Nyhetsbrev

Titel

Praktisk Medicin 2018

Köp böckerna PM Praktisk Medicin del 1 & 2 direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

Whiplashskada. Halsryggsdistorsion. Pisksnärtskada. WAD (Whiplash Associated Disorder).

ICD-10: S13.4

Kort Sammanfattning av Behandlingsavsnittet:

* Noggrann klinisk undersökning och dokumentation. Ev. slät – rtg MR vid neurologiska fynd.

* God prognos i normalfallet. ”Lev försiktigt normalt”. Inte halskrage. Analgetika vb under kort tid för att bryta smärtcirkel. Gärna sjukgymnastkontakt.

 

Definition

Funktionsstörning efter distorsion i halskotpelaren p.g.a. acceleration/decelerationskraft via indirekt trauma (s.k. pisksnärtsvåld).

Orsak

Oftast efter påkörning bakifrån. Vid hastighet 6–8 km/h utsätts redan då halsryggen för drygt 4,5 gånger dess normala vikt vilket utgör gränsen för uppkomsten utav whiplashskada. Mycket lågt samband mellan krockvåld och symtom. Exakt mekanism vad som händer finns idag ingen kännedom om. Det finns ingen specifik röntgenologisk ”whip-lash-förändring”. Möjligen påverkan av medulla oblongata utan synliga strukturella förändringar.

Man kan i normalfallet inte objektivisera skador i ligament, diskar, muskler eller facettleder. Kroniska värken beror sannolikt på såväl perifer som central smärtsensitisering med såväl ökad intensitet av smärtsignaler som spridning av smärtan. Tidigare erfarenhet av smärtlidande, oro liksom negativ förväntan ökar smärtupplevelsen via ökad aktivitet i prefrontala cortex. Osannolikt med muskelskador vid kvarstående besvär.

I dag finns ingen tydlig medicinsk förklaring till varför whiplash-skador i vissa fall blir kroniska och resistena mot behandling. I halskotpekaren finns inte strukturer som kan förklara symtomen. Sensorisk nervgren (N occipitalis minor) från C2 har förutsättningar att producera många av symtomen (ensidig knivskarp smärta i nacke, utstrålande parietalt och bakom ögat, igångtriggad av muskulära rörelser i nacke/axlar/armar). Ibland påverkas smärtbilden av såväl akut stressupplevande som Post Traumatisk Stress (PTSD) i samband med olyckan. CNS-symtom enligt nedan pga onormalt signalflöde från skadade regionen till CNS.

Symtom

Initialt kan symtomen vara diskreta för att senare försämras. Ev. smärta efter skadan uppträder inom 6 veckor. Vanliga symtom är då stelhet, nack- och huvudvärk, asteni, irritabilitet, minnes- och koncentrationssvårigheter, parestesier (som inte behöver följa nervsegment – se avsnittet Myofasciellt syndrom), svaghet i armar, yrsel, syn- och hörselstörningar – tinnitus. Vid långvariga besvär hög samsjuklighet i form av oro, ångest, depressivitet, sömnstörningar och nedsatt kognitiv förmåga.

Högt sittande nacksmärta liksom initiala symtom direkt efter olyckan ger sämre prognos. Den situation som ”hjärnan befinner sig i” vid olyckstillfället har ofta avgörande betydelse för prognosen. Depression och negativa förväntningar ökar risken för ett långdraget förlopp, ibland kroniskt. Individens förväntningar på tillfrisknandet styr i hög grad detta. Liksom vid annan kronisk smärta är andra faktorer som ökar risken för kronicitet kvinnligt kön, låg utbildning liksom låg socioekonomisk status, ensamstående och tidigare hälsoproblem. De försäkringsmedicinska förutsättningarna kan också påverka.

Status

Alltifrån en full rörlighet till en helt smärtfixerad halsrygg. Ofta ömhet i nackmuskulatur. Noggrann kontroll utav neurologin.

Utredning

Slätröntgen akut övervägs, inte minst av försäkringstekniska skäl. Frågeställning fraktur och ev. synbar mjukdelssvullnad. Indikationen stärks hos äldre, pat. med osteoporos, RA respektive Bechterew, intoxikerade. Röntgen självklar vid neurologiska symtom.

Noggrann dokumentation av nack- och allmänstatus. MR vid misstanke om uppkommen skada i halsrygen (inkl. lig disk påverkan ryggmärg/nerver) och absolut vid patologiskt neurologstatus. Vid långvariga besvär kan MR övervägas, om utfallet kan påverka handläggningen. Uppmärksamhet på ev. samsjuklighet (ex.v. ångest/depression) för att vb. kunna insätta multimodal behandling.

Behandling

Snar mobilisering viktig. Noggrann undersökning, information och dokumentation är avgörande behandlingsinsatser. Inte farligt med rörelser även om det gör ont (om inte strukturella skador är påvisade).

I normalfallet god prognos vilket patienten skall informeras om (ett fåtal, [1–2 %], får kvarstående besvär). 90–100 % återgår i arbete inom 1 mån. Tidig mobilisering. Snar sjukgymnastkontakt för bl.a. rörelseträning och proprioception och för att motverka rörelserädsla. Undvik halskrage efter det akuta omhändertagandet (före us vid olycka)

Oro, ovisshet, otrygghet vid första omhändertagandet bäddar för långsammare tillfrisknande. Analgetika vid smärta; paracetamol + ev. NSAID.

Om nackstelhet 10 dagar efter traumat rekommenderas sjukgymnastkontakt för hjälp med mobilisering.

Finns inga som helst skäl för kirurgisk intervention efter halsryggstrauma utan påvisad vävnadsskada.

Via neurolog/smärtklinik kan rotblockad/facettledsblockad prövas liksom lokalanesesi av N occipitalis major..

Ett återbedsök efter ett par veckor kan vara värde för att bl a svara på uppkomna frågor.

Egenbehandling: ”Lev försiktigt, men normalt”. Undvik ändlägen i halsrörelserna. Undvik belastning av nacke/axel, t.ex. axelremsväska.

Fördjupning

SBU rapport, Ont i ryggen, ont i nacken 2000. www.sbu.se

Patientinformation: www.1177.se

Aktuella Mediciner

NSAID: T Ibuprofen. T Naproxen. K Orudis Retard.

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.

Uppdaterad: oktober 2018
Författare:
Se redaktion

Läs mer om NET (Endokrina tumörer) på MedHub

Kronisk migrän är en diagnos som ofta missas!

Vill din mottagning kunna behandla / ta emot återbesök/påfyllnad för botulinumtoxin-injektioner?

Vi hjälper er att komma i gång. Gäller även primärvården.

Läs mer

Vill du ha PMs nyhetsbrev?

En till två gånger i månaden får du information om nya och uppdaterade behandlingsöversikter samt kunskapstester.

E-postadress
Titel








NEJ TACK