Praktisk Medicin 2017 ute nu!

Köp boken PM Praktisk Medicin direkt i vår webshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webshop. Nu som ny utgåva.

Klicka här för komma till shopen!

Kapitel > Neurologiska sjukdomar > Kroniskt Trötthetssyndrom. Chronic Fatigue Syndrome. CFS. Myalgisk encefalomyelit. ME-syndrom.

Kroniskt Trötthetssyndrom. Chronic Fatigue Syndrome. CFS. Myalgisk encefalomyelit. ME-syndrom.

ICD-10: G93.3 (innefattar ME/CFS, Kroniskt trötthetssyndrom, Trötthetssyndrom efter virusinfektion.

För att ta del av senast uppdaterat innehåll så måste du vara inloggad samt ha angivit en giltig accesskod som du får tillsammans med ditt bokköp. Har du ingen bok kan du beställa en ny i vår webshop. Beställ bok

- eller -
Logga in

Definition

Medicinskt oförklarad och funktionsnedsättande trötthet av minst sex månaders duration. F ö enl Symtom nedan.

Eftersom CFS och ME beskriver likartade syndrom har de förts samman till en diagnos; ME/CFS eller enbart ME-syndrom. Kriterierna enl nedan (Fukudakriterierna) är de inom medicinska kretsar i Sverige mest etablerade. Internationellt finns alternativa kriterier; ex v ”Kanadakriterierna” (ref enl. Fördjupning) som uppfattas vara mer strikta än Fukudakriterierna.

Orsak

Orsaken är okänd. Generellt gäller dock att allt vi upplever får ett fysiskt/fysiologiskt motsvarande korrelat. Många hypoteser finns, där vissa hypoteser har starkt stöd av patientorganisationer:

* Okänt om orsaken är somato-, psyko- eller sociogen eller en samverkan mellan dessa. Multifaktoriell genes på bas av genetiska avvikelser antas föreligga.

* Sjukdomens debut sker ofta i samband med virus- eller bakterieinfektion (ffa mononukleos, influensa, herpesvirus). Den akuta infektionen synes läka ut men kvar finns tecken på subfebrilitet, ökad svettning och ofta lätta besvär från luftvägarna. Ev kvarstående virusinfektion/virusorsakad encefalit? – ej visat.

* Störning i patienternas immunsystem – autoimmunitet? Utlöst av konstant ångest/stress?

* Tidigt upplevt trauma och stress antas vara riskfaktorer hos genetiskt disponerade individer.

* Dysfunktion i centrala nervsystemet? Vissa undersökningar visar på central hypoperfusion, minskad hjärnvolym, förändringar i vit substans och störd funktion i hjärnans djupa strukturer. Okänt om förändringarna är primära eller sekundära i förhållande till patientens symtom.

* ME/CFS patienter har också neuroendokrina störningar i form av reducerad aktivitet i hypotalamus-hypofys-binjurebark-axeln. Okänt om förändringarna är primära eller sekundära i förhållande till patientens symtom. En följd av stress?

* Oxidativ stress har påvisats vara ökad vid ME/CFS. Patienterna antas ha en ökad syntes av NO. Kväveoxid hör till ett av kroppens mest potenta system för vasodilatation vilket är grunden för adekvat blodförsörjning. Eftersom NO reglerar vaskulär tonus i flera organsystem skulle denna störning eventuellt förklara de skiftande symptomen och kanske också den snabbt uppkommande träningsvärk och mattighetskänsla som patienterna får vid muskelansträngning. Okänt om förändringarna är primära eller sekundära i förhållande till patientens symtom.

* ”Kultursjukdom” som beskriver och försöker förklara människors insufficiens i förhållande till den aktuella tidens/samhällets krav (jmfr fibromyalgi, ”elöverkänslighet”, utmattningsreaktion m fl).

