Folatbrist, folsyrabrist

Författare

Granskare: 6 oktober, 2025

Med Dr, Specialist i hematologi och internmedicin

Sammanfattning

Folatbrist uppstår vid otillräckligt intag, malabsorption eller ökat behov, t.ex. under graviditet. Symtom kan vara anemi, trötthet, yrsel, huvudvärk samt psykiska och slemhinnebesvär. Utredning inkluderar P-folat, S-B12 och homocystein. Behandlingen består av folsyrarik kost och folsyratabletter efter åtgärdad B12-brist. Målet är att normalisera nivåer, förebygga neurologiska och hematologiska symtom och säkerställa adekvat folatintag vid graviditet.

Definition

P-Folat <15 nMol/L: brist kan föreligga. < 5 nMol/L: brist föreligger.

Orsak

Folat är en sensibel markör för bristande upptag från tarmen (t.ex. vid celiaki, atrofisk gastrit, efter tunntarmsresektion). Även lågt vid bristande intag (folatfattiga grönsaker, överkokning av grönsaker), äldre med ensidig kost, alkoholister med dåligt näringsintag. Folatbrist kan även i ovanliga fall uppstå vid medicinering med vissa antiepileptika, metformin, metotrexat respektive trimetoprim. Ofta brist på folat vid vitamin B12-brist. Ökat behov av folsyra under graviditet och vid hemolys.

Symtom

Psykiska symtom som nedsatt kognition, depression. Slemhinnebesvär. Anemi med trötthet, yrsel, huvudvärk etc.

Utredning

Vissa regioner rekommenderar homocystein som första prov (stiger vid både folat och B12-brist).

P-Folat, S-B12, S-Fe, transglutaminasantikroppar.

Observera att folat är ofta förhöjt vid samtidig B12-brist men sjunker när B12 substitueras. S-Gastrin och S-pepsinogen, stiger respektive sjunker vid atrofisk gastrit – orsak till B12-brist. Anamnes. Ev. gastroskopi med frågeställning celiaki och atrofisk gastrit.

Behandling

Adekvat kost (gröna bladgrönsaker, grönsaker som broccoli, apelsin, apelsinsaft, havregryn m.m.). Vid behov tabletter innehållande folsyra; 1 mg 2×2 under 2 veckor (remissionsbehandling) sedan 1 mg dagligen som underhållsbehandling. Starta inte folatsubstitution förrän en ev. B12-brist har behandlats i 3 veckor – kan försämra neurologiska symtom. Uppföljande kontroll med P-folat, homocystein alt. MMA.

Viktigt att fertila kvinnor har ett bra folatintag. Folsyra rekommenderas under graviditet t.o.m. vecka 12 med 0,4 mg dagligen. Om riskgrupp (tidigare fött barn med ryggmärgsbråck) rek. 5 mg dagligen t.o.m. vecka 12, med samma dos under hela graviditeten vid flerbörd.

Fördjupning

Livsmedelsverket. Råd om folsyra för kvinnor.

Aktuella Mediciner

Folsyra: T Folsyra. T Folvidon

Folsyra + vitamin B12/B6: T TrioBe, T Beviplex Comp (förebyggande behandling).

Annons:

Lär dig mer

År 1931 fann den brittiska läkaren Lucy Wills en dittills okänd anemi hos gravida i Bombay. Anemin kännetecknades av förstorade erytrocyter, men botades inte av då kända B-vitaminer. De drabbade gravida åt främst polerat ris och vitt bröd, och Dr Wills upptäckte att anemin botades av jästextrakt. Några år senare kunde man extrahera det saknade näringsämnet ur spenat, varför vitaminet fick namnet folsyra från latinets folium, vilket betyder blad.

Folsyra finns i kosten i form av folater, ett gemensamt namn på föreningar som alla har förmågan att bilda folsyra. Folater är också lagringsformen som kroppen använder för lagring i levern.

Folat absorberas i övre delen av tunntarmen, och upptaget är vanligen rätt effektivt eftersom folat ansamlas i galla och delvis utsöndras i tarmen och återupptas upp via det enterohepatiska kretsloppet. Kroppen har liten lagringsförmåga av folat, och därför är det en av de vitaminer som sjunker snabbats vid lågt intag. Folater är dessutom känsliga föreningar, 40–50% procent av matens folsyrainnehåll går förlorat vid uppvärmning. Källor till folsyra är främst gröna bladgrönsaker, brytbönor, broccoli, bönor, lever.

Folsyra används i kroppen b la som en kofaktor i bildningen av DNA. Vitaminet är också en central komponent i nedbrytningen av homocystein.

Folsyra spelar också en stor roll i fosterutveckling, då vitaminet är nödvändigt för bildandet av ryggmärgskanalen. Vid otillräckliga mängder av folsyra hos den gravida ökar risken för ryggmärgsbråck. Det optimala är att fylla på depåerna redan innan graviditeten, och generellt rekommenderas till skott med 400 mikrogram tre månader innan konception och åtminstone under de första 12 graviditetsveckorna. Ett fortsatt tillskott under hela graviditeten minskar risk för megaloblastisk anemi och bör övervägas hos riskgrupper. Gravida har ett ökat dagsbehov eftersom tillväxten kräver ökad DNA-syntes. Rekommendationer om folsyratillskott gäller även under amning, då folatutsöndringen i bröstmjölk måste ersättas.

Symtom vid uttalad folsyrabrist är diarré, huvudvärk, röd tunga, sömnsvårigheter, megaloblastisk anemi. Uttalade brister på folsyra är ovanliga, men alkoholister är en känd riskgrupp. Det beror dels på deras potentiellt sämre kosthållning, dels på att nedbrytning av alkohol förbrukar folsyra. Andra personer i riskgrupp för folsyrabrist är individer med celiaki och inflammatoriska tarmsjukdomar. Äldre personer med ensidig kost, speciellt mat som varmhållits, är också en riskgrupp. Vissa epilepsiläkemedel, trimetoprim och metformin ökar nedbrytningen av folat i levern. Metotrexat fungerar som folatantagonist, och leder till nedsatt biologisk tillgänglighet av vitaminet.

Det rekommenderade dagsbehovet varierar mellan 300 och 500 mikrogram (beroende på åldersgrupp och kön). I en del länder görs folatberikning av cerealier, dock inte i Sverige. Nyttan med att berika livsmedel med folat har debatterats under flera år. Ett argument emot berikning har varit att det kan leda till fler tvillinggraviditeter, vilket är förknippat med ökade graviditetskomplikationer. Ett annat argument är att överkonsumtion av folsyra kan maskera en B12-brist.

Källor: