Komjölksproteinallergi

Se även avsnittet anafylaktisk reaktion i kapitlet Lungmedicin och allergologi. 

Definition

Ig-E eller icke Ig-E medierad allergisk reaktion mot komjölksprotein.

Orsaker

Genetiska faktorer och troligtvis också idag okända miljöfaktorer. Vanligaste födoämnesallergin under första levnadsåret.

Symtom

Symtom från hud, gastrointestinalkanalen och luftvägar som kan variera kraftigt i allvarlighetsgrad och debut. Snabballergiska symtom som urtikaria, kräkning, diarré uppkommer 1-2 timmar efter intag är ofta IgE medierade. Allvarligast är anafylaxi. Senallergiska symtom med buksmärta, kräkningar, reflux, lös avföring, förstoppning, avplanad viktutveckling, eksem är oftast inte IgE medierade och kan komma succesivt efter längre tids intag. Finns även FPIES (food protein iduced enterocolitis syndrome) som är en akut icke-IgE medierad reaktion med svåra symtom från gastrointestinalkanalen.

Differentialdiagnos

Annan allergi, celiaki, kolik, eosinofil esofagit, FPIES, senare också laktosintolerans.

Utredning

Konsultera barnläkare, viktigt att barnet får en snar och korrekt diagnos innan man börjar experimentera med kosten. Anamnes: Hereditet, symtomdebut, amning, födoämnesintroduktion. Status: Tillväxtkurva, somatisk undersökning. Allergitest: Vid misstanke på mjölkproteinallergi, tag IgE-antikroppstest eller pricktest mot mjölk. Om testet är negativt kan besvären orsakas av icke IgE-medierad allergi. Med vägledning av elimination-provokation kan man då ändå komma fram till att komjölksprotein bör undvikas. Vid diffusa besvär behövs ofta en längre period av elimination/ provokation (2-4 veckor). Vid svår reaktion och höga nivåer/ stor reaktion på pricktest är provokation inte nödvändigt. En patient som har utvecklat tolerans mot komjölk kan vara positiv i IgE test i efterförloppet. Vid elimination från moders kost mer än under elimination/provokation (>2 veckor) ska moder ges kalciumsubstitution.

Behandling

Elimination av komjölksprotein. Kostbehandling skall ske i samråd med dietist på respektive barnmottagning, gastromottagning eller i primärvården. Uppföljning av barnläkare och dietist. Komjölkprotein i mammans kost går över via bröstmjölken men det är inte alltid nödvändigt att den som ammar måste hålla en strikt mjölkfri kost om barnet är allergiskt. Förskrivning av hypoallergena modersmjölksersättningar eller annan hypoallergen produkt kan göras.

Vid komjölksallergi ska en strikt mjölkfri kost hållas. Det innebär att inga mejeriprodukter från ko, get eller får ska intas av den med komjölksallergi (proteinet i get och fårmjölk liknar komjölkproteinet och kan ge allergiska reaktioner). Den som behöver äta mjölkfri kost längre än 2 veckor rekommenderas berikade produkter alternativt ett kalciumtillskott.

För att kunna hålla en strikt mjölkfri kost behöver man läsa på innehållsförteckningen.

Följande livsmedel/ingredienser kan innehålla mjölk och behöver ersättas av mjölkfritt alternativ:

• Mjölk, yoghurt, fil, grädde, crème fraiche, gräddfil, kvarg, kesella, keso
• Smör, margarin, matlagningsfett
• Ost, messmör, mesost, mjukost, fetaost, mozzarella, färskost
• Välling
• Glass, sorbet (kan innehålla spår av mjölk), choklad, nougat, maränger, kakor, bullar
• Chips, snacks
• Bröd, ströbröd, skorpsmulor
• Buljongtärningar, fonder
• Charkuterivaror, korv, halv- och helfabrikat
• Kärnmjölkspulver, skummjölkspulver, torrmjölkspulver, gräddpulver, ostpulver
• Laktos (mjölksocker)
• Mjölkalbumin, vassle, vasslepulver, kasein/kaseinat, mjölkprotein, mjölkäggvita, natriumkaseinat

Ersättningsprodukter:

• Mjölk-, yoghurt, grädde och crème fraiche kan ersättas av likvärdiga produkter baserade på havre, soja eller ris. Välj produkter berikade med kalcium, D-vitamin och B12.
  OBS! Risbaserade produkter bör inte ges till barn under 6 års ålder p g a innehållet av arsenik.
• Smör, margarin och matlagningsfett kan ersättas med mjölkfritt margarin eller vegetabiliska oljor (t ex raps och olivolja).
• Ost ersätts med havrebaserad ”mjukost” eller med frukt, ägg, rent kött och kaviar (oftast mjölkfri) som pålägg liksom bönröror gjorda utan mjölkprodukter.
• Välling ersätts med mjölkfria vällingalternativ oftast havrebaserade och dessa är även kalciumberikade.
• Glass, choklad och kakor ersätts med havre- eller sojabaserade alternativ. Sorbet, maränger, bröd, och kakor finns tillverkade helt mjölkfria.
• Korv och charkuterivaror finns tillverkade helt mjölkfria.

Komjölksproteinallergi har god prognos. Majoriteten har utvecklat klinisk tolerans vid 3 års ålder. Provokation görs 1–2 gånger per år, om allvarliga reaktioner i historiken görs provokationen på sjukhus. Vid svår reaktion och kvarstående höga nivåer/ stor reaktion på pricktest är provokation inte nödvändig. Om provokationen visar på en utvecklad tolerans bör mjölkprodukter successivt återinföras i kosthållningen. Detta görs under 2-3 veckor.

Återinföringsschema nedan framtaget av dietist vid Barnläkarföreningens barnallergi-sektion:

STEG 1

• Börja med att använda vanligt mjölkinnehållande margarin på smörgås och i matlagning eller till bakning, liksom bröd eller bakverk bakat på mjölk.
• Servera pålägg och livsmedel som innehåller mjölkpulver, som t ex leverpastej eller korv.
• Återinför en mindre mängd grädde eller mjölk, ca 1-2 msk, i matlagning.

STEG 2:

• Servera maträtter som innehåller en större mängd mjölk som t ex pannkaka, lasagne och gratänger.
• Erbjud en liten mängd, ca 0,5 dl, syrad mjölkprodukt såsom yoghurt eller filmjölk.
• För barn som dricker välling eller äter pulvergröt kan man börja med att blanda 1 msk vanligt mjölkbaserat välling- eller grötpulver i den mjölkfria varianten.
• Prova att servera ost som pålägg.

STEG 3:

• Ge mjölk som dryck eller till gröt.
• Servera mjölkbaserad välling.
• Öka mängden yoghurt eller filmjölk till normal portion ca 1,5- 2 dl.
• Prova även att servera glass som innehåller mjölk och/eller grädde.

Fördjupning

Svenska Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin
https://aol.barnlakarforeningen.se

Aktuella Mediciner

Kaseinhydrolysat: Nutramigen.

Vasslehydrolysat: Althera.