Yrsel hos äldre

Se även avsnittet Vertigo i kapitlet Neurologi samt Svimning hos äldre i detta kapitel.

Orsaker

Läkemedelsbiverkan: bensodiazepiner, alla antikolinergika (inkl. bl.a. tricyklika, neuroleptika och antiparkinsonmedel, analgetika med CNS-påverkan), loopdiuretika, prostatamediciner i form av alfa-1-receptorblockerare, ögondroppar, blodtrycksmediciner – de flesta har förutom inverkan på blodtrycket även CNS-effekter.

Blodtrycksförändringar (ffa ortostatism som ibland upptäcks först efter flera minuter i stående).

CNS-påverkan: Benign lägesyrsel (mycket vanlig), cerebral arterioskleros, genomgångna cerebrala infarkter, stroke, subduralhematom (anamnes på fall?), demens, depression (yrsel vanlig manifestation hos äldre), sömnapnésyndrom, vestibulär asymmetri (motoriska systemet inkl ögonmusklerna hänger inte med vid lägesändring).

Brister i CNS-inflödet (syn, hörsel, perifer vestibulär funktion, nedsättning av proprioceptionen – bl.a. nackbesvär). Yrsel hos den äldre patienten är ofta multifaktoriell där diagnosen Multifaktoriell- eller Multisensorisk yrsel användes.

Övriga orsaker: Elektrolytrubbningar, hypotyreos, hjärtrytmrubbningar, intorkning, parkinsonism, polyneuropati, B12-/folsyrabrist.

Utredning

Anamnesen viktig, inkl. anhöriganamnes.  Observera att ”yrsel” kan stå för trötthet, ostadighetskänsla, förvirring, svimningskänsla, karusellkänsla. Be patienten utveckla sin beskrivning av symtomen.

Rotatorisk yrsel (karusellkänsla) kan tala för benign paroxysmal lägesyrsel, vestibularisneuronit eller TIA/stroke; framför allt inom vertebralis-/basilarisområdet.

Icke-rotatorisk yrsel är en mycket heterogen grupp. Sannolikheten för organisk genes ökar med stigande ålder. Finns inslag av svimningskänsla eller svimning måste hjärtsjukdom uteslutas; ffa arytmi och hjärtinfarkt.

Fullständigt status inklusive neurologiskt status med kranialnerver. Blodtryck (liggande samt stående efter 1, 3, 5 resp. 10 minuter).

Psykiatriskt status: Depression, förvirring? Ev. MMSE-SR.

Prover: Blodstatus, B12/folsyra, ev. homocystein, kreatinin, elektrolyter, T4/TSH, P-Glu.

EKG, ev. audiogram, syntest. Genomgång av läkemedelslista. De flesta mediciner kan ge yrsel. CT/MRT/remiss till akutsjukhus vid akut insättande rotatorisk yrsel i synnerhet om bortfallssymtom från kranialnerverna alternativt misstanke hjärtsjukdom. Ev. remiss till yrselmottagning för ytterligare utredning.

Behandling

Kausal behandling. Läkemedelsgenomgång och sätt ut misstänka läkemedel. Viktigt med egenvård med egna aktiviteter, sjukgymnastik med fokus på aktivering, träning och balansträning. Gruppträning, danskurser, vara ute i naturen gärna i terräng. Gånghjälpmedel. Stabila skor och sulor. Korrekta glasögon. Ljust hemma! Inga mattor att snubbla på. Arbetsterapeut kan göra hembesök för åtgärder.

Vårdnivå

Yrsel är en vanlig sökorsak inom primärvården. Vid misstanke allvarlig bakomliggande orsak bör patienten remitteras till akutsjukhus alternativt annan specialist för vidare utredning.