Eosinofili, hypereosinofilt syndrom
Definition
Onormalt högt antal eosinofila granulocyter i blod eller ansamlade i olika organ. Mild eosinofili: 0.7 till 1.5 X 109/L. Moderat eosinofili: 1.5–5 x 109/L. Svår eosinofili: > 5 x 109/L.
Orsak
Primär: där en klonal aberration föreligger (ovanligt).
Sekundär: där ett utlösande tillstånd kan identifieras t.ex. infektion (t.ex. parasitinfektion, bakteriell tarminfektion, kronisk infektion som tuberkulos, HIV, CMV, EBV, hepatit), allergi (atopi – astma, rinit, urtikaria, eksem, födoämnesallergi), läkemedel, lungsjukdom (t.ex. idiopatisk eosinofil pneumoni, astma, granulomatos med polyangit, aspergillos), gastroenterala sjukdomar (t.ex. esofagit, gastroenterit, celiaki, IBD), hudsjukdomar, autoimmuna sjukdomar (t.ex. kollagenos som sclerodermi, RA, polyarteritis nodosa, dermatomyosit, GvH), malignitet, endokrina sjukdomar (t.ex. Addison, hypothyreos).
Idiopatisk hypereosinofili: moderat eller svår eosinofili i mer än sex månader och med tecken till organengagemang, där sekundär eosinofili uteslutits.
Symtom
Varierar från asymtomatisk till svåra organmanifestationer. Symtom från huden är vanligast (t.ex. urtikaria, angioödem, klåda m.m.), därefter i fallande ordning lungor (t.ex. hosta, bronkiell hyperreaktivitet, dyspné), gastroenterologiska (t.ex. diarre, esofagit), reumatologiska, (t.ex. artralgi, artrit, bursit,) kardiella (t.ex. myokardnekros, klaffel, trombos, fibros, hjärtsvikt) neurologiska (t.ex. cerebral trombos, encephalopati, perifer neuropati).
Diagnos
Utredning av underliggande orsak.
Anamnes Allergiska besvär? Hösnuva? Astma? Atopi? Utsatt för allergen i arbete eller på fritid? Läkemedel? Utlandsresor? Vid tecken till organengagemang, noggrann vidare utredning, remiss till organspecialist och ev. till hematolog. Undersökning av luftvägar inklusive näsa, hud, lymfkörtlar och buk.
Utredning
Om uppenbar orsak till eosinofilin saknas kontrollera maskägg/faeces, serologisk parasitundersökning, RAST för ett begränsat antal allergen – styrs av anamnesen liksom Pricktest.
Behandling
Den bakomliggande sjukdomen behandlas på lämpligt sätt. Terapi för hypereosinofilt syndrom kan inkludera steroider, hydroxyurea, imatinib. Om ingen bakomliggande orsak till eosinofilin kan påvisas ta en ny diff-kontroll efter 1–2 månader. Om eosinofilin är över 1.5–5 x 109/L och kvarstår mer än 6 månader måste ett idiopatiskt hypereosinofilt syndrom misstänkas och kontakt bör tas med hematolog.
Fördjupning
Nordic NPM Study Group: Care program for the diagnosis and treatment of eosinophilia. 2018. Ny länk: Eos_Nordic_care_program_2018.pdf