Nyhetsbrev

Titel

Praktisk Medicin 2018

Köp böckerna PM Praktisk Medicin del 1 & 2 direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

Polymyalgia rheumatica. PMR. ”Muskelreumatism”.

ICD-10: M35.3

Definition

Det finns inte fullständig konsensus beträffande diagnoskriterier. Kallas även ”inflammatorisk muskelreumatism”.

Orsak

Okänd. Troligen immunologisk reaktion. Kvinnor drabbas tre gånger oftare än män.

Symtom

Relativt hastigt insjuknande med symmetrisk stelhet och värk i proximal muskulatur, skuldra, bäcken, överarmar, lår. Vanligt med bilateral skulderbursit. Morgonstelhet. Allmänsymtom som trötthet, avmagring, matleda, subfebrilitet är inte ovanligt. Sällan insjuknande före 60 års ålder.

Ofta anses att pat med PMR skall:

– vara över 50 år

– uppvisa>1 månads värk/stelhet i minst två av tre regioner (axlar och överarmar, höfter och lår, hals och bål).

– ha förhöjd SR. Kan vara normal vid debut för att senare stiga.

– ej ha annan sjukdom (frånsett temporalisarterit).

– uppvisa klar symtomlindring inom några dagar på prednisolonbehandling enligt nedan

Kan förekomma samtidigt med den närbesläktade temporalisarteriten.

Differentialdiagnos

Temporalisarterit (huvudvärk och/eller ögonsymtom till skillnad från PMR, se avsnittet Temporalisarterit). Malignitet (tänk ffa på myelom, lungcancer, hypernefrom och metastaser från prostata- eller bröstcancer). Nackmyalgi. Cervikalgi. Artros. RA Polymyosit. SLE. Fibromyalgi. Hypotyreos. Mb Parkinson. Elektrolytrubbningar. Infektion. Diabetes. Depression.

Status

Patienten kan uppvisa  normalstatus på mottagningen, men kan också ha en stelhet och ömhet i proximal muskulatur (skuldra, överarm, höft, lår). Ibland subfebril.

Utredning

Klinisk diagnos. SR kan vara lätt till kraftigt förhöjd liksom CRP (följs). Klinisk bild av PMR med normal SR-kontrolleras med S-CRP (svarar tidigare). Lågt/sänkt Hb pga inflammationen. S-elfores visar klar aktivitet. ALP ofta förhöjt. TSH, elektrolyter, P-glukos (kontrolleras innan kortisonbehandlingen startar), CK. Ev. temporalisbiopsi. Snabb symtomlindring och sjunkande SR efter insatt kortisonbehandling om korrekt diagnos.

Behandling

Steroider peroralt, det finns inte konsensus beträffande steroiddos. En ofta använd regim är: Startdos 30 mg prednisolon/dag (ges på morgonen) under 2 veckor där pat efter 4–5 dagar bör vara besvärsfri och CRP/ SR ska ha normaliserats. Dosminskning med 5 mg var tredje vecka tills 20 mg prednisolon/dag. Fortsätt sedan dosminskningen med 2,5 mg/månad. Om pat. besvärsfri fortsätt att sänka ner till 10 mg/dag. Efter att ha nått 10 mg/dag minska med 1,25 mg/månad, tills man hittar lägsta dos med besvärsfri patient och normal SR.

Följ klinik, P-glukos och SR/CRP. Vid återfall ökas dosen igen tills senaste effektiva dos. Nytt försök att sänka dosen igen efter tre månader. Lungröntgen bör utföras innan kortisonmedicinerinen påbörjas med tanke på tuberkulosrisk. Kortisonet botar inte själva åkomman utan håller nere inflammationen under spontanläkningsförloppet, som i regel tar 2–3 år.

Tänk på att man samtidigt behöver ge osteoporosprofylax och följa glukosvärden vid kortisonterapin. (Se avsnittet Osteoporos i kapitlet Endokrina sjukdomar).

Patientinformation: www.1177.se

Aktuella Mediciner

Steroid: T Prednisolon.

Uppdaterad: oktober 2018
Författare:
Se redaktion

Läs mer om NET (Endokrina tumörer) på MedHub

Kronisk migrän är en diagnos som ofta missas!

Vill din mottagning kunna behandla / ta emot återbesök/påfyllnad för botulinumtoxin-injektioner?

Vi hjälper er att komma i gång. Gäller även primärvården.

Läs mer

Vill du ha PMs nyhetsbrev?

En till två gånger i månaden får du information om nya och uppdaterade behandlingsöversikter samt kunskapstester.

E-postadress
Titel








NEJ TACK