgå peroral glukosbelastning (OGTT). Om slumpmässigt, icke-fastande P-glukos> 9 mmol/l föreligger indikation för sådan. Även vid accelererande fostertillväxt eller stor mängd fostervatten bör graviditetsdiabetes misstänkas.  Andra indikationer för OGTT är tidigare graviditetsdiabetes, tidigare stort barn (≥4,5 kg eller +2 SD), BMI ≥ 35 – OGTT utförs då i v 24–28. Fastevärde ≥ 7mmol/L, 1-h-värde ≥ 10 mmol/L eller 2-h-värde ≥ 8,5 indikerar graviditetsutlöst diabetes. Se lokala vårdprogram för resp region för handläggning (kost/motion och kontroll BMM alternativt remiss S-MVC). Betr hypotyreos och ev. substitutionsbehandling se Tyroideasjukdomar nedan.

Flytningar: Flytning under graviditet normalt vit, något syrlig doft, slät, rikligare mängd. Vid illaluktande flytning misstänkes bakteriell vaginos (se avsnitt Bakteriell Vaginos). Bakteriell vaginos under graviditet behandlas i första hand med dekvaliniumklorid till natten, vid utebliven effekt eller recidiv ges klindamycin som vaginalkräm, en applikation till kvällen under 7 dagar (alt. Dalacin vagitorier i 3 dagar).

Foglossning: Se Rörelseapparaten nedan.

Folsyra:Profylaktiskt mot neuralrörsdefekt inför och under graviditet: 400µg 1 x1 minst 4 veckor före konception och minst 12 veckor därefter. För kvinnor behandlade med antiepileptika eller som tidigare är opererade med gastric bypass rekommenderas dosen 5 mg 1×1.

Förstoppning: Se Obstipation nedan.

Graviditetshepatos, Intrahepatisk kolestas (ICP): (”graviditetsklåda”): Intensiv klåda, börjar ofta i handflator och fotsulor, sprider sig till hela kroppen. Inga utslag, men kan ha rivmärken. Sällan före grav.v 25. Provtagning vid misstanke: gallsyror (fastande), bilirubin, transaminaser. Vid gallsyrevärden under 40 symtomlindring med antihistaminer (Lergigan, Tavegyl) till natten och ny kontroll av s-gallsyror och p-bilirubin var 7:e dag.  Vid uttalade besvär ges behandling med Ursofalk, startdos är 0,5 g till natten. Dosen ökas långsamt med 0,25–0,5 g, t.ex. var 4:e till 7:e dag. Maxdosen är 2 g/dygn (eller 25 mg/kg) och fördelas då på 0,5 g på morgonen och 1,5 g på kvällen.  Vid gallsyravärde ≥ 40 eller kraftigt stegrade transaminaser omedelbar kontakt/remiss med specialistmödravården. Samtliga gravida med hepatos ska i graviditetsvecka 37 bedömas av specialistmödravården för ställningstagande induktion av förlossning.

Aktuella Mediciner

Antihistamin: T Lergigan, T Tavegyl.

Ursodeoxicholsyra : T Ursofalk

Graviditetsillamående: Se nedan under Mag-Tarmkanalen.

Graviditetsklåda: Se Graviditetshepatos resp Hudsjukdomar.

Graviditetstoxikos: Se blodtryck ovan.

Halsbränna. Vanligt. Vid enstaka behov ges antacida. Vid mer refluxbesvär alginsyra. Vid mer kontinuerliga besvär protonpumpshämmare alt sukralfat.

Aktuella Mediciner

Alginsyra: Oral susp/T Gaviscon (saknar subvention).

Antacida: TuggT Novaluzid (saknar subvention).

Protonpumpshämmare: K Ezomeprazol.

Sukralfat: Oral susp/T Andapsin (saknar subvention).

 

Hudsjukdomar: Primär eller sekundär infektion med herpes simplex i genitalia förekommer,  viss risk för påverkan på fostret vid primärinfektion. Om utbredda färska blåsor finns i eller intill förlossningskanalen i samband med partus kan indikation för kejsarsnitt föreligga. Enstaka blåsor kan tejpas över vid förlossning. Provtagning PCR (DNA-påvisning) görs vid misstanke på primärinfektion med herpes simplex virus. Primärinfektion bör behandlas (remiss till specialistmödravård) liksom täta recidivinfektioner i slutet av graviditeten. Vid två eller fler herpesskov under graviditeten ges profylax med aciklovir 200 mg 1×5 eller valaciklovir 400 mg 1×4 från tio dagar före beräknad partus och fram till förlossning.

Klåda vanligt under graviditet, oftast orsakad av torrhet i huden, bristningar pga snabb tillväxt av bröst, höfter, buk. Uteslut graviditetshepatos. Vid avsaknad av hudutslag ges i första hand mjukgörande behandling. Atopiskt eksem kan förvärras under graviditet. Optimera behandlingen med mjukgörande samt steriodsalva /-kräm (grp I-II, i mkt svåra fall grp III små områden utan ocklusion).

PUPPP (Pruritic Urticarial Papules and Plaques of Pregnancy): intensivt kliande hudsjukdom med röda papler och plack. Vanligen debut i tredje trimestern, särskilt efter v 35.Börjar på buken för att sedan sprida sig över kroppen. Utslagen brukar inte sitta vid naveln, och inte heller i handflator eller på fotsulor. Utslag sitter ofta i striae.  Ofarligt, men stör nattsömn. Behandla med antihistamin till natten, ev steroidsalva/-kräm grp II. Vid minsta tveksamhet kring diagnosen – remiss till hudläkare för biopsi/bedömning. Kan vara svår att skilja från graviditetspemfigoid som är betydligt allvarligare för mor och barn.

Aktuella Mediciner

Aciklovir: T Aciklovir.

Valaciklovir: T Valtrex.

Antihistamin: T Lergigan, T Tavegyl

 

Hypertoni: Se ”Blodtryck” ovan.

Illamående: Se Mag-tarmkanalen nedan.

Infektionssjukdomar: När antibiotika är indicerat kan penicillin (kat. A), cefalosporin (kat. A), furadantin (kat. C) och klindamycin (kat. B:1) användas oavsett graviditetsmånad.

Tetracykliner användes bara under 1:a trimestern.

Trimetoprim, makrolider resp metronidazol endast under 2:a och 3:e trimestern. Se www.infpreg.se samt www.janusinfo.se

Karpaltunnelsyndrom:Vanligt hos gravida p g a vätskeretention. Symtom i form av domningar, stickningar samt nedsatt kraft i handen, ffa Dig I-III. Kan lindras av skena som fixerar handleden, speciellt nattetid. Utprovas vanligen av arbetsterapeut. Efter partus brukar symtomen avklinga. Vid uttalade besvär, eller utebliven hjälp av handskena, skrivs remiss till ortopedklinik/handkirurg.

Kärlsjukdomar: Vanligast är djup ventrombos i nedre extremiteterna, oftast vena femoralis eller vena iliaca externa vänster sida. Smygande symtom med först tyngdkänsla, svullnad, därefter smärta och oförmåga att stödja på foten. Remiss till sjukhus för utredning med ultraljud. Varicer förvärras under graviditet, rekommendera stödstrumpor. Köps på apotek eller hälsokostaffär.

Läkemedel och graviditet: Se FASS och www.janusinfo.se

Mag-tarmkanalen: Många besväras i början av graviditeten av illamående och kräkningar. Rekommendera lätta små mål och riklig dryck uppdelat i smådoser. Vid allvarliga fall (hyperemesis) när kvinnan inte får behålla vare sig föda eller dryck, uppstår eventuellt elektrolytrubbningar,  ketonuri. Sjukhusvård kan krävas. Illamående kan behandlas med antihistamin; i första hand Postafen och i andra hand Lergigan (kat. A). Lergigan kan ge trötthet och passar bäst till kvällen, dos 1–2 tabl till natten. Dagtid rekommenderas Lergigan Comp 1×3-4. Vid utebliven effekt: Metoklopramid (T Primperan 1×3) – kan användas under en begränsad tid i tidig graviditet, ej i tredje trimestern.

Vid svåra ihållande kräkningar som ej svarar på behandling, tecken till dehydrering eller vid elektrolytrubbning remiss till sjukhus.

Aktuella Mediciner

Antihistamin: T Lergigan. T Lergigan Comp. T Postafen.

Metoklopramid: T Primperan

 

Migrän:Migränanfallen brukar vara färre och mindre intensiva under graviditet, men hos 20% av migränpatienter förvärras migränen under första och andra trimestern. Paracetamol ev. med kodein provas i första hand. Preparat med kodein bör dock undvikas under första trimestern. Sumatriptan och zolmitriptan är kat. B:3 och kan användas. Som profylax mot migrän under graviditet har akupunktur (efter graviditetsvecka 12) visat god effekt.

Aktuella Mediciner

Paracetamol: Brustabl/Oral lösn/Supp/T Alvedon.

Paracetamol + kodein: T Citodon. T Panocod.

Sumatriptan: Nässpray/Inj./T Imigran. Inj./T Sumatriptan.

Zolmitriptan: Munsönderfallande T/T Zomig. Nässpray Zomig Nasal.

 

Nästäppa:Vanligt. I första hand koksaltsköljning (½ liter vatten + 1 struken tesked salt) alt. nässpray med koksaltlösning. Natriumkromoglikat kan provas. Avsvällande nässpray fungerar temporärt bra men regelbunden användning utöver 10 dagar kan ge reboundfenomen. Vid uttalade besvär rek använda nässpray med kortison.

Aktuella Mediciner

Avsvällande nässpray: Spray Nezeril. Spray Otrivin (receptfritt).

Koksaltlösning: Nässpray Rennäsans (receptfritt).

Natriumkromoglikat: Nässpray Lomudal Nasal (receptfritt).

Mometason: Nässpray Nasonex, Nässpray Mommox

 

Obstipation:Vanligt, hormonell effekt som ger långsam tarmpassage. Primärt fiberhaltig kost, rikligt med vattenintag och regelbunden daglig motion. Vb. bulklaxantia alt. osmotiskt verkande läkemedel.

Aktuella Mediciner

Bulklaxantia: Pulver/Granulat Inolaxol. Pulver/Granulat Lunelax.

Osmotiskt verkande medel: Oral lösning Duphalac. Oral lösning Movicol.

 

Rörelseapparaten: Bäckensmärtor (inkl symfysiolys/foglossning, rygginsufficiens/lumbal ryggsmärta) är vanliga under senare delen av graviditeten. Behandling i form av gymnastikträning i varmvattenbassäng. Bälte hjälper en del. TENS. Akupunktur. Fysioterapi. Paracetamol bör användas i första hand, ev. plus kodein. Undvik NSAID-preparat; särskilt under sista trimestern.

Spec program finns utarbetat av fysioterapeut om hur pat. ska röra sig; korta steg, inte bära tungt etc.

Träning under graviditet: Alla friska gravida kan fortsätta träna under och efter graviditet. Bibehålla träningsnivån under okomplicerad graviditet och amningsperiod. Samtidigt är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att använda sunt förnuft. Alla friska gravida kan träna, gärna 30 min. dagl. Avvakta med hopp, löpning etc till efter efterkontroll hos barnmorskan

Aktuella Mediciner

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.

Paracetamol + kodein: T Citodon. T Panocod.

 

Smärta:Paracetamol i första hand, om möjligt dock ej dagligen under längre tid. Undvik primärt NSAID- och ASA-preparat; enstaka dos anses dock vara riskfri under graviditetens första två tredjedelar.  Kodeininnehållande preparat undviks primärt under första trimestern, och används sparsamt. Ges inte omedelbart innan förlossning

Aktuella Mediciner

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.

 

Tyroideasjukdomar: Vid känd hypotyreos med Levaxinsubstitution fortsatt behandling som ger fT4 inom referensvärdet samt TSH-värde 0,1-4,0 mIE/L. Levaxindosen brukar behöva höjas med 30% redan i grav.vecka 5-6. Kontroll av TSH efter 4 v. Referensvärden för TSH under graviditet: Första trimestern: 0,1–4,0m IE/L. Andra trimestern 0,2-4,0 mIE/L. Tredje trimestern 0,3-4,0 mIE/L.

Nydiagnosticerad hypothyreos under graviditet: TSH 4,1–9,9mIE/L: Påbörja levotyroxin 50µg/d inom 1 vecka. TSH 10,0–19,9 mIE/L: Påbörja levothyroxin omgående, 75µg/d. TSH ≥20: Påbörja levotyroxin omgående, 125µg/d. Snar kontakt med specialist-MVC/endokrinolog för vidare handläggning/uppföljning.

