Nutrition och idrott.

Välbalanserad kost i tillräcklig mängd är avgörande för idrottaren. Då tillgodoses behovet även för elitidrottare. Behovet av extra tillskott till den normala födan finns därför inte!

Undantag: Unga, fertila kvinnor har risk för järnbristanemi, speciellt om kostintaget är litet. Dessa kan behöva järntillskott (om påvisad järnbrist). Vegetarianer är i riskzonen för vitaminbrist. Riksidrottsförbundets expertgrupp har gett ut rekommendationer avseende kost och kosttillskott till idrottare.

Nutritionsråd i samband med idrott: Kolhydrater: Viktigt att fylla på kolhydrater första timmen (timmarna) efter aktivitet, då upptaget i muskelcellerna är som störst. God, snabb kolhydratpåfyllning ger snabbare återhämtning inför fortsatta aktiviteter. Initialt efter aktivitet väljs ofta kolhydrater i dryckesform, därefter snar kolhydratrik måltid. Det kan alltså vara bra med läsk, andra sötsaker eller banan direkt efter match hos tävlingsidrottare i väntan på efterföljande måltid.

Protein: Positiva effekter fås av proteinintag direkt efter träningspass (elitidrott). Detta kan tillgodoses via mjölk eller av sportdrycker med proteintillskott.

Kosttillskott: Effekten av olika kosttillskott är mycket tveksam. Många av kosttillskotten har visats innehålla otillåtna dopingpreparat.  Avråd från näringstillskott i allmänhet och okända tillskott i synnerhet. Den enskilde idrottaren är ansvarig för allt hen äter. Det finns en mängd olika ämnen (Ginseng, grenade aminosyror, glutamin, bikarbonat och glycerol) som felaktigt uppges ha positiv effekt på prestation och bör ej användas. Detta gäller även ämnen som kreatin, vitamin C, vitamin E, Q10, selen och melatonin. Överhuvudtaget finns inga säkertställda positiva effekter av olika tillskott. Vanlig, välbalanserad, kost räcker fullt ut!

Fördjupning

Riksidrottsförbundets kostpolicy.www.rf.se