Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2021

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Klicka här för att beställa!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Klicka här för att beställa!

Korsbandsskada.

ICD-10: M23.9 P

Se även avsnitten Kollateralligamentskada i knä samt Meniskskada lateral/
medial i detta kapitel.

Definition

Skada på främre eller bakre korsbandet i knät.

Orsak

Främre korsbandet kan typiskt skadas vid trauma i form av hyperextension, vridning av knät eller att idrottaren ”fastnat med foten i gräset”. Främre korsbandskada är betydligt vanligare idrottsskada än bakre korsbandsskada och har kraftigare symtom. Bakre korsbandet skadas typiskt vid direktvåld mot proximala tibias framsida, till exempel utrusande fotbollsmålvakt som får direktvåld mot övre delen av underbenet, eller bilolyckor då knät slår i instrumentbrädan. Även varus/valgus våld mot extenderat knä.

Predisponerande faktorer: Korsbandsskada är en vanlig skada inom lagidrotter med frekvent kroppskontakt, exempelvis handboll och fotboll. Betydligt vanligare hos kvinnor av förmodligen multipla, delvis ännu inte helt kartlagda, orsaker där hormonella faktorer, anatomisk variation, mindre styrka, nutrition, träning med mera kan spela in.

Symtom

Främre korsbandsskada ger akut symtom av smärta och en känsla av ”att något gick sönder”, knät svullnar snabbt (inom 6 timmar = stor sannolikhet för korsbandsskada). Patienten har känsla av att knät viker sig och är instabilt. Patienter har även svårt att gå nedför trappa till följd av instabiliteten. (Om endast svårighet att gå uppför är detta prognostiskt bra). Bakre korsbandsskada ger mindre symtom och mindre svullnad.

Korsbandskada ökar risken för artrosutveckling.

Differentialdiagnos

Broskskada i knä efter trauma.

Status

Knät förblir oftast svullet även efter några dagar med tydliga tecken på hemartros (blod i knäleden), trots initial kompression, kyla med mera. Man skall då remittera till sjukhus på misstanke om korsbandsskada. Stabilitetstester ibland svåra att genomföra i akutskedet på grund av smärta och aktivt muskelförsvar.

Främre korsbandsskada ger typiskt positivt Lachmans test (tibia provoceras framåt med en hand medan den andra fixerar femur, med knät i 15–20 graders flektion. Positivt test om tibia förflyttas framåt utan tydligt ”stopp”). Ofta positiv främre draglåda (dra tibia framåt med knät flekterat 90 grader och foten fixerad. Testet positivt om tibia förflyttas framåt någon cm jämfört med kontralaterala). Om hemartros vid korsbandskada är orsaken med stor sannolikhet främre korsbandskada. Sidostabiliteten testas, knät i lätt flektion. Utförs långsamt. Ev. valgusvackling testas genom att med knät i lätt flektion med ena handen fixera distala femur lateralt ifrån och med andra handen runt malleolerna anbringa ett snabbt tryck/valgusrörelse. Vid främre korsbandsskada känner man då ett ”klonk”, inte smärtande.

Bakre korsbandsskada ger typiskt positivt bakre draglådetest (motsvarande främre draglåda, men tibia provoceras här bakåt). Säkert tecken på bakre korsbandskada är om proximala tibia faller bakåt då pat ligger på rygg med knät i 90° flektion och har musklerna avslappnade.

Utredning

Om knät svullnar snabbt (inom 30 minuter) efter skada är det ofta en allvarlig skada med blödning. Punktera (sterilt – helst med hjälp av vacutainer). Utbyte av blod föranleder snar remiss till ortoped. Fettpärlor i blodet ger misstanke om ledyteskada eller fraktur.

Röntgen av knät är standardundersökning vid hemartros eftersom man då fått ett ordentligt våld och har att utesluta skelettskada. MR kan ge diagnosen i upp till 95 % av alla korsbandsskador, men begränsas av varierande tillgänglighet och kostnad. Artroskopi är vanligast och ger definitiv diagnos.

Behandling

I akuta skedet för övrigt sedvanligt omhändertagande på idrottsplatsen (skadeplatsen) med kompression, kyla och avlastning.

Hos aktiva idrottare i vissa kontaktsporter (fotboll, handboll) är tidig operation i akutskedet nog det bästa. Kräver dock mycket av patienten i form av 6–12 mån intensiv fysioterapiledd rehabilitering.

För andra än aktiva, yngre idrottare är huvudprincipen en muskulär rehabilitering med utvärdering efter 3–4 månader. Huruvida en operation av främre korsbandet är bättre än fortsatt rehabilitering hos erfaren fysioterapeut är omdiskuterat. Uppföljning två år efter skadan visar för flertalet samma resultat.

Korsbandsskador är allvarliga och har ofta för idrottare stora konsekvenser med avbruten idrottskarriär. Ofta artros i efterförloppet. Operation minskar inte risken för artrosutveckling.

Ledytefrakturer utreds med MR eller datortomografi och skall opereras snarast.

Främre korsbandsskador är visat kunna förebyggas genom neuromuskulärt uppvärmningsprogram 2 ggr/vecka fokuserat på knäkontroll och stabilitet.

Fördjupning

Läkartidningen nr 19 2007. Tema Ortopediska operationer.

Läkartidningen nr 34 2007; ABC om Akuta knäskador.

Läkartidningen nr 38 2010, s. 2258 ang. test av främre korsband.

Idrottsskadeboken (Lars Petersson m.fl.).

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Pneumokockvaccin

Lär dig mer om pneumokockvaccin

6 frågor som testar dina kunskaper om pneumokockvaccin. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Pneumokockvaccin
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Nyhetsbrev