TSH kontrolleras var 4-6:e vecka efter insättning/doshöjning, justeras så TSH ligger inom ref.intervall. Efter grav.v 16 kan kontroller glesas ut. Efter v 25 behövs inga ytterligare kontroller om TSH normaliserats. Postpartum: Vid tidigare känd och behandlad hypothyreos: Återgå till pregravida dosen, kontroll via ordinarie läkare. Vid hypothyreos debuterad under graviditet: Om levotyronin 50µg: Sätt ut behandlingen. Om högre dos: sänk dagliga dosen med 50µg. Uppföljning med TSH, T4 samt TPO via vårdcentral 8–12 v postpartum.

Liothyronin och naturligt sköldkörtelextrakt är olämpligt under graviditet pga avsaknad av vetenskaplig dokumentation. Sådan behandling ska bytas ut mot levotyroxin.

Tidigare behandlad hyperthyreos: Kontroll av TSH, T4 och TRAK. Vid avvikande värden TSH och elT4 – beh enl avsnitt om nyupptäckt hypothyreos eller hyperthyreos. Vid förhöjt TRAK: Remiss till Specialist-MVC

Nyupptäckt hyperthyreos: Se ovan för ref.intervall under graviditet. Lågt TSH i första el andra trimestern vanligen graviditetsinducerad hyperthyreos orsakat av den TSH-liknande effekt som hcg utövar. Ta T4 och TRAK. Vid förhöjt TRAK och/el symtom på hyperthyreos – remiss till Specialist-MVC/endokrinolog. Vid normalt TRAK och avsaknad av symtom -följ TSH och T4 med några veckors intervall tills värden normaliserats. Vid kraftigt förhöjt T4 kontakt m Specialist-MVC. OM fortsatt avvikande värden i v 16–20 – överväg remiss endokrinolog.

Observera att såväl hyper – som hypotyreos kan uppkomma under första året efter en graviditet (postpartumtyreoidit).

Aktuella läkemedel:

Levotyroxin: T Levaxin, T Euthyrox

Urinvägarna: Gravida med symtomgivande UVI, oavsett bakteriekoncentration, eller Asymtomatisk bakteriuri >100000 cfu/ml skall alltid behandlas. Infektion med Grupp B-streptokocker (GBS) behandlas endast vid symtom, då kolonisering med GBS förekommer hos 30% av gravida. Kvinnor med GBS får antibiotikaprofylax med bensylpenicillin vid förlossningen. Kvinnor med tidigare komplicerande infektioner som lett till intrauterin fosterdöd eller neonatal sepsis med grupp B-streptokocker (GBS) skall skötas i samråd med obstetriker. OBS! Förekomst av GBS (grupp B-streptokocker) under graviditeten skall noteras tydligt i MVC-journalen.

Symtomgivande cystit behandlas efter odling och resistensbestämning. I första hand ges pivmecillinam (200 mgx3xV), cefadroxil (500 mgx2xVII) eller nitrofurantoin (50 mgx3xV – inte i omedelbar anslutning till förlossningen eller 1 mån därefter om modern ammar). Urinodling 7 dagar efter avslutad behandling. Efter UVI eller asymptomatisk bakteriuri lämnas urinodling varje trimester (gäller ej GBS).

Vid terapisvikt ges förnyad antibiotikabehandling i 10 dagar och därefter antibiotikaprofylax fram till förlossningen. Som profylax ges i första hand Furadantin 50–100 mg till natten alternativt Cefadroxil 500 mg.

Gravida med tecken på akut pyelonefrit bör remitteras till sjukhus för parenteral antibiotikabehandling. Patienten bör ha antibiotikaprofylax direkt efter pyelonefritbehandlingen och ges till en vecka efter partus. Urinodling skall ske en gång i månaden under resten av graviditeten. Urinvägsutredning postpartum.

Aktuella Mediciner

Cefalosporin: T Cefadroxil. T Cefamox.

Furantoin: T Furadantin.

Pivmecillinam: T Penomax. T Selexid.

 

Vaccination under graviditet (inkl covid): Se uppdaterad information på INFPREG: Välkommen till INFPREG | InfPreg (medscinet.se)

Författare:  
Se redaktion

Nyhetsbrev






Enkät: Hosta

Svara på 6 korta frågor om hur du behandlar detta tillstånd – tar bara 1 min!

Till enkäten

Läs mer om NET (Endokrina tumörer) på MedHub

Kronisk migrän är en diagnos som ofta missas!

Vill din mottagning kunna behandla / ta emot återbesök/påfyllnad för botulinumtoxin-injektioner?

Vi hjälper er att komma i gång. Gäller även primärvården.

Läs mer