Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Whiplashskada. Halsryggsdistorsion. Pisksnärtskada. WAD (Whiplash Associated Disorder).

ICD-10: S13.4

Kort Sammanfattning av Behandlingsavsnittet:

* Noggrann klinisk undersökning och dokumentation. Ev. slätröntgen. MR vid neurologiska fynd.

* God prognos i normalfallet. ”Lev försiktigt normalt”. Inte halskrage. Analgetika vid behov under kort tid för att bryta smärtcirkel. Gärna fysioterapeutkontakt.

 

Definition

Funktionsstörning efter distorsion i halskotpelaren på grund av acceleration/decelerationskraft på grund av indirekt trauma (s.k. pisksnärtsvåld).

Orsak

Oftast efter påkörning bakifrån. Vid hastighet 6–8 km/h utsätts redan då halsryggen för drygt 4,5 gånger dess normala vikt, vilket utgör gränsen för uppkomsten utav whiplashskada. Mycket lågt samband mellan krockvåld och symtom. Exakt mekanism för vad som händer finns idag ingen kännedom om. Det finns ingen specifik röntgenologisk ”whip-lash-förändring”. Möjligen påverkan av medulla oblongata utan synliga strukturella förändringar.

Man kan i normalfallet inte objektivisera skador i ligament, diskar, muskler eller facettleder. Kroniska värken beror sannolikt på såväl perifer som central smärtsensitisering med såväl ökad intensitet av smärtsignaler som spridning av smärtan. Tidigare erfarenhet av smärtlidande, oro liksom negativ förväntan ökar smärtupplevelsen genom ökad aktivitet i prefrontala cortex. Osannolikt med muskelskador vid kvarstående besvär.

I dag finns ingen tydlig medicinsk förklaring till varför whiplash-skador i vissa fall blir kroniska och resistenta mot behandling. I halskotpelaren finns inte strukturer som kan förklara symtomen. Sensorisk nervgren (n occipitalis minor) från C2 har förutsättningar att producera många av symtomen (ensidig knivskarp smärta i nacke, utstrålande parietalt och bakom ögat, triggad av muskulära rörelser i nacke/axlar/armar). Ibland påverkas smärtbilden av såväl akut stressupplevande som Post Traumatisk Stress (PTSD) i samband med olyckan. CNS-symtom enligt nedan på grund av onormalt signalflöde från skadade regionen till CNS.

Ett stort problem med WAD är att de inte går att skilja från postcommotionella besvär. Det klassiska pisksnärtsvåldet ger också slitningar i intra cerebrala axoner, det vill säga en hjärnskakning. Ju kraftigare våld som patienten utsatts för desto större risk för intrakraniella skador.

Symtom

Initialt kan symtomen vara diskreta för att senare försämras. Ev. smärta efter skadan uppträder inom 6 veckor. Vanliga symtom är då stelhet, nack- och huvudvärk, asteni, irritabilitet, minnes- och koncentrationssvårigheter, parestesier (som inte behöver följa nervsegment – se avsnittet Myofasciellt syndrom), svaghet i armar, yrsel, syn- och hörselstörningar – tinnitus. Vid långvariga besvär hög samsjuklighet i form av oro, ångest, depressivitet, sömnstörningar och nedsatt kognitiv förmåga. Alla dessa symtom kan även förklaras av en hjärnskada – commotio.

Status

Alltifrån en full rörlighet till en helt smärtfixerad halsrygg. Ofta ömhet i nackmuskulatur. Noggrann kontroll av neurologin.

Utredning

Slätröntgen akut övervägs, inte minst av försäkringstekniska skäl. Frågeställning fraktur och ev. synbar mjukdelssvullnad. Indikationen stärks hos äldre, pat. med osteoporos, RA respektive Bechterew, intoxikerade. Röntgen självklar vid neurologiska symtom.

Noggrann dokumentation av nack- och allmänstatus. MR vid misstanke om uppkommen skada i halsryggen (inkl. ligament, diskpåverkan, ryggmärg/nerver) och absolut vid patologiskt neurologstatus. Vid långvariga besvär kan MR övervägas, om utfallet kan påverka handläggningen. Uppmärksamhet på ev. samsjuklighet (exempelvis ångest/depression) för att vid behov kunna insätta multimodal behandling. Alla symtom som kan komma från hjärnan skall dokumenteras. Patienterna bör värderas med SCAT5.

Behandling

Snar mobilisering viktig. Noggrann undersökning, information och dokumentation är avgörande behandlingsinsatser. Inte farligt med rörelser även om det gör ont (om inte strukturella skador är påvisade). Rehabilitering enligt ” hjärntrappan” skall göras, om man inte kan utesluta commotio (se kapitlet Commotio och idrott).

I normalfallet god prognos, vilket patienten skall informeras om (ett fåtal, [1–2 %], får kvarstående besvär). 90–100 % återgår i arbete inom en månad. Tidig mobilisering. Snar fysioterapeutkontakt för bland annat rörelseträning och proprioception, och för att motverka rörelserädsla.

Oro, ovisshet, otrygghet vid första omhändertagandet bäddar för långsammare tillfrisknande. Analgetika vid smärta; paracetamol + ev. NSAID/Coxib.

Om nackstelhet 10 dagar efter traumat rekommenderas fysioterapeutkontakt för hjälp med mobilisering.
Finns inga som helst skäl för kirurgisk intervention efter halsryggstrauma utan påvisad vävnadsskada.

Remiss till neurolog/smärtklinik för ställningstagande till rotblockad/facettledsblockad. Lokalanestesi av n occipitalis major kan prövas.

Ett återbesök efter ett par veckor kan vara värde för att bland annat svara på uppkomna frågor.

Egenbehandling: ”Lev försiktigt, men normalt”. Undvik ändlägen i halsrörelserna. Undvik belastning av nacke/axel, t.ex. axelremsväska.

Fördjupning

SBU rapport, Ont i ryggen, ont i nacken 2000. www.sbu.se

Patientinformation: www.1177.se

Aktuella Mediciner

NSAID: T Ibuprofen. T Naproxen. K Orudis Retard.

Paracetamol: T Alvedon. T Panodil.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis