Lymfom
Definition
Malignitet i lymfatisk vävnad. Indelas i Hodgkins lymfom och Non Hodgkin lymfom.
Non-Hodgkin lymfomen är en vanlig malignitet och delas grovt in i aggressiva (högmaligna) respektive indolenta (lågmaligna) lymfom. Inom dessa grupper finns dessutom ett flertal undergrupper.
Ca 2000 personer/år får någon form av lymfom, vanligast efter 60 års ålder.
Orsak
Autoimmuna sjukdomar, immunhämmande behandling, infektioner. Viss hereditet. Ökar med ökande ålder – men alla åldrar drabbas.
Symtom
Fösta symtomet är oftast en förstorad lymfkörtel. Kan även vara annan lymfoid vävnad som mjälte eller tonsill. Feber, trötthet, nattliga svettningar, och viktnedgång. Vid benmärgsengagemang förekommer penier.
Det finns ett standardiserat vårdförlopp för lymfom och KLL.
Utredning
- Fysikaliskt status, särskilt lymfkörtel- och bukpalpation.
- Blodstatus, B-celler, leverstatus inkl LD, SR, Ca, elfores, kreatinin och urat.
- Vid förstorade lymfkörtlar: bedömning av om det finns annan förklaring, t.ex. infektion, vaccination, genomgången operation, sår.
Diagnos
Biopsi från förstorad körtel (OBS helst hel körtel). CT hals, torax, buk. Ofta PET-DT. Eventuellt benmärgundersökning.
Behandling
Hodgkin lymfom: Cytostatika under begränsad tid. De allra flesta patienter botas.
Högmaligna lymfom kan numera också botas med hjälp av cytostatikabehandling samt i vissa fall strålning.
Lågmaligna Non-Hodgkin lymfom har ofta ett stillsamt förlopp under en längre tid. De kan i regel ej botas men behandling kan ofta leda till perioder av sjukdomsremission.
Många av lymfomen behandlas idag med en kombination av cytostatika samt monoklonala antikroppar. Målinriktade behandlingar och cellterapier blir allt vanligare.
Fördjupning
Finns även som App att ladda ner: Cancervård
http://www.sfhem.se/riktlinjer
Patientinformation:
Patientförening: http://www.blodcancerforbundet.se
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 