Definition
Läkemedelsbiverkan i form av utslag och/eller klåda i huden.
Orsak
Se tabell nedan för exempel på utlösande läkemedel. Antingen immunologisk (typ I – IV) eller icke- immunologisk reaktion (t ex direkt histaminfrisättning, dosberoende intolerans) mot läkemedlet eller dess metabolit.
Symtom
Läkemedelsutslaget kommer oftast inom två veckor efter påbörjad medicinering. Urtikaria/anafylaxi (vanligen parenterala läkemedel) uppstår inom minuter till timmar hos sensibiliserad patient. Reaktioner kan även förekomma efter långvarig medicinering pga ändrad läkemedelsutsöndring/metabolism eller vid doshöjning.
| Exempel på läkemedelsutslag | |
| Reaktionstyp | Ofta orsakande läkemedel |
| Acneiform | Androgener, Steroider, Litium |
| Alopeci | Cytostatika, P-piller, Antikoagulantia |
| Eksem | Penicillin, Allopurinol, Sulfonamid |
| Exantem – makulopapulöst | Antibiotika (ssk Ampicillin), Klorotiazider, Karbamazepin, Aluporinol, Trimetoprim |
| Exfoliativ erytrodermi | Karbamazepin, Allopurinol, Captopril, Diltiazem |
| Fixt exantem | Tetracyklin, Paracetamol, NSAID, Fenazon |
| Fotosensibilisering | Tetracyklin, Klorotiazid, NSAID, ACE-hämmare |
Läkemedelsreaktioner kan ge ett flertal reaktionsmönster i huden och även imitera eller utlösa genuina hudsjukdomar. Nästan alla läkemedel kan ge alla typer av hudbiverkningar men vanligast skyldiga läkemedel finns inom grupperna antibiotika, antiepileptika, CNS-läkemedel, NSAID och ACE-hämmare. Det är ovanligt med reaktioner på t ex antacida, diazepam, digitalis, betablockare och prednisolon.
Mycket vanlig läkemedelsreaktion är Makulopapulöst exantem (toxikodermi); godartat förlopp.
Ovanliga läkemedelsreaktioner (och allvarliga) är Mukokutant syndrom (Steven-Johnsons syndrom) (5 –15% mortalitet), Toxisk epidermal nekrolys (10 – 30% mortalitet), DRESS Drug Rash with Eosinofili with Systemic Symptoms, reaktivering av latent herpes virus 6 (10% mortalitet). Tecken på allvarlig läkemedelsdermatos är utbredd rodnad, ödem i huden, smärtor, blåsbildning, hudavlossning, allmänpåverkan, feber och slemhinneengagemang (ögon, oralt, genitalt).
Differentialdiagnos: Genuina hudsjukdomar: Psoriasis (guttat, erytrodermi, pustulös – liknar AGEP – [Akut Generaliserad Exantematös Pustulos]), Blåsdermatoser, SSSS (se avsnitt Impetigo). Infektiösa exantem är i många fall omöjliga att skilja från makulopapulöst läkemedelsexantem. Har inte alltid feber. Oftare utslag i ansiktet. Anamnes!
Utredning
Mycket noggrann läkemedelsanamnes. FASS ger information om frekvens och biverkningsmönster för olika läkemedel. Mer detaljerad information finns på www.drugeruptiondata.com. Histologi i vissa fall, t ex vaskuliter, blåsdermatoser.
Vid lindriga reaktioner och angeläget läkemedel kan patienten reexponeras i första hand med peroral 1-dosprovokation. Ofta gäller detta pcV där man dock vid mer uttalade symptom med klåda bör remittera till specialist för pricktestprovokation. RAST för pcV ger sällan vägledning. ASA-provokation är också specialistfall.
Se även avsnittet Penicillinallergi i kap Andningsorganens sjukdomar. Akut förhöjt S-tryptas stöder anafylaxidiagnos.
Behandling
Utsättning av misstänkt(a) läkemedel ger oftast utläkning inom ett par veckor. Lindriga exantem med klåda behandlas med lokal grupp III steroid. Antihistamin enbart av värde vid urtikariell reaktion, då peroral steroid ofta också används. Se avsnitt Urtikaria/Nässelutslag. Allvarliga läkemedelsreaktioner är akuta specialistfall.
OBS! Varningsmärk i journal. Varningskort till patienten!
Biverkningsrapportering: Alltid vid allvarliga läkemedelsreaktioner och vid nya läkemedel. Blanketter i FASS eller www.lakemedelsverket.se.
Fördjupning
www.drugeruptiondata.com.
Aktuella mediciner
Adrenalin: Inj Anapen. Inj. Emerade. Inj EpiPen. Inj Jext.
Antihistamin: Lösning/T Aerius. T Atarax. T Cetirizin. T Desloratadin. T Loratadin.
Peroral steroid: T Betapred. T Prednisolon.
Steroid grupp III: Kräm/Salva Elocon. Kräm/Salva Betnovat.