Symtom

Extrem fysisk och mental utmattning. En -ofta i samband med infektion- nytillkommen känsla av sjuklig och handikappande trötthet som inte går att vila bort. Tröttheten innebär en påtaglig nedsättning av såväl fysisk som psykisk funktionsnivå. Ansträngning (minimal fysisk- eller psykisk) förvärrar symtomen; ger influensaliknande känsla, ökad värk etc Samtidig förekomst av minst fyra av följande symtom vilka skall vara kvarstående eller recidiverande under minst sex månader av sjukdomsförloppet och som inte funnits före debuten av trötthetssyndromet (Fukudakriterierna):

a) självrapporterad kvarstående eller recidiverande störning av närminne eller koncentrationsförmåga.

b) halsont.

c) ömmande lymfkörtlar på hals eller i axiller.

d) muskelsmärtor.

e) värk i flera leder utan svullnad eller rodnad.

f) huvudvärk av ny typ eller annan allvarlighetsgrad.

g) inte utvilad efter nattens sömn.

h) värk som varar mer än 24 timmar efter muskelansträngning.

Autonoma störningar är vanliga. Patienterna kan få blodtrycksfall vid uppresning, hjärtklappning, andningsbesvär, torrhet i mun, kalla händer och fötter. Ofta GI- besvär; Irritable Bowel Syndrome förekommer ofta samtidigt. Ibland urinträngningar. Känsla av ”feber”. Stresskänslighet. Nedsatt kognition (koncentration, uppmärksamhet, planering).

Symtomen debuterar oftast plötsligt i samband med/efter en infektion. I andra fall mer smygande symtomutveckling för att nå en mer etablerad nivå efter månader/år. Symtomen varierar från dag till dag vilket gör det svårt att fungera i en arbetsrutin. Spontanläkning ses sällan. Vissa patienter kan klara (partiellt)arbete medan andra har svårt att klara ens enkla göromål i hemmet. Där arbete blir aktuellt krävs ofta för individen anpassad arbetssituation/ arbetstider. Långtidssjukskrivning och sjukersättning är regel.

Differentialdiagnos

Fibromyalgi. (hög samsjuklighet med ME/CFS). Depression/Atypisk Depression. Bipolär affektiv sjukdom. Ångest. Utmattningssyndrom (har en tydligt identifierad utlösande psykosocial stressfaktor). Stress hos biologiskt vulnerabel individ (ev anamnes på ADHD, Asperger, autism). Posttraumatiskt stressyndrom. Somatoformt syndrom. Begynnande demens.

Andra orsaker till trötthet är ex v: anemi, hemokromatos, myelofibros, alkoholmissbruk, tablettmissbruk, medicinbiverkan, kronisk stress, nedsatt kondition vid fysisk inaktivitet, celiaki, vitamin B12- brist, vitamin D- brist, kronisk lungsjukdom (astma, KOL, sarkoidos m fl), Sjögrens syndrom, sömnapné, hjärtsvikt, hypotension, diabetes, fetma, astma, infektion (t ex hepatit B eller C, chlamydia pneumoniae [TWAR], mykoplasma, neuroborrelios, postinfektiös asteni, Ehrlichios, TBE- infektion, Rickettsia- infektion, kronisk mononukleos, kronisk Ebstein-Barr), narkolepsi, autoimmuna sjukdomar, MS, Parkinsons sjukdom, SLE, PMR, hormonsjukdomar (t ex Addisons sjukdom, hypotyreos, hypertyreos, hypokalcemi, hypoparatyroidism, testosteronbrist hos män, prolaktinom, akromegali), cancer, Ehlers-Danlos syndrom (ärftligt tillstånd med förändrad bindvävsstruktur, kronisk värk, trötthet, överrörlighet mm).

Utredning

Diagnosen ME/CFS baseras på diagnoskriterier enl ovan utifrån anamnes, somatiskt- och psykiatriskt status. Laboratoriemarkörer för diagnosen finns inte. Laboratorieundersökningar görs för att utesluta andra medicinska orsaker till trötthetssyndromet: Hb, SR, LPK med diff, längd, vikt, temp, P-glukos, S-kalcium, S-Mg, S- albumin, leverstatus, Urinstatus, S-kreatinin, S-natrium, S-kalium, S-elfores, TSH, fritt T4, vitamin B12, B- folat, homocystein, D-vitamin. Eventuellt Borrelia, TWAR, S- eller U-kortisol, EKG + NT pro- BNP (utesluter hjärtsvikt), HIV, hjärt- lungröntgen.

