Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Kollateralligamentskada i knä. Ledbandsskada i knä.

ICD-10: Ruptur S83.4 M/L

Se även avsnitten Korsbandskada och Meniskskada lateral/medial i detta kapitel.

Definition

Indelas i skada på mediala respektive laterala kollateralligamentet. Beroende på graden av aktuellt våld, kan skadan vara associerad med 1) meniskruptur eller avlösning av mediala menisken från ledkapseln och 2) korsbandsruptur. Kan även involvera, popliteussenan och/-eller iliotibialbandet. Indelas i tre svårighetsgrader allt efter undersökarens bedömning:

Grad 1: Minimal skada, stabilt eller minimalt instabilt knä.

Grad 2: Måttlig instabilitet.

Grad 3: Uttalad instabilitet, komplett ruptur av ligament, ev. associerad med korsbandsruptur.

Orsak

Medial skada: Valgusvåld mot knä, antingen vid vridning av knät med tibia utåtroterat eller vid våld mot knäts utsida. Lateral skada: Varusvåld mot knät, antingen vid hyperextension eller vid våld mot knäts insida. Ovanlig.

Symtom

Medial skada: Smärta på knäts insida. Partiell medial kollateralligamentskada ger mer smärta än en total. Vid större skada kan instabilitet och vackling kännas tydligt. Om patienten klarar att gå nedför en trappa är detta ett positivt tecken.

Lateral skada: Smärta över utsidan knät motsvarande sidoligamenten. Vackling lateralt vid provokation.

Vid stora knäskador med helt rupturerat medialt eller lateralt ligament är ofta även korsbanden skadade och kliniken påtaglig; ”knät viker sig”, ”knät går ur led”.

Status

Klinisk diagnos. Vid medial skada noteras smärta över mediala ligamentet. Instabilitet i sidled bedöms vid full extension och vid 20–30 graders flektion. Om korsbanden är hela skall knät vara stabilt vid full extension. Ingen eller endast måttligt ökad valgusvackling vid partiell skada. Främre korsbandet testas med det sk Lachman testet. Detta är en främre draglåda i 20 graders knäflektion. Testet är framför allt kvalitativt, vilket innebär att ”stoppet” då man drar tibia framåt är stumt. Vid främre korsbandsskada finns inget tydligt stopp. Bakre korsbandet testas genom att trycka tibia bakåt med knät flekterat i 90 graders flektion.

Vid lateral skada noteras smärta över ligamenten vid adduktion med knät i 30 grader flektion (adduktion stresstest). Oftast är det dock svårt eller omöjligt att säkert bedöma stabilitet vid lateral skada. Det s.k. ”figur-4 testet”, där knät flekteras 90 grader och underbenet läggs över det andra underbenet (bildar siffran 4), medför att det laterala ligamentet är spänt och skall kunna palperas om det är helt.

Om hydrops vid undersökningen tyder detta på att det är blod i leden och det innebär att någon intraartikulär struktur gått sönder. I detta läge måste man misstänka att det föreligger en korsbandsskada.

Ny undersökning efter några dagar då den akuta smärtan vikt kan vara värdefullt.

Utredning

Vid hydrops: Knäpunktion under sterila betingelser. Om utbyte av blod är det tecken på intraartikulär allvarlig skada, vid synlig fettillblandning misstanke om fraktur. Röntgen vanligtvis normal, men kan vara viktig för att utesluta andra tillstånd, som kondylfraktur, avslitning av korsbandsfäste eller epifysfrakturer hos unga. MR vid misstanke om större skada än isolerad kollateralligamentruptur.

Differentialdiagnoser

Medial skada: Medial meniskskada; medial kollateralligamentskada och korsbandsruptur. Lateral skada: Lateral meniskskada och korsbandsruptur.

Tibiakondylfraktur. Epifysfraktur (unga). Isolerade korsbandrupturer. Patellarluxation (medial).

Behandling

Isolerad partiell kollateralligamentskada läker med rehabilitering hos fysioterapeut och skall inte opereras. Återgång i aktivt idrottande varierar mellan 2–6 veckor beroende på storlek av skada, associerade skador och hur rehabiliteringen fungerar.

Initialt skall alla med knäskada behandlas med kompression, kyla och avlastning

Medial skada: Grad 1–2 ligamentskada behandlas alltid konservativt. Initialt kyla, kompression och avlastning, därefter successiv styrke-, koordination- och rörelseträning hos fysioterapeut. Lindrigare skador med inkomplett ruptur av ligamentet läker snabbare. I vissa idrotter, som ishockey, kan man bära stödförband som eventuellt möjliggör tidigare återgång i spel. Grad 3-skador innebär komplett ruptur av ligamentet, är ofta associerade med skador på korsband, ledkapsel etcetera. Vid större instabilitet eller associerade skador (korsband, menisk) kan operativ åtgärd krävas.

Större laterala skador (grad 3) med instabilitet innebär nästan alltid en kombinationsskada med sidoledbandsskada och korsbandsskada. Dessa skador skall bedömas av ortoped..

Laterala skador (grad 1–2) med minimal instabilitet behandlas som vid medial skada grad 1–2 enligt ovan.

Fördjupning

Läkartidningen nr 19 2007; Tema ortopediska operationer.

Läkartidningen nr 34 2007; ABC om akuta knäskador.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Kort enkät om PM medlemskap

Just nu utvecklar vi möjligheten till ett medlemskap på PraktiskMedicin.se.

Svara på 3 frågor om vilken typ av innehåll du är mest intresserad av – enkäten tar 1 min.

Till enkäten!

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis