Malignt melanom (i huden)

Bakgrund

Den allvarligaste formen av hudcancer. Olika subtyper:

Superficiellt spridande melanom: Vanligast, ungefär 70 procent av melanomen. Majoriteten av dessa (ca 60 procent är <1mm i tjocklek). Av den tredjedel av melanom som uppstår i redan existerande nevi, är denna typ vanligast.

Nodulärt melanom: Näst vanligast. Ofta papulösa-nodulära, , runda med symmetriska kanter. De kan vara amelanotiska (icke-pigmenterade), eller ljusrosa, varför de kan vara mycket svåra att diagnostisera rätt tidigt.

Lentigo malignt melanom: Uppstår i kroniskt solskadad hud hos äldre och växer typiskt långsamt.

Akralt lentiginöst melanom: Liten del av alla melanom, men vanligaste subtypen hos personer med melaninrik hy. Förekommer vanligen palmart, plantart och subungualt.

Mukosalt melanom.

Nevoida melanom: Olika lokaler. Kan vara svårdiagnostiserade pga likhet med nevi.

Ovanliga varianter: Amelanotiskt melanom, Spitzoit melanom, desmoplastiskt melanom.

Förstadier: Melanom in situ, lentigo maligna.

Orsak

Riskfaktorer för malignt melanom: Ljus, solkänslig hud. Rött/blont hår. Gröna/blå ögon. Fräknar. Ärftlighet för malignt melanom. Tidigare malignt melanom. Intensiv solexponering. Bränt sig i solen som barn. Många pigmentnevi. Immunsuppression (t.ex. organtransplanterad, lymfom, HIV). Atypiska/dysplastiska nevi. Stora kongenitala nevi (2-5 procents risk över livstid).

Symtom

A, B, C, D E-kriterier för diagnostik av malignt melanom:

Asymmetri – oregelbunden form.

Border – oregelbunden/utflytande avgränsning.

Color – färgvariationer inom det bruna, svarta fältet där rosa, blått och vitt anses särskilt misstänkt.

Diameter – oftast större än 5 mm.

Evolution – förändring över tid.

Hos män: Vanligare på bålen. Hos kvinnor: Vanligare på nedre extremiteter.

Differentialdiagnos

Atypiskt/dysplastiskt nevus, pigmenterat basaliom, seborroisk keratos. Blått nevus, pyogent granulom, angiokeratom. Lentigo senilis. Subungualt hematom, svampinfektion i nageln, paronyki.

Diagnostik

Anamnes, klinisk bedömning. Dermatoskopi / teledermatoskopi. Diagnostisk excision för histopatologisk bedömning (PAD) , se nedan. I fall då lesionen inte kan excideras i primärvård, t.ex svår lokal, stor tumör, remitteras patienten skyndsamt till specialistklinik.

Behandling

Diagnostisk excision med 2 mm marginal i sidled samt god representation av subcutis. Ej stansbiopsi. Misstänkta lesioner excideras i sin helhet.

Vid välgrundad misstanke om primärt invasivt melanom eller vid PAD som bekräftat invasivt melanom startas SVF.

Vid excision på armar ben excideras lesionen i extremitetens längsriktning, för att den ska kunna primärslutas vid eventuell utvidgad excision.

Vid minsta osäkerhet på att själv excidera, eller vilken teknik man ska använda ska specialistläkare direkt kontaktas för hjälp.

Histolopatologisk diagnos utgör grunden för fortsatt kirurgisk handläggning samt uppföljning. Fall av malignt melanom diskuteras i regel på MDK (multidisciplinär konferens) för bedömning och ställningstagande till utvidgad excision och eventuell  lymfkörteldiagnostik (SNB).

Vid mer avancerade tumörstadier uppföljning via onkolog. Ev neoadjuvant och adjuvant behandling. Systemisk behandling vid mer avancerande melanom innefattar immunterapi, perorala kinashämmare och cytistatikabehandling.

Uppföljning enligt vårdprogram och beroende av melanomklassificering. Vid familjärt melanom eventuellt genetisk utredning. revention: Goda solvanor (högsolskyddsfaktor med både UVB/UVA-skydd, undvik direkt solexponering mellan kl. 11–15). Undvik solarium. Råd om egenkontroll. Kontakta sjukvården vid nytillkomna hudförändringar eller nevi som ändrar form, färg, storlek, kliar, blöder.

Fördjupning

Standardiserade vårdförlopp. www.cancercentrum.se

Webbutbildning i teledermatoskopi Regionala Cancercentrum i Samverkan

Patientinformation: www.doktorn.com