Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Multipel skleros. MS.

ICD-10: G35

Definition

Inflammatorisk demyeliniserande sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet.

Orsak

Kronisk autoimmun sjukdom, genes okänd. Troligtvis såväl miljömässiga som genetiska orsaker. Fokala patologiska förändringar (plaque) med inflammation, demyelinisering och glios inom centrala nervsystemet, huvudsakligen vita substansen. Vanligast i tempererade regioner som Europa och Nordamerika. Skiftarbete under tonåren ökar risken för MS i vuxen ålder; sannolikt p.g.a. omognad i immunsystemet med störningar p.g.a. sömnrubbningar. Ökad risk hos rökare, vid D-vitaminbrist, låg solljusexponering, övervikt i unga år, Epstein-Barr virus infektion liksom ärftlighet.

Symtom

Symtomdebut oftast mellan 20–40 års ålder, kvinnor drabbas dubbelt så ofta. Neurologiska bortfallssymtom hos yngre–medelålders patient skall alltid leda tankarna mot MS. Symtomdebut med neurologiska bortfall beroende på lokalisationen av plaque. Ett skov kan vara mellan 24 timmar till månader med efterföljande remission. Optikusneurit (snabbt förlöpande oftast ensidig synnedsättning, ev bortfall av färgseende, ofta smärtor vid ögonrörelser) dubbelseende, balansrubbning liksom extremitetspares eller sensibilitetsrubbning är andra vanliga debutsymtom. Neurologiska besvär fr.a. om de försämras vid värme-, liksom trigeminusneuralgi hos pat yngre än 50 år skall leda tankarna mot MS.

Längre fram i MS-sjukdomen kan det vara en bild med sensibilitetsstörningar, centrala pareser med spasticitet, stegrade reflexer, ataxi, ögonmotilitetsrubbningar, smärta, yrsel, sfinkterstörningar, blåsrubbning, sexuell dysfunktion. Många MS-patienter upplever en ihållande svår trötthet (fatigue), depression och i sent förlopp också nedsatt kognitiv förmåga. Symtom försämras vid värme och/eller infektion. Det finns en ökad risk för skov vid infektion och under stressade perioder av livet.

Sjukdomen kan övergå från den vanligaste initiala skovvisa formen (relapsing-remitting MS, RRMS) till progressiv form med successivt tilltagande symtom utan remissioner (sekundärprogressiv MS, SPMS). Vissa drabbas direkt av den progressiva formen, Primärprogressiv MS, PPMS).

Status

Neurologiska bortfall beroende på plats för plaque som kan vara multifokalt (vanligt).

Differentialdiagnoser

Cerebral infarkt, cerebral blödning, tumor, ALS, arterit, SLE, Sjögrens syndrom, sarkoidos, ataxi, polyneuropati, TIA, neuroborrelios, myastenia gravis, Guillain-Barrés sjkd, diskbråck, spinal tumör, paramalignitet, B12-brist vid progressiv form. Neuromyelitis optica (skov av optikusneurit och myelit med ofta kvarstående funktionsförlust). Kroniskt Trötthetssyndrom.

Utredning

Anamnes, neurologstatus. Patient med misstanke på MS remitteras till neurolog. Viktigt att inte fördröja utredningen. Redan efter ett skov och korrelerade MR förändringar gör att patienten tidigt kan få behandling insatt. Detta trots att diagnosen MS definitionsmässigt sätts efter minst två skov med minst 1 månads intervall från minst två olika delar av CNS, talande för två separata lesioner. För att räknas som skov ska symtomen vara i över 24 timmar. Vid första skov med klinik o MR verifiering räcker det att man kan se äldre plaque på MR även om man inte haft kliniska symtom av dessa. Vid ett första MS typiskt skov med aktuellt plaque på MR men som inte uppfyller kriterier enligt ovan benämns CIS (clinically isolated syndrome). Stor risk för utvecklande av MS, och ofta insätts immunomodulerande behandling direkt.

MR (med kontrast kan påvisa plaque) tillsammans med anamnes och status ger diagnosen. Lumbalpunktion (oligoklonala band och förhöjt Ig-G index) kan ytterligare stärka diagnosen. Vare sig MR bilden eller likvormönstret är specifika för MS.

Behandling

Vid akut funktionsnedsättande skov kan metylprednisolon ges iv i 3 dygn. Behandlingen tros förkorta skovet och ge färre restsymtom. Specifik MS- behandling består av immunomodulerande behandling (betainterferon, glatirameracetat, dimetylfumarat, teriflunomid, natalizumab, fingolimod, alemtuzumab, okrelizumab) resp. blodstamcelltransplantation. Dessa terapier används vid skovvis förlöpande MS och har visat bäst effekt om tidigt insatt. Nyttan märks i form av minskad skovfrekvens, förkortade skov, färre restsymtom och en minskad risk att sjukdomen övergår i en progressiv form. Nya immunmodulerande behandlingar utvecklas successivt. Dessa nya behandlingsmöjligheter/regimer ger MS-patienterna klart bättre framtidsprognos. Vid progredierande MS primärt eller sekundärt finns inga idag godkända immunomodulerande behandlingar, om man inte samtidigt kan se att det finns en inflammatorisk aktivitet samtidigt. Det rekommenderas att pat. med MS följs med MR årligen för att följa sjukdomen. Ses aktivitet vid MR innebär det skärpning av behandlingen även om kliniska tecken på försämring visats.

Symtomlindrande behandling beroende på symtombild. Sjukgymnastik och arbetsterapi med träning för att upprätthålla fysisk förmåga men också för att motverka spasticitet och för att hantera ev ataxi. Uppkommen spasticitet kan motverkas med baklofen, eller injektion med botulinumtoxin (specialistbehandling) i spastisk muskulatur. Cannabis i form av Sativex godkänt vid måttlig till svår spasticitet. Diazepam eller klonazepam kan behövas fr.a. vid nattliga muskelkramper. Neurogen smärta behandlas med amitriptylin, karbamazepin, gabapentin, pregabalin, fenytion, baklofen, lamotrigin eller klonazepam.

Tolteridon alt darifenacin kan provas vid frekventa trängningar och urinläckage, desmopressin inför enstaka situationer för att undvika urinträngning. Vid tömningsproblem kan RIK (ren intermittent kateterisering) komma ifråga. Vid sexuell dysfunktion kan hos män sildenafil, alprostadil eller vardenafil provas, indikationen finns inte hos kvinnor.

Depression vanligt och behandlas, inga restriktioner p.g.a. MS sjukdomen.

Tröttheten är svårbehandlad och kan vara såväl fysisk som psykisk. Den kan uppkomma oberoende av intensitet av grundsjukdomen. Mot tröttheten kan modafinil (eg. mot narkolepsi), eller licenspreparatet amantadin provas av neurolog, men har i regel tveksam effekt. Fysisk träning har bättre effekt mot fatigue.

Socialmedicinska insatser vid behov, t.ex. bostadsanpassning, arbetsanpassning, färdtjänst. MS sjukdomen hindrar inte att man ger influensavaccination, men levande vacciner är kontraindicerade. Exempel på levande vaccin är MPR (Morbilli, Parotit, Rubella), Gula febern och BCG.

Fördjupning

Läkemedelsbehandling av multipel skleros (MS)-behandlingsrekommendation, (2015). www.lakemedelsverket.se

Nationella riktlinjer för multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom, 2016 www.socialstyrelsen.se

Läkemedelsboken 2015 Allmän neurologi och multipel skleros.
www.läkemedelsboken.se

Kvalitetssäkring av MS-vården i Sverige, www.mssallskapet.se

Patientinformation: www.1177.se

www.multipelskleros.nu (om multipel skleros).

Patientförening: Neuroförbundet, tfn: 08-677 70 10. www.neurot.se

Aktuella Mediciner

Alprostadil: Stift Bondil. Inj. Caverject. Kräm Vitaros.

Amitriptylin: T Saroten.

Baklofen: T Baklofen.

Cannabis: Munspray Sativex.

Darifenacin: T Emselex. 

Desmopressin: T Desmopressin. Spray/Frystorkad T Minirin. T Nocdurna.

Diazepam: T Stesolid.

Gabapentin: K/T Gabapentin.

Karbamazepin: T Hermolepsin Retard. Oral susp/T Tegretol. T Tegretol Retard.
T Trimonil Retard.

Klonazepam: T Iktorivil.

Pregabalin: K/Oral lösn. LYRICA. K Pregabalin.

Sildenafil: T Viagra. T Sildenafil.

Tadalafil: T Cialis.

Tolterodin: T Detrusitol. K Detrusitol SR. T/Depotkapsel Tolterodin.

Vardenafil: T Levitra.

Botulinumtoxin via neurolog.

Immunomodulerande terapi via neurolog, t.ex:

Interferon beta: Inj. Avonex. Inj. Plegridy. Inj. Rebif. Inj. Betaferon. Inj. Extavia.

Glatiramer: Inj. Copaxone

Dimetylfumerat: K. Tecfidera

Teriflunomid: T. Aubagio

Natalizumab: Inf. Tysabri

Fingolimod: K. Gilenya

Okrelizumab: Inf. Ocrevus

Kladribin: T. Mavenclad

Alemtuzumab: Inf. Lemtrada

Siponimod: T. Mayzent

För dig som patient
Läs mer om Multipel skleros. MS. på doktorn.com (öppnas i nytt fönster)
Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis