Nyhetsbrev

Titel

Praktisk Medicin 2018

Köp böckerna PM Praktisk Medicin del 1 & 2 direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

Myofasciellt smärtsyndrom. MFS. Triggerpunktssyndrom.

ICD-10: M79.1 (Myalgi)

Se även avsnittet Långvarig nociceptiv smärta/Kronisk smärta i kapitlet Smärta och avsnittet Fibromyalgi i detta kapitel.

Definition

Ömma punkter i muskler och muskelfästen som ger sensoriska och motoriska symtom i andra kroppsdelar via omkopplingar och förstärkningsmekanismer i perifera och centrala nervsystemet. Symtomen följer inte dermatom.

Orsak

Muskelfoci (triggerpunkt – TP) med abnormt ökad aktivitet. Förstärkning av muskelimpulser i såväl perifera som centrala nervsystemet. (Se kapitlet Smärta, avsnittet Långvarig nociceptiv smärta). Smärtgenerering i CNS är sannolikt huvudorsaken till smärtan när denna varat länge. Inaktiv livsstil. Dåligt tränad/genomblödd muskulatur. Dålig koordination. Genetisk disposition.

Utlösande faktorer: Fysisk inaktivitet, stress, trauma (whiplash m.fl.), hållningsfel, dålig ergonomi vid arbetsplatsen, sömnrubbning.

Symtom

Smärtande, palpabel muskelresistens eller spänt muskelband som vid palpation ger ökade utstrålande sensationer (smärta, stickningar, domningar, svaghet). Dessa följer inte nervernas innervationsbanor. Reproducerbara symtom. Ofta nedsatt rörelseomfång p.g.a. förkortade muskler över led; ffa axelled. Muskeln är spänd, snabbt uttröttbar, och smärtar länge efter ansträngning eller palpation. Ibland regional autonom dysfunktion med ”gåshud”, köld- eller värmekänsla, svettning. Smärtan kan kvarstå efter det att ursprungsorsaken behandlats. Smärtsyndromet kan spridas så att t.ex. ena kroppshalvan drabbas. Kan efter längre tid övergå i fibromyalgi.

Vanliga symtom är: Triggerpunkt – TP – i skuldermuskulaturen med utstrålande smärta/domning/stickning/kraftlöshet/tyngdkänsla i arm och hand. (TP i m. infraspinatus ger utstrålning i radiala delen av arm och hand, TP i m. latissimus dorsi ger ulnar utstrålning. TP i m. supraspinatus ger utstrålning i m. deltoideus och radialt i arm och armbåge).

* TP i m. piriformis ger ischiasliknande smärta frontalt ut i ben, utstrålning även i fot.

* TP i m. gluteus minimus ger ischiasliknande smärta dorsalt ut i ben, utstrålning även i fot.

* TP i m. sternocleidomastoideus och djupa nackmuskler ger synrubbningar, yrsel.

Ofta sammankopplat med depression, ångest och/eller sömnrubbning.

Differentialdiagnos

Fibromyalgi. Somatoformt smärtsyndrom. Karpaltunnelsyndrom, lumbago-ischias, cervikal rizopati, cervikobrakiellt syndrom, TOS, kompression av n. ulnaris, neuralgi, nack/skuldermyalgi, trokanterit, spondylos, öron-, tand- eller ansiktsvärk.

Utredning

Muskel-ledstatus. Palpera med cirka 4 kg tryck (trycket som att klistra fast ett frimärke, distala delen av nageln bleknar) över smärtande/kontraherade muskeln. Fråga pat. om denne känner sensationer från någon annan del av kroppen.

Labutredning som vid Fibromyalgi.

Behandling

Inaktivering av triggerpunkter via stretching av muskeln; gärna under kyla, bedövning av triggerpunkter, akupressur eller akupunktur över triggerpunkter.

Kyla (alt värme) + stretching: Etylkloridspray (fri handelsvara) sprayas långsamt över muskeln alt kylpåse (hot/coldpack – finns på apoteket) appliceras på muskeln under 30 sekunder. Därefter passiv töjning av muskeln till smärta uppstår. Kyl även över den referrerade smärtan. Avbryt därefter töjningen + vila muskeln. Upprepa 2–3 ggr. Pat. får hemprogram för egen kyltöjning via hot/coldpack. Detta flera gånger dagligen under 2–6 månader.

Uppvärmning genom promenad, gåband eller cykeltur (alt. varmt bad eller bastu) och efterföljande stretching kan provas.

Triggerpunktsinjektion: ½–1 ml Marcain 2,5 mg/ml solfjäderformigt över alla triggerpunkter i muskeln. Tveksam effekt med injektionsbehandling vid lång smärtduration (> 2 år).

Sjukgymnastik: Töjning av affekterade muskler. Akupunktur/Akupressur (försiktighet – vissa kan bli sämre). Försiktig och successivt ökande fysisk träning, inkl. koordination. Korrektion av hållningsfel. Ergonomisk bedömning av arbetsplatsen.

Psykosociala faktorer åtgärdas (stress, konflikter, otrivsel m.m).

Analgetika fungerar oftast dåligt. Pröva dock paracetamol en period med regelbundet intag på fasta tider. Om smärtlindring > 30 % ligger retningen perifert och medicineringen kan fortsätta. Om sämre analgetikaeffekt har central sensitisering hunnit att utvecklas. Analgetika fungerar då dåligt – inklusive opioider. Prova amitryptilin som smärtlindrande. Detta ges till natten med i början låg dos (5–10 mg) och långsam ökning till effekt (ofta 30–50 mg).

Aktuella Mediciner

Amitryptilin: T Saroten.

Paracetamol: T Alvedon.T Panodil.

Uppdaterad: oktober 2018
Författare:
Se redaktion

Läs mer om NET (Endokrina tumörer) på MedHub

Kronisk migrän är en diagnos som ofta missas!

Vill din mottagning kunna behandla / ta emot återbesök/påfyllnad för botulinumtoxin-injektioner?

Vi hjälper er att komma i gång. Gäller även primärvården.

Läs mer

Vill du ha PMs nyhetsbrev?

En till två gånger i månaden får du information om nya och uppdaterade behandlingsöversikter samt kunskapstester.

E-postadress
Titel








NEJ TACK