Appendicit, blindtarmsinflammation

Definition

Blindtarmsinflammation, eller appendicit innebär en akut inflammation av appendix vermiformis.

Epidemiologi

Vanlig orsak till akut buk, ca 11 000 fall/år i Sverige. Högst incidens mellan 10–25 års ålder.

Orsak

Bakomliggande orsak är ofullständigt klarlagd. Avstängning av lumen i blindtarmen (p.g.a. t.ex. svullnad av lymfoid vävnad eller fekalsten), tros vara en av orsakerna. Genetiska och immunologiska faktorer verkar vara en påverkande faktor.

Symtom

Allmänsymtom med sjukdomskänsla och måttlig central/diffus buksmärta, illamående och ev. kräkning, nedsatt aptit. Senare, ofta efter några timmar, mer lokaliserad smärta i höger nedre kvadrant, tillkomst av måttlig feber. Ibland diarré eller förstoppning. 

Smärtvandring, att smärtan initialt förläggs kring naveltrakten med smärtvandring ner mot höger fossa; McBurneys punkt (MB), är ett typiskt symptom. Beroende på blindtarmens läge kan smärta finnas mot symfys, flank, eller ibland upp mot höger arcus.

Status

Lätt till måttlig feber. Pat. kan komma gående försiktigt framåtböjd. Från palpationsömhet till rent bukmuskelförsvar över MB. Perman-Rovsings tecken och psoas’ tecken kan vara positiva, släppömhet i höger fossa (både direkt samt indirekt från vänster fossa). Lokalisationen av smärtan kan som beskrivet ovan påverkas av appendix läge i buken och tecken till peritoneal retning behöver inte finnas om appendix är exempelvis retrocekalt belägen.

Differentialdiagnoser

”Körtelbuk”, invagination, förstoppning, gastroenterit, basal lunginflammation (ff.a. hos barn), IBS, pyelonefrit, gynekologiska orsaker (ovarialtorsion, extrauterin graviditet, salpingit etc.), gallvägssjukdom, dyspepsi/ulcus, appendicitabscess, förstoppning, divertikulit, Meckels divertikel.

Utredning

• Blodprover: CRP, blodstatus, u-sticka. Elstatus om pat skall läggas in.
• Typiskt vid appendicit är leukocytos, neutrofili, CRP-stegring och lymfopeni.
• Sammanvägning av statusfynd, anamnes samt blodprov i form av AIR-Score används oftast på akumottagningar för att avgöra handläggning:
• Tidigare sågs appendicit som en klinisk diagnos, men numera utförs i Sverige oftast radiologi vid misstanke om appendicit (ULJ eller DT).

Behandling

Operation: Laparoskopisk appendektomi är förstahandsval för appendicit utan tydlig abscessbildning. Kan i de flesta fall skrivas hem efter ett vårddygn. Ökad komplikationsfrekvens vid perforerad appendix. Denna grupp behandlas med antibiotika även efter operation. Äldre och skör patient kan komma i fråga för endast antibiotikaterapi för att ev. kunna undvika en operation..

Vid appendicitabcess redan vid diagnos och lång symptomduration är rekommenderad behandling i första hand intravenös antibiotika samt dränage av abscess. För den vuxna populationen som behandlas konservativt rekommenderas uppföljande DT eller koloskopi för att utesluta bakomliggande malignitet. Uppföljande appendektomi i lugnt skede rekommenderas inte längre rutinmässigt utan förbehålls de fall där patologiska förändringar finns kvar vid uppföljningen.

Patientinformation: www.1177.se

www.doktorn.com

Fördjupning

Ett nytt vårdprogram ska tas fram 2023, se: kunskapsstyrning.se