Nyhetsbrev

Titel

Praktisk Medicin 2018

Köp böckerna PM Praktisk Medicin del 1 & 2 direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt i vår webbshop.

Klicka här för komma till shopen!

Hypertoni och idrott.

ICD-10: I10

Se även avsnittet Hypertoni i kapitlet Hjärt-kärlsjukdomar.

Definition

Hypertoni definieras som ett viloblodtryck > 140/90 vid upprepad mätning. Grad 1 (mild) hypertoni: BT 140–159/90–99. Grad 2 (måttlig) hypertoni: BT 160–179/100–109. Grad 3 (svår) hypertoni: BT >180/>110.

Grad 1–2 hypertoni (BT < 180/110) tillåter idrottande om blodtrycket är välkontrollerat och inga tecken på organskada finns (hjärtsjukdom, njurpåverkan). Vid grad 3 hypertoni behandlas blodtrycket först medikamentellt, därefter bedömning som grad 2 hypertoni ovan.

Orsak

Blodtrycket = CO (cardiac output) x PR (perifera resistensen); där CO = HR (hjärtfrekvens) x SV (slagvolym). Tidiga stadier av hypertonisjukdomen är ffa relaterad till ökad CO med lågt eller normalt PR. I takt med kärlomvandlingar blir blodtrycksjukdomen mer manifest, och PR ökar. CO snarast minskar på sikt.

Effekter av fysisk aktivitet på blodtrycket: Aerob träning (konditionsträning) ökar blodtrycket under själva aktiviteten, via ökning av hjärtfrekvens och slagvolym. Perifera resistensen är oförändrad eller minskat. Efter fysisk aktivitet sjunker sedan blodtrycket till en nivå lägre än den initiala, i upp till 12 timmar eller mer. På längre sikt kan man via regelbunden aerob aktivitet nå BT-sänkning upp till 7/5 mmHg. Mindre intensiv aktivitet (40–70 % av max) sänker blodtrycket väl så mycket eller mer än mer intensiv aktivitet (> 80 % av max). Resistensträning (styrketräning) ökar också blodtrycket under själva aktiviteten, via ökning av både HR och PR. På längre sikt kan även lättare styrketräning (cirkelträning; dvs lätta vikter, många repetitioner) reducera blodtrycket.

Behandling

Vid behandlingskrävande blodtryck av medel- till måttlig grad (1–2) är livsstilsförändringar förstahandsbehandling: viktreduktion, minskat saltintag, ökad (rätt) fysisk aktivitet och stressreduktion. Om detta är otillräckligt läggs farmakologisk behandling till. Lämpliga farmaka hos aktiva idrottare är kärldilaterare som ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB) eller kalciumblockerare. Betablockerare (mer uttalat hos vältränade) och diuretika har båda visat sig kunna reducera den fysiska prestationsförmågan, genom att reducera maxpuls respektive cirkulerande plasmavolym. Överväg dessutom seponering av läkemedel som eventuellt kan öka blodtrycket, ex.v. NSAID preparat och p-piller. Kontrollera också WADA:s dopinglista på Riksidrottsförbundets sida www.rf.se. Betablockad och diurtika finns med på denna.

Aktuella Mediciner

Enalapril: T Enalapril.

Felodipin: T Plendil. T Felodipin.

Kandesartan: T Candesartan.

Losartan: T Losartan.

Uppdaterad: oktober 2018
Författare:
Se redaktion

Läs mer om NET (Endokrina tumörer) på MedHub

Kronisk migrän är en diagnos som ofta missas!

Vill din mottagning kunna behandla / ta emot återbesök/påfyllnad för botulinumtoxin-injektioner?

Vi hjälper er att komma i gång. Gäller även primärvården.

Läs mer

Vill du ha PMs nyhetsbrev?

En till två gånger i månaden får du information om nya och uppdaterade behandlingsöversikter samt kunskapstester.

E-postadress
Titel








NEJ TACK