Mononukleos, körtelfeber

Sammanfattning

Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr-virus (EBV) och ger lymfkörtelförstoring, hög feber, halsont och hepatosplenomegali. Tonåringar drabbas ofta med långvarig trötthet. Diagnosen ställs kliniskt, med lymfocytos och förhöjda transaminaser; EBV-serologi ger hög specificitet. Differentialdiagnoser inkluderar streptokocktonsillit, viroser, CMV och hematologiska maligniteter. Behandling är symtomatisk, med vätska och nutrition vid behov. Antibiotika ska undvikas om inte dubbelinfektion föreligger, särskilt ampicillin/amoxicillin, som ofta ger utslag. Aktivitet begränsas initialt för att minska risk för mjältruptur.

Definition

Körtelfeber är en infektion orsakad av Ebstein-Barr virus (EBV).

Symtom

I första hand orsakar körtelfeber körtelsvullnad. Långvarig, hög svängande feber, ofta 39°C, nattliga svettningar. Halsont, sväljningssvårigheter, huvudvärk. Yngre barn är oftare asymtomatiska. I äldre tonåren dominerar feber och lymfkörtelförstoring. Halssymtom förekommer vanligen men kan saknas. Trötthet och allmänpåverkan kan bli långdragen (flera månader). Lever- och mjältförstoring samt ikterus förekommer.

Mjältruptur kan förekomma spontant vid körtelfeber, men det är ökad risk vid trauma mot buken och risken är störst omkring andra/tredje sjukdomsveckan. Exempel på andra ovanliga komplikationer är virusrelaterade neurologiska besvär som t.ex. Guillain-Barré, neutropeni, hemofagocyterande lymfohistiocytos, myokardit och pankreatit.

Differentialdiagnoser

Streptokocktonsillit (odling) – inte ovanligt med samtidig streptokock- och mononukleosinfektion. Viroser (adenovirus). Virushepatit. Halsböld. Hematologiska maligniteter. CMV-infektion.

Status

Hög feber, kraftigt förstorade tonsiller, gråvita beläggningar, dålig andedräkt, hepatosplenomegali, svullna regionala lymfkörtlar, exantem. Ikterus kan förekomma. I början av sjukdomsförloppet förekommer periorbitala ödem. Efter behandling med amoxicillin/ampicillin makulopapulöst exantem och klåda (ej allergi).

Utredning

Diagnosen körtelfeber kan ställas baserat på symtom. Lymfocytos är vanligt och förhöjda transaminaser förekommer. Virusserologi (EBV) har högst specificitet. Påvisning av heterofila antikroppar med snabbtest (monospot), kan vara både falskt positiva och negativa och är mindre tillförlitliga hos barn. Strep A/odling kan påvisa samtidig bakteriell halsinfektion.

Behandling

Vid körtelfeber ges i första hand symtomatisk behandling. Vid stora sväljsvårigheter kan kortare tids sjukhusvård behövas för att ge adekvat vätska och nutrition. Näringsdryck kan provas. Ofta lång konvalescens (flera månaders trötthet) hos ffa tonåringar. Undvik antibiotika om inte dubbelinfektion föreligger. Undvik framför allt ampicillin och amoxicillin, som ger utslag. Informera om avhållande från kontaktidrott. En vanlig rekommendation är minst fyra veckor efter insjuknandet. Kan behöva anpassas beroende på idrott och om tecken till mjältförstoring finns kvar under längre tid.

Fördjupning

Dunmire et al. ”Primary epstein-barr virus infection.” Journal of Clinical Virology 2018.

Putukian et al. American Medical Society of Sports Medicine Position Statement: Mononucleosis and Athletic Participation. Clin J Sport Med. 2023

Patientinformation: www.doktorn.com