Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Polymyalgia rheumatica. PMR. ”Muskelreumatism”.

ICD-10: M35.3

Definition

Det finns inte fullständig konsensus beträffande diagnoskriterier. Kallas även ”inflammatorisk muskelreumatism”.

Orsak

Okänd. Troligen immunologisk reaktion. Kvinnor drabbas tre gånger oftare än män.

Symtom

Relativt hastigt insjuknande med symmetrisk stelhet och värk i proximal muskulatur, skuldra, bäcken, överarmar, lår. Vanligt med bilateral skulderbursit. Morgonstelhet. Allmänsymtom som trötthet, avmagring, matleda, subfebrilitet är inte ovanligt. Sällan insjuknande före 60 års ålder.

Ofta anses att pat med PMR skall:
– vara över 50 år
– uppvisa>1 månads värk/stelhet i minst två av tre regioner (axlar och överarmar, höfter och lår, hals och bål).
– ha förhöjd SR. Kan vara normal vid debut för att senare stiga.
– ej ha annan sjukdom (frånsett temporalisarterit).
– uppvisa klar symtomlindring inom några dagar på prednisolonbehandling enligt nedan

Kan förekomma samtidigt med den närbesläktade temporalisarteriten.

Differentialdiagnos

Temporalisarterit (huvudvärk och/eller ögonsymtom till skillnad från PMR, se avsnittet Temporalisarterit). Malignitet (tänk ffa på myelom, lungcancer, hypernefrom och metastaser från prostata- eller bröstcancer). Nackmyalgi. Cervikalgi. Artros. RA Polymyosit. SLE. Fibromyalgi. Hypotyreos. Mb Parkinson. Elektrolytrubbningar. Infektion. Diabetes. Depression.

Status

Patienten kan uppvisa  normalstatus på mottagningen, men kan också ha en stelhet och ömhet i proximal muskulatur (skuldra, överarm, höft, lår). Ibland subfebril.

Utredning

Klinisk diagnos. SR kan vara lätt till kraftigt förhöjd liksom CRP (följs). Klinisk bild av PMR med normal SR-kontrolleras med S-CRP (svarar tidigare). Lågt/sänkt Hb pga inflammationen. S-elfores visar klar aktivitet. ALP ofta förhöjt. TSH, elektrolyter, P-glukos (kontrolleras innan kortisonbehandlingen startar), CK. Ev. temporalisbiopsi. Snabb symtomlindring och sjunkande SR efter insatt kortisonbehandling om korrekt diagnos.

Behandling

Steroider peroralt, det finns inte konsensus beträffande steroiddos. En ofta använd regim är: Startdos 20 mg prednisolon/dag (ges på morgonen) under 2 veckor där pat inom 3-4 dagar bör vara besvärsfri och CRP/ SR ska ha normaliserats. Därefter dosminskning med 2,5 mg var tredje till fjärde vecka tills 10 mg prednisolon/dag. Om pat. besvärsfri fortsätt att sänka ner till 10 mg/dag. Efter att ha nått 10 mg/dag minska med 1,25 mg/månad, tills man hittar lägsta dos med besvärsfri patient och normal SR och CRP.

Följ klinik, P-glukos och SR/CRP. Vid återfall ökas dosen igen tills senaste effektiva dos. Nytt försök att sänka dosen igen efter tre månader. Lungröntgen bör utföras innan kortisonmedicinerinen påbörjas med tanke på tuberkulosrisk. Kortisonet botar inte själva åkomman utan håller nere inflammationen under spontanläkningsförloppet, som i regel tar 2–3 år.

Tänk på att man samtidigt behöver ge osteoporosprofylax och följa glukosvärden vid kortisonterapin. (Se avsnittet Osteoporos i kapitlet Endokrina sjukdomar).

Vid bristfällig effekt och återkommande återfall vid dosminskning kan behandling med biologiska läkemedel i samråd med reumatolog övervägas.

Patientinformation: www.1177.se

Aktuella Mediciner

Steroid: T Prednisolon.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Kort enkät om PM medlemskap

Just nu utvecklar vi möjligheten till ett medlemskap på PraktiskMedicin.se.

Svara på 3 frågor om vilken typ av innehåll du är mest intresserad av – enkäten tar 1 min.

Till enkäten!

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis