Se även avsnittet Vertigo i kapitlet neurologiska sjukdomar samt Svimning hos äldre i detta kapitel.
Orsaker
Läkemedelsbiverkan: bensodiazepiner, alla antikolinergika (inkl bl a tricyklika, neuroleptika och antiparkinsonmedel, analgetika med CNS-påverkan), loopdiuretika, prostatamediciner i form av alfa-1-receptorblockerare, ögondroppar, blodtrycksmediciner – de flesta har förutom inverkan på blodtrycket även CNS-effekter. Blodtrycksförändringar (ffa ortostatism som ses efter flera minuter i stående). CNS-påverkan: Benign lägesyrsel (mycket vanlig), cerebral arterioskleros, genomgångna cerebrala infarkter, stroke, subduralhematom (anamnes på fall?), demens, depression (yrsel vanlig manifestation hos äldre), sömnapnésyndrom, vestibulär asymmetri (motoriska systemet inkl ögonmusklerna hänger inte med vid lägesändring). Stroke. Brister i CNS-inflödet (syn, hörsel, perifer vestibulär funktion, nedsättning av proprioceptionen – bl a nackbesvär). Yrsel hos den äldre patienten är ofta multifaktoriell där diagnosen Multifaktoriell- eller Multisensorisk yrsel användes. Övriga orsaker: Elektrolytrubbningar, hypotyreos, hjärtrytmrubbningar, intorkning, parkinsonism, polyneuropati, B12-/folsyrabrist.
Utredning
Observera att ”yrsel” kan stå för trötthet, ostadighetskänsla, förvirring, svimningskänsla, karusellkänsla. Ta reda på vad patienten verkligen menar.
Rotatorisk yrsel (karusellkänsla) kan tala för benign paroxysmal lägesyrsel, vestibularisneuronit eller TIA/stroke; framför allt inom vertebralis-/basilarisområdet.
Icke- rotatorisk yrsel är en mycket heterogen grupp. Sannolikheten för organisk genes ökar med stigande ålder. Finns inslag av svimningskänsla eller svimning måste hjärtsjukdom uteslutas; ffa arytmi och hjärtinfarkt.
Genomgång av läkemedelslista. De flesta mediciner i FASS kan ge yrsel. Prover: Hb, blodtryck (liggande samt stående efter 1, 3, 5 resp. 10 minuter). Incidensen stiger med åren. B12/folsyra, ev homocystein, elektrolyter, T4/TSH, P-Glu, EKG (arytmier?). Audiogram. Syntest. Neurologiskt status. Psykiatriskt status: Depression, förvirring? Ev MMSE-SR. Anamnesen viktig, inkl anhöriganamnes.
Behandling
Sanering av läkemedel. Ha en icke-sederad patient som är i rörelse så långt det går! Sjukgymnastik med fokus på aktivering, träning och intensiv balansträning. Gånghjälpmedel. Stabila sulor. Korrekta glasögon. Ljust hemma! Egna aktiviteter. Träna gärna i terräng.
Egenvård: Friskis och Svettis! Dans! Gå i terräng!