Enures, nocturn enures, sängvätning
Definition
Nattlig sängvätning hos barn ≥ 5 år. Minst två gånger i veckan i ≥ 3 månader. Vid primär enures har barnet inte haft någon längre period (minst 6 månader) utan sängvätning. Vid sekundär enures behöver utredning fokuseras på orsaker till återkomst av sängvätning som inte diskuteras i denna översikt. Nattlig enures kombinerad med dagsymtom som trängningar och inkontinens kallas non-monosymtomatisk enures.
Orsak
Flera orsaker till primär enures finns identifierade och kan samverka, men patogenesen är ofullständigt klarlagd. Det finns en ärftlig komponent. Dessutom kan barnet ha omognad i blåsans tömningskontroll, nattlig polyuri (eventuellt nedsatt produktion av ADH) samt hög tröskel till att vakna. Ca 5-10 % av 7-åringar och 1-2% av tonåringar har nocturn enures. Vanligare hos pojkar. Spontan mognad leder till minskad förekomst med ökad ålder. Det finns en viss samsjuklighet samt risk för sämre behandlingssvar vid förstoppning, neuropsykiatriska tillstånd som ADHD samt med obstruktiv sömnapné.
Differentialdiagnoser
UVI, förstoppning (kan ge detrursoröveraktivitet). Ovanliga men viktiga diagnoser är diabetes mellitus, diabetes insipidus, njursvikt, urinvägs- och ryggmärgsmissbildningar.
Utredning
Efterfråga tidigare miktionsproblematik, urininkontinens och miktionsfrekvens dagtid, urinstråle (avflödeshinder), initieringssvårigheter (neurogen orsak), efterdropp (resurin), avföringsvanor (förstoppning), sömnkvalitet (snarkning/ sömnapné), dryckesanamnes/ törst, allmänsymtom, psykomotorisk utveckling, hereditet, social situation. Längd, vikt samt beroende på anamnes neurologiskt status, inspektion rygg, genitalier, blodtryck. Urinprov, urinodling.
En miktionsdagbok kan vara till hjälp i utredningen och ett sätt att engagera barn och familj som även är till nytta för behandlingsresultatet.
Varningssignaler: viktnedgång, illamående, törst nattetid, dålig stråle, ständig inkontinens.
Vid sekundär enures bör urinsticka samt urinodling kontrolleras och barnet remitteras för vidare utredning av barnspecialist.
Behandling
Behandla ev. förstoppning och optimera miktion dagtid. Eftersträva miktion var 3-4:e timme. Endast lite dryck innan sänggåendet. Kissa innan sänggåendet. Motiverande råd kan många gånger vara tillräckligt.
Aktiv behandling är enureslarm eller desmopressin. Båda alternativen kan presenteras för familjen och om det ena alternativet inte fungerat kan behandlingsförsök göras med det andra.
Enureslarm ska användas varje natt och fungerar bäst vid frekvent enures. Det viktigt att både barnet och familjen är motiverade. Vid utebliven effekt efter 4-6 veckor bör annan terapi provas. Nytt behandlingsförsök kan göras i ett senare skede.
Desmopressin sänker urinproduktionen nattetid och fungerar bäst om urinvolymerna är normala dagtid men stora nattetid. Kan provas till barn > 6 år. Ges på kvällen ca 1 timme innan sänggåendet. P.g.a. risk för hyponatremi vid stort vätskeintag ska man hålla igen med dryck 1 timme före och 8 timmar efter tablettintag. Eventuell positiv effekt kan noteras omgående. Avsluta behandlingen senast efter 2 veckor om effekt uteblir (provförpackning).
Nytt behandlingsförsök kan bli aktuellt i ett senare skede. Prova ut lägsta effektiva dos genom att starta med den högre dosen och prova att halvera denna efter uppnådd effekt. Desmopressinbehandling kan fortgå i flera år vid behov, men kortare behandlingsuppehåll (ca 1 vecka) rekommenderas ca var tredje månad för att ompröva behovet.
Remiss till barnläkare om vare sig enureslarm eller desmopressin ger behandlingseffekt.
Fördjupning
Svenska Enuresakademien www.svenskaenures.se
Management and treatment of nocturnal enuresis-an updated standardization document from the International Children’s Continence Society. Nevéus et al. J Pediatr Urol. 2020
European Association of Urology (EAU) Guidelines on Paediatric Urology 2025
Patientinformation:
Aktuella Mediciner
Desmopressin: Frystorkad T/Minirin. T Desmopressin. T Nocutil.
Skräddarsytt nyhetsbrev 
Säker och snabb ingång till medlemssidorna 