Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester - direkt till din inkorg!

Praktisk Medicin 2022

Köp PM boken Praktisk Medicin på Bokus.

Beställ här

PAM (Praktisk Akut Medicin)

pam2014

Köp boken PAM direkt på Bokus.

Beställ här

Trycksår.

ICD-10: L89

Definition

Lokal skada i huden förorsakad av störning av blodtillförseln till området.

Orsak

Oftast förorsakad av tryck, skjuvkraft eller friktion eller en kombination av dessa faktorer.

Tryck: Normalt kapillärtryck är cirka 30 mmHg. Tryck utifrån däröver ockluderar och gör omgivande hud hypoxisk. Fasta underlag kan generera tre gånger så högt tryck som krävs för ocklusion. Ju längre tid desto större skaderisk.

Skjuv: En förskjutning av huden mot underliggande vävnad, t.ex. vid halvsittande eller i samband med förflyttning av patient.

Friktion: Epitelskada i samband med t.ex. förflyttning. Hud som är irriterad eller macererad p.g.a. inkontinens, svettning eller uttorkning är särskilt känslig.

Förutom mekaniska orsaker finns en rad riskfaktorer som disponerar för uppkomst av trycksår: Hög ålder med åtföljande minskning av kollagenhalten i huden, rökning, ev. inkontinens, nedsatt rörlighet p.g.a. sjukdom, anemi med Hb
< 90 g/l, smärttillstånd eller tillstånd med nedsatt sensibilitet, malnutrition eller kraftig övervikt, cirkulatorisk insufficiens centralt eller perifert (hjärtsvikt med ödem, hypotoni, arterioskleros, diabetes) är alla exempel på tillstånd som predisponerar för utveckling av trycksår.

Behandling med steroider, antikoagulantia, NSAID-preparat, cytostatika kan ge upphov till hudskador och på så sätt bidra till utvecklingen av trycksår.

Status

Indelning i fyra grader:

I Hel hud med lokal rodnad som inte bleknar vid tryck.

II Delhudskada med blåsa, spricka eller avskavning av huden.

III Fullhudsskada i subkutis men utan djup sårhåla.

IV Fullhudsskada och sårhåla engagerande djupare liggande
vävnad, även leder och ben.

Vanliga lokaler är korsben, hälar, armbågar, höftbenskammar, sittbensknölar, fotknölar, öron, näsvingar, axlar, glutealveck, bakhuvud, knänas insidor, skulderblad.

Differentialdiagnoser

Trycksår på i första hand nedre extremiteterna kan ibland förväxlas med sår sekundära till arteriell/venös insufficiens, diabetes, hudmalignitet eller vaskulit. Observera dock att dessa sjukdomar i sig utgör riskfaktorer för utveckling av trycksår. Inkontinensrelaterad dermatit, hudskada efter häfta.

Utredning

Genomgång av ev. bakomliggande faktorer beskrivna under Orsak ovan. Riskbedömning för trycksår görs med hjälp av riskbedömningsinstrument som ex. Modifierad Nortonskala och RAPS (Risk Assessment Pressure Sorces) se Vårdhandboken.

Behandling

Behandling av trycksårspatienten kräver ett tvärprofessionellt samarbete på grund av den ofta multifaktoriella genesen. Såväl läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast som dietist kan bli engagerade. Mycket av behandlingen är profylaktiska och understödjande åtgärder: aktivering, vårdtekniker såsom lyft- och vändarbete (”vänd-schema” med 30 graders omväxlande sidoläge varannan timma), rätt inkontinensskydd, tryckavlastande hjälpmedel som madrass, sittdyna, hygien; smärtlindring och nutrition, (se avsnitten Nutrition och Smärta hos äldre i detta kapitel).

Rengöring: Ren rutin. Om inga lokala kontraindikationer bör kroppsvarmt kranvatten användas. Torka försiktigt med rena kompresser för att inte skada nybildade celler. Undantag: Sår som peneterar till steril kroppshåla eller är lednära rengörs med steril rutin Tänk på att skydda macererad hud och sårkanter!

Upprensning: Avlägsnande av nekroser bidrar till förutsättningar för läkning, samtidigt som sårinspektion underlättas, och risken för sårinfektion minskar. Sårrevision kan ske på mekanisk, kirurgisk väg, och/eller genom applicering av tättslutande fuktighetsbevarande förband.

Omläggning: Basala hygienrutiner följs. Man bör välja förband som bibehåller en fuktig miljö och som inte behöver bytas för ofta, då detta kan skada sårbädden.

* Grad I:        Avlastning. Ev. semipermeabel plastfilm eller tunt hydrocolloidalt förband.

* Grad II:       Avlastning. Tunt hydrocolloidalt förband. Om vätskande: alginatförband eller polyuretanskum

* Grad III/IV:  Torr nekros: Avlastning, torrt skyddande förband.

Fuktig nekros: Avlastning. Eventuellt debridering. Hydrocolloid/hydrogel/hydrofiber.

Kraftig sekretion: alginat eller hydrofiber.

Ingen nekros: alginat, polyuretan eller hydrocolloider.

* Djupa sårhålor: Avlastning. Hydrogel, alginat eller polyuretan-skum.

* Infekterade sår: Alginatförband. Kraftig lukt innebär ofta anaeroba bakterier. Lukten kan motverkas med kolförband eller jodförband (OBS! allergi).

Överväg systemisk antibiotikaterapi (se avsnittet Sårinfektion i kapitlet Hudsjukdomar!). Bristande läkning av infekterade trycksår beror ofta på otillräckligt identifierade bakomliggande faktorer – se över grundläggande diagnosen. Glöm inte möjligheten att det finns en underliggande osteomyelit – specialistfall!

* Kirurgisk behandling: Aktuellt för avlägsnande av nekroser samt för hudtransplantation, lambåplastik eller vid osteomyelit.

Nutrition: Behandla lågt serumalbumin, zink och järnbrist. Balanserad kost som är protein- och C-vitaminrik förbättrar sårläkningen. Proteinrika näringsdrycker kan försökas, OBS! patientens njurfunktion. Nedbrytning för att proteintillskottet ska tas upp kräver energi vilket kan innebära att patienten behöver extra energitillskott.

För att få ett ökat närings-energi- och proteininnehåll kan kosten berikas med majs-vällingpulver, matfett, mjölkprodukter och ägg. Färdiga kosttillägg och berikningsmedel kan även fås via läkare/dietist. Antalet måltider/dygn kan behöva ökas.

Trycksårsbehandling i livets slutskede: Trycksår är ett vanligt problem hos terminalt sjuka. För närstående är vetskapen om, eller åsynen av, ett trycksår ofta mycket traumatisk. Det är därför viktigt med en dialog med anhöriga och om möjligt patienten för att analysera patientens behov och finna en rimlig ambitionsnivå avseende profylax och behandling. Målsättningen bör inte vara att till varje pris förebygga eller läka ett sår, utan att göra det så drägligt som möjligt för patienten.

Täta vändningar kan innebära större obehag för patienten än trycksåret i sig; likaså täta såromläggningar. Det är därför viktigt att välja rätt förband vid exempelvis kraftigt sekretoriska eller illaluktande sår. Omsorgsfull smärtlindring.

Fördjupning

Sårwebben, www.vgregion.se/sarwebben

Socialstyrelsen. Minska risken för trycksår. 2017.

Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Webutbildning. Att förebygga trycksår.

Vårdhandboken om trycksår, https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hud-och-sar/trycksar/

 

Aktuella Mediciner

Alginatförband: Suprasorb.

Hydrocolloid: Duoderm.

Hydrogel: Duoderm hydrogel. Intra-Site. Suprasorb G.

Hydrofiber: Aquacel.

Jodförband: Iodosorb.

Kolförband: Carboflex. Actisorb.

Polyuretanskum: Allevyn. Ligasano. Mepiplex.

Sårkanter: Cavilon. Zinksalva.

Tunt hydrocolloidalt förband: Comfeel. Duoderm thin.

Författare:  
Se redaktion
Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Medicinska nyheter, uppdaterade behandlingsöversikter och kunskapstester
- direkt till din inkorg!

Cystic fibrosis

Hur fastställer du diagnosen cystisk fibros?

6 frågor som testar dina kunskaper om cystisk fibros.

Till utbildningen

Cystic fibrosis

Kort enkät om PM medlemskap

Just nu utvecklar vi möjligheten till ett medlemskap på PraktiskMedicin.se.

Svara på 3 frågor om vilken typ av innehåll du är mest intresserad av – enkäten tar 1 min.

Till enkäten!

Diabeteskirurgi

Hur bra koll har du
på diabeteskirurgi?

5 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi.

Till utbildningen

Diabeteskirurgi

Axial Spondylartrit

Testa dina
kunskaper kring
axial spondylartrit

4 frågor som testar dina kunskaper om axial spondylartrit. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Axial Spondylartrit

Eosinofil astma

Hur bra koll har du
på eosinofil astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om eosinofil astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Eosinofil astma

Antibiotika

Lär dig mer om infektioner & antibiotika?

6 frågor som testar dina kunskaper kring infektioner och antibiotikaval. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Antibiotika

PAH

Koll på pulmonell arteriell hypertension (PAH)?

7 frågor som testar dina kunskaper om Pulmonell arteriell hypertension (PAH). Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

PAH

vuxna

Vad kan du om okontrollerad astma hos vuxna?

7 frågor som testar dina kunskaper om okontrollerad astma hos vuxna. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

vuxna

Tillämpas

När kan diabeteskirurgi tillämpas?

9 frågor som testar dina kunskaper om diabeteskirurgi. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Tillämpas

allergi

Vad kan du om
allergi och astma?

7 frågor som testar dina kunskaper om allergi och astma. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

allergi

Celiaki

Vad kan du om celiaki?

7 frågor som testar dina kunskaper om celiaki. Se även hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Celiaki

Psoriasis

Vad kan du om psoriasis?

7 frågor som testar dina kunskaper om mild till måttlig psoriasis. Se hur dina kollegor svarar!

Till utbildningen

Psoriasis