Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2021

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Klicka här för att beställa!

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Klicka här för att beställa!

Hypertoni och idrott.

ICD-10: I10

Se även avsnittet Hypertoni i kapitlet Hjärt-kärlsjukdomar.

Definition

Hypertoni definieras som ett viloblodtryck> 140/90 vid upprepad mätning. Grad 1 (mild) hypertoni: BT 140–159/90–99. Grad 2 (måttlig) hypertoni: BT 160–179/100–109. Grad 3 (svår) hypertoni: BT >180/>110.

Grad 1–2 hypertoni (BT <180/110) tillåter idrottande om blodtrycket är välkontrollerat och inga tecken på organskada finns (hjärtsjukdom, njurpåverkan). Vid grad 3 hypertoni behandlas blodtrycket först medikamentellt, därefter bedömning som grad 2 hypertoni ovan.

Orsak

Blodtrycket = CO (cardiac output) x PR (perifera resistensen); där CO = HR (hjärtfrekvens) x SV (slagvolym). Tidiga stadier av hypertonisjukdomen är främst relaterad till ökad CO med lågt eller normalt PR. I takt med kärlomvandlingar blir blodtrycksjukdomen mer manifest, och PR ökar. CO snarast minskar på sikt.

Effekter av fysisk aktivitet på blodtrycket: Aerob träning (konditionsträning) ökar blodtrycket under själva aktiviteten, via ökning av hjärtfrekvens och slagvolym. Perifera resistensen är oförändrad eller minskat. Efter fysisk aktivitet sjunker sedan blodtrycket till en nivå lägre än den initiala, i upp till 12 timmar eller mer. På längre sikt kan man via regelbunden aerob aktivitet nå BT-sänkning upp till 7/5 mmHg. Mindre intensiv aktivitet (40–70 % av max) sänker blodtrycket väl så mycket eller mer än mer intensiv aktivitet (> 80 % av max). Resistensträning (styrketräning) ökar också blodtrycket under själva aktiviteten, via ökning av både HR och PR. På längre sikt kan även lättare styrketräning (cirkelträning; dvs lätta vikter, många repetitioner) reducera blodtrycket.

Behandling

Vid behandlingskrävande blodtryck av medel- till måttlig grad (1–2) är livsstilsförändringar förstahandsbehandling: viktreduktion, minskat saltintag, ökad (rätt) fysisk aktivitet och stressreduktion. Om detta är otillräckligt läggs farmakologisk behandling till. Lämpliga farmaka hos aktiva idrottare är kärldilaterare som ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB) eller kalciumblockerare. Betablockerare (mer uttalat hos vältränade) och diuretika har båda visat sig kunna reducera den fysiska prestationsförmågan, genom att reducera maxpuls respektive cirkulerande plasmavolym. Överväg dessutom seponering av läkemedel som eventuellt kan öka blodtrycket, exempelvis NSAID/Coxib preparat och p-piller. Kontrollera också WADA:s dopinglista på Riksidrottsförbundets sida www.rf.se. Betablockad och diuretika finns med på denna.

Aktuella Mediciner

Enalapril: T Enalapril.

Felodipin: T Plendil. T Felodipin.

Kandesartan: T Candesartan.

Losartan: T Losartan.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Pneumokockvaccin

Lär dig mer om pneumokockvaccin

6 frågor som testar dina kunskaper om pneumokockvaccin. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Pneumokockvaccin
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Nyhetsbrev