Fördjupning

Läkartidningen Nr 36, 2009. Läkartidningen Nr 26-27 1999.
Läkartidningen Nr 34 2002. Läkartidningen 2007; 104:853-857 ang val av
vitaminpreparat.

”Kanadarapporten” http://fm-cfs.ca/CFS-Protocol.pdf Internationell läkar- och forskar-organisationen IACFS/ME www.iacfs.net

Patientinformation: Gottfriesmottagningen, tel 031-3432397.

www. gottfriesclinic.se Riksföreningen för ME- patienter www.rme.nu

Aktuella mediciner

Amitriptylin: T Saroten.

Bulkmedel: Pulv/Gran Inolaxol.

Folsyra: Folacin1mg/5mg, 1×1, No 100st.

SNRI- läkemedel: K Cymbalta. K Efexor. K Venlafaxin.

SSRI- läkemdel: T Citalopram. T Sertralin. T Zoloft.

Vitamin B12: T Behepan.

Zolpidem: T Stilnoct.

Zopiklon: T Imovane. T Zopiklon.

Behandling

Där finns ingen specifik behandling.

Tidig diagnos och information är viktig. Kognitiv beteende Terapi (KBT) kan vara ett stöd i att hantera sin sjukdom, bl. a hur att ta tillvara sina resurser och förmågor i stället för att enkom se begränsningar. Efter diagnos överenskommelse med patienten om att sätta punkt för vidare utredningar, provtagningar etc. Regelbundenhet i livsföringen beträffande arbete/aktivitet, sömn, vila är av värde. Fysisk träning är av värde men alltför kraftig träning kan ge ökad värk och sjukdomskänsla. Begränsning av stimuli (ex v ljud, datoranvändning).

Farmaka har ingen plats mot grundsjukdomen men används för att begränsa/avhjälpa associerade sjukdomar och symtom:

Antidepressiva läkemedel (SSRI och SNRI) har effekt på ev förekommande depressionssymptom men vanligtvis inte på övriga symptom. SNRI har såväl antidepressiv- som smärtlindrande effekt. Traditionella analgetika användes vid behov. Vid samsjuklighet med fobier och ångest kan psykofarmaka som SSRI-preparat och bensodiazepiner ibland bli nödvändigt.

Vid besvär av typ IBS kan probiotika prövas. Vid kraftiga diarréer kan behandling med sockerfritt bulkmedel vara av värde. Se avsnittet IBS i kapitlet Mag- Tarmsjukdomar.

Patienternas sömnrytmrubbning är ofta svår. I första hand prövas låg dos av amitryptilin (10- 20 mg tn). Om effekten är otillräcklig kombineras med sömnmedel som zolpidem eller zopiklon vb.

Ett mindre antal patienter har låga nivåer av B12/folat, ibland med samtidigt förhöjt homocystein. Där ges substitution med folat 5 mg/dag, i kombination med B12; inj im cyanokobolamin 1 ml 3 ggr per vecka (totalt 10 injektioner), därefter tabl 1 mg dagl. Erfarenhetsmässigt (Gottfrieskliniken) ges motsvarande doser även om ej B12/folatbrist är påvisad. Om positiv effekt efter injektionsbehandlingarna ges underhållsbehandling som ovan. Inte sällan rapporteras ökad mental klarhet och minskad benägenhet för muskelkramper. Patienter med låga värden av D- vitamin erhåller substitutionsbehandling. Dagligt rekommenderat intag av vit Där 10 µg (400 IE) vitamin D/ dygn under 74 års ålder, > 75 års ålder 20 µg (800 IE) /dygn). Tillförsel av omega-3-fettsyror i hög dos rekommenderas av en del. All behandling med vitamin B12, folacin och D-vitamin m fl utvärderas.

Version:
Vill du också synas här? Kontakta oss för mer information om hur du annonserar på Sveriges trevligaste informationssida för sjukvården.Kontakta oss för annonsalternativ