Se även avsnittet gynekologisk hälsokontroll i detta kapitel.
Definition
Allt som inte är benigna cellfynd i gynekologiska (cervix) cellprov kallas för cellförändringar. Olika svårighetsgrader: Koilocytos (celler med HPV- påverkan), lättare atypier/dysplasi graderas CIN1. Mer uttalade förändringar graderas CIN 2–CIN3. Mest uttalat är CIN 3; cancer in situ eller cancerceller.
Orsak
Huvudsakligen infektioner med HPV. Hundratals typer, varav HPV-typ 6 och 11 orsakar benigna spetsiga kondylom. HPV-typ 16 och 18 är ansvariga för > 70 % av maligna förändringar i cervix. Progress från HPV infektion/ cellförändring till cancer tar 10–15 år. Genetiken är betydelsefull beträffande vem som drabbas av cancer efter virusinfektion.
Symtom
Ofta asymtomatiskt.
Kvinnor i åldern 23 – 64 år omfattas av screeningprogrammet, vg se separat avsnitt.
Utredning
Enligt standardiserad vårdförlopp på www.cancercentrum.se.
”I detta vårdförlopp kan inte välgrundad misstanke fastställas i primärvården.
Följande ska föranleda misstanke: – kontaktblödningar (t.ex. blödning vid samlag) – postmenopausal blödning – upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak – ihållande, vattniga flytningar – uni- eller bilateral hydronefros utan annan rimlig förklaring – bilddiagnostiskt fynd talande för livmoderhalscancer.
Vid misstanke ska patienten remitteras till gynekologisk undersökning (filterfunktion).
Filterfunktionen utförs av gynekolog och omfattar gynekologisk undersökning, vaginalt ultraljud, cytologi samt biopsi vid synlig förändring.
Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande:
– stark klinisk misstanke om livmoderhalscancer vid gynekologisk undersökning, t.ex. synlig tumör på livmoderhalsen
– histopatologiskt fynd av livmoderhalscancer.
Om välgrundad misstanke föreligger ska gynekologen omedelbart remittera patienten till utredning enligt standardiserat vårdförlopp.
Diagnosen verifieras histologiskt med biopsi för lokalt synlig eller avancerad tumör
För mikroskopiska tumörer utförs konisering och cervixabrasio.
Ytterligare utredning kan inkludera DT-thoras, MRT lilla bäckenet, Pet-DT thorax-buk beroende på stadium av tumören.”
Behandling
Lättare atypier CIN1 kan behandlas som bakteriell vaginos och ny provtagning efter 1 månad. Dysplasi kvarstående CIN1 eller direkt vid CIN2-3 utreds vidare med kolposkopi och riktade provexcisioner, alternativt laserbehandling eller diatermi/konisation.
Profylax: Vacciner har mycket god effekt. Gardasil skyddar mot HPV typ 6, 11, 16, 18 och korsskydd mot onkogena typ 31. Cervarix skyddar mot HPV16/18 och korsskydd mot onkogena typ 31,33,45). Båda vaccinerna uppskattas ge >70% skydd mot cervixcancer om de ges innan första HPV-infektion. Gardasil skyddar även mot condyloma acuminata. Vaccinen är mest effektiv före sexualdebut. Ur ett samhällsperspektiv är vaccination mest effektivt för unga kvinnor (t.o.m. 26 år). Även kvinnor (upp till 45 år) kan dock ha viss nytta av vaccination- beslutet att vaccinera en kvinna upp till 45 år skall göras mot bakgrund av hennes tidigare HPV-exponering och den möjliga nyttan vaccinationen kan ha.
Viktigt att man fortsätter med vanliga gyn-/cellprovskontroller.
Pojkar ingår i vissa länder i vaccinationsprogram. Skyddas mot genitala vårtor (condyloma acuminata) förutom skyddet mot anal- och peniscancer.
Vacciner: Gardasil (ingår i skolvaccinationsprogrammet), flickor 9–13 års ålder 2 doser (0,6 månader), 14 år och äldre 3 doser (0,2,6 månader).
Cervarix (saknar subvention), flickor 9–14 års ålder 2 doser, andra dosen 5–13 månader efter första dosen, 15 år och äldre 3 doser (0,1,6 månader).
Fördjupning
cancercentrum. https://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/gynekologi/livmoderhals-vagina/vardprogram/gallande-vardprogram/
Läkemedelsboken https://lakemedelsboken.se/kapitel/gynekologi/allman_gynekologi.html#i3_35
Patientinformation
www.doktorn.se
Aktuella Mediciner
Vaccination HPV: Inj Cervarix. Inj Gardasil.