Definition
Ökat vävnadstryck inom ett anatomiskt rum, s k ”kompartment”, oftast en muskelloge. Tryckökningen innebär en vävnadsischemi med risk för vävnadsskador.
Orsak
Ökad volym inom något kompartment, pga färskt trauma/fraktur/klämskada med blödning, svullnad, muskelhypertrofi pga kraftig fysisk aktivitet eller tryck från utsidan av t ex cirkulärt gips. Detta leder till minskat blodflöde – ischemi i området. Anatomiska förhållanden, trånga kompartments, predisponerar. Vid kroniskt kompartmentsyndrom dominerar troligen kombinationen av långvarig fysisk aktivitet och anatomiska förhållanden som orsak. Även hypotoni i vävnaden efter medvetslöshet/ intoxikationer kan framkalla kompartmentsyndrom.
Symtom
Akut kompartmentsyndrom: Kraftig smärta, ofta i samband med ett trauma. Vanligaste lokalisering: Underbenets muskelloger, mer sällan fotled, underarm eller lår. Kroniskt kompartmentsyndrom: Uppträder successivt och är ofta mer diffust och svårtolkat.
Status
Svår smärta (även morfinresistent) är det viktigaste symtomet och väcker misstanken. Smärta i såväl vila som vid passiv rörelse. Stelhet och spändhet i affekterat kompartment, muskelsvaghet av påverkade muskler. Smärta vid passiv sträckning av aktuell muskulatur, nervpåverkan inom kompartment. Distala pulsar är normala, kompartmenttrycket överstiger i regel inte artärtrycket.
Differentialdiagnos: Benhinneinflammation. Stressfraktur.
Utredning
Ffa klinisk diagnos. Diagnosen kan vara svår att ställa. Tryckmätning i muskeln utförs via ortopedklinik.
Behandling
Avlägsna eventuella cirkulära gips direkt, högläge. Akuta fall remitteras vid misstanke för direkt omhändertagande på sjukhus. Operativ behandling med omedelbart öppnande av aktuell muskelloge (fasciotomi) för att ”släppa på trycket” kan rädda muskulatur och nerver från bestående skador. Kroniska fall kan ev behandlas med träningskorrektion, i sällsynta fall med fasciotomier.