Dermatologisk appendix – Lokala steroider. Steroidkrämer.

Verkar antiinflammatorisk och (de starkare) antiproliferativt. Styrka väljs beroende på sjukdom, lokalisation (svagare i t.ex. hudveck, ansikte, genitalt), utbredning samt patientens ålder.

Procenthalten på tuben visar ej styrkan på krämen! Olika kortisonämnen är olika starka. Av ett mycket starkt kortisonämne behövs endast låg koncentration, t.ex. 0,05 % medan ett svagt kortisonämne måste användas i 1 % koncentration. Lokala kortisonpreparat finns i beredningsformerna kräm, salva, lösning, liniment, kutan emulsion, gel, mousse och används beroende på typ av hudsjukdom, lokalisation, torrt/vätskande utslag. Används ofta i nedtrappande schema som bör fullföljas för att minska risk för återfall trots tidig förbättring. Kombineras med mjukgörare. Ska ej användas vid rosacea eller perioral dermatit.

Grupp 1 – milda, t.ex Hydrokortison, Mildison, Ficortil (för ögonen) och Cortimyk samt Daktacort (innehåller även antimykotika)

Grupp 2 – medelstarka, t.ex. Locoid, Emovat, Pevisone (inkl antimykotikum)

Grupp 3 – starka, t.ex. Betnovat, Elocon samt Daivobet och Enstilar (innehåller även kalcipotriol och används vid psoriasis)

Grupp 4 – mycket starka, t.ex. Dermovat

Biverkningar: Sällsynta vid korrekt användande. Vid långvarigt bruk av grupp III/IV-steroider kan atrofi uppkomma och då ses en tunn, skör hud med små blodkärlsbristningar. Som mer akut biverkan kan follikuliter och akneutslag, framför allt i ansikte och på armar och ben ses (steroidakne). Påverkan på inre organ är mycket liten om inte stora hudområden behandlas med starka steroider under lång tid. Patienter med kroniskt eksem och psoriasis kräver långa behandlingsperioder på 6–8 veckor med regelbunden läkarkontakt.