Dödsbevis

Lagstiftning och blankett

Begravningslagen BL 1990:1144

Begravningsförordningen BF 1990:1147

HSLF-FS 2015:15 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall

HSLF-FS 2018:54 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården

HSLF-FS 2024:21 Rättsmedicinalverkets föreskrifter om rättsintyg SoSFS 1996:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Kliniska obduktioner mm.

Ineras intygstjänst Webcert  (https://webcert.intygstjanster.se/#/)

Om behov av att fylla i dödsbevis i pappersform kan det t.ex göras här:  

https://blankett-se.com › dodsbevis-skatteverket-blankett

Se även avsnitten Dödsfall, Dödsorsaksintyg och Obduktion.

Den läkare som konstaterat ett dödsfall är ansvarig för att ett dödsbevis utfärdas och skickas elektroniskt till Skatteverket senast första vardagen efter.

Socialstyrelsen tillhandahåller inte längre blankett för dödsbevis på sin webbplats utan hänvisar till de elektroniska tjänsterna. Det kan finnas situationer då man behöver blanketten i pappersform, t.ex. vid onaturligt dödsfall att lämna till Polisen. Det finns möjlighet att hitta blanketten på nätet, se t.ex. länk ovan alternativt att man skriver ut från Webcert i datorn.

Yttre undersökning

Den läkare som konstaterat dödsfall ska ta ställning till om noggrann yttre undersökning av den döda kroppen behöver utföras. Detta är inte nödvändigt om den avlidne nyligen undersökts och att det handlat om ett förväntat dödsfall. I samband med konstaterandet ska märkning med identitetsband ske. Vid förväntade dödsfall exempelvis på vård- och omsorgsboende eller i hemsjukvården, kan sjuksköterska göra den fysiska kontrollen (sk indirekta kriterier, se avsnittet Dödsfall) inför kontakt med läkare.

Rättsmedicinsk undersökning

Fastställande av dödsfall där onaturlig död ska uteslutas, utförs på plats av legitimerad läkare. Vid misstanke om onaturligt dödsfall där det kan finnas behov av rättsmedicinsk undersökning ska polismyndigheten snarast informeras för att besluta om sådan undersökning är nödvändig.

Polis ska underrättas om:

1. Dödsfallet orsakats av yttre påverkan, som skada, olycka, suicid med flera
2. Dödsfallet kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården.
3. Oklart dödsfall där tidigare sjukdom och anamnes inte förklarar dödsfallet. Inkluderar också missbruk och långt framskriden förruttnelse då personen anträffas.
4. Den döde inte kunnat identifieras. Dödsbeviset lämnas då till polis med de uppgifter som läkaren har kännedom om.

Vid tveksamhet om polisanmälan skall göras, rådfråga polisen. Före transport till bårhus skall den avlidne ha försetts med identitetsband och bårhusblankett ifyllas med uppgifter som t.ex ansvarig läkare, förekomst av explosivt implantat, om polisen är kontaktad eller om klinisk obduktion planeras, om smitta föreligger samt om värdesaker medföljer.

När det gäller explosiva implantat (tex pacemaker) anges detta även på dödsbeviset. På bårhusblanketten kan fyllas i att man önskar hjälp med uttag av denna om man inte ombesörjer saken själv (tänk då på att pacemaker med inbyggd ICD kan ge en stöt när man klipper av elektroderna). Det går också att remittera till patologavdelning.

Beslutas det att någon rättsmedicinsk undersökning inte är aktuell så är det den läkare som skrev dödsbeviset som har ansvaret för att ett dödsorsaksintyg utfärdas, antingen själv eller genom att förvissa sig om att annan läkare, vanligtvis behandlande läkare, har informerats. Grundprincipen är att den läkare som vårdat/behandlat patienten är skyldig att utfärda detta intyg.

Klinisk obduktion

En klinisk obduktion är endast aktuell när dödsfallet har varit naturligt. Klinisk obduktion kan utföras om det behövs för att

• fastställa dödsorsaken
• vinna viktig kunskap om sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den avlidne gått igenom
• undersöka förekomsten av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp.