Läkemedelsdermatoser, läkemedelsexantem
Definition
Läkemedelsbiverkan i form av utslag och/eller klåda i huden.
Orsak
Se tabell nedan för exempel på utlösande läkemedel. Antingen immunologisk (typ I–IV) eller icke- immunologisk reaktion (t.ex. direkt histaminfrisättning och överdosering) mot läkemedlet eller dess metabolit. Även fotosensibilisering.
Symtom
Läkemedelsutslaget kommer oftast inom några veckor efter påbörjad medicinering. Urtikaria/anafylaxi (vanligen parenterala läkemedel) uppstår inom minuter till timmar hos sensibiliserad patient. Reaktioner kan även förekomma efter långvarig medicinering pga ändrad läkemedelsutsöndring/metabolism eller vid doshöjning.
Exempel på läkemedelsutslag
Reaktionstyp | Ofta orsakande läkemedel | ||
Acneiform | Androgener, Steroider, Litium | ||
Alopeci | Cytostatika, P-piller, Antikoagulantia | ||
Exantem – makulopapulöst | Antibiotika (ssk penicillin, ampicillin), tiazider, Karbamazepin, Allopurinol, sulfonaminer | ||
Fixt exantem | Tetracyklin, Paracetamol, NSAID, trimetoprimsulfa | ||
Fotosensibilisering | Tetracyklin, Doxycyklin, Klorotiazid, NSAID, furosemid, fentiaziner, amiodaron | ||
Urtikaria | Penicillin, ASA, NSAID, opiater, röntgenkontrast, ACE-hämmare |
Läkemedelsreaktioner kan ge ett flertal reaktionsmönster i huden och även imitera eller utlösa genuina hudsjukdomar. Nästan alla läkemedel kan ge alla typer av hudbiverkningar men vanligast skyldiga läkemedel finns inom grupperna antibiotika, antiepileptika, CNS-läkemedel, NSAID och ACE-hämmare. Det är ovanligt med reaktioner på t.ex. antacida, diazepam, digitalis, betablockare och prednisolon.
Mycket vanlig läkemedelsreaktion är Makulopapulöst exantem (toxikodermi); godartat förlopp.
Ovanliga läkemedelsreaktioner (och allvarliga) är Steven-Johnsons syndrom (5–15 % mortalitet), Toxisk epidermal nekrolys (10–30 % mortalitet), DRESS Drug Rash with Eosinophilia with Systemic Symptoms, associerat med reaktivering av latent herpes virus 6 (10 % mortalitet). Tecken på allvarlig läkemedelsdermatos är utbredd rodnad, ödem i huden, smärtor, blåsbildning, hudavlossning, allmänpåverkan, feber och slemhinneengagemang (ögon, oralt, genitalt).
Differentialdiagnos
Genuina hudsjukdomar: Psoriasis (guttat, erytrodermi, pustulös – liknar AGEP – [Akut Generaliserad Exantematös Pustulos]), Blåsdermatoser, SSSS (se avsnitt Impetigo). Infektiösa exantem är i många fall omöjliga att skilja från makulopapulöst läkemedelsexantem. Har inte alltid feber. Oftare utslag i ansiktet. Anamnes!
Utredning
Mycket noggrann läkemedelsanamnes. FASS ger information om frekvens och biverkningsmönster för olika läkemedel. Mer detaljerad information finns på www.drugeruptiondata.com. Histologi i vissa fall, t.ex. vaskuliter, blåsdermatoser. Vid vaskulit, purpura och svåra läkemedelsreaktioner tas blodstatus med B-diff, blödningsstatus, njur- och leverprov.
Vid lindriga reaktioner och angeläget läkemedel kan patienten reexponering behövas. Vid allvarlig biverkning eller även mindre allvarlig urtikaria krävs ofta eliminering av läkemedlet pga för riskfyllt med reexponering.
Se även avsnittet Penicillinallergi i kap. Andningsorganens sjukdomar. Akut förhöjt S-tryptas stöder anafylaxidiagnos.
Behandling
Utsättning av misstänkt(a) läkemedel. Lindriga exantem med klåda behandlas med lokal grupp III steroid. Antihistamin enbart av värde vid urtikariell reaktion, då peroral steroid ofta också används. Se avsnitt Urtikaria/Nässelutslag. Allvarliga läkemedelsreaktioner är akuta specialistfall.
OBS! Varningsmärk i journal. Varningskort till patienten.
Biverkningsrapportering: Alltid vid allvarliga läkemedelsreaktioner och vid nya läkemedel. Blanketter i FASS eller www.lakemedelsverket.se.
Fördjupning
Aktuella Mediciner
Adrenalin: Inj. Emerade. Inj EpiPen. Inj. Jext.
Antihistamin: Lösning/T Aerius. T Atarax. T Cetirizin. T Desloratadin. T Loratadin.
Peroral steroid: T Betapred. T Prednisolon.
Steroid grupp III: Kräm/Salva Elocon. Kräm/Salva Betnovat.