Födoämnesallergi

Definition

Delas in i icke-allergisk överkänslighet, IgE-medierad födoämnesallergi och icke-IgE medierad födoämnesallergi. Födoämnet ger upphov till en födoämnesreaktion vilken delas upp i:

• toxisk/icke-toxisk, exempelvis matförgiftning med bakteriesyntetiserat gift eller histaminförgiftning från konservförpackat födoämne (toxisk)
• immunologisk/icke-immunologisk, exempelvis laktosintolerans (icke-immunologisk)
• allergisk/icke-allergisk, exempelvis glutenintolerans (icke-allergisk)
• IgE-medierad/icke IgE-medierad, exempelvis allergi mot jordnöt-, mjölkprotein- och äggallergi (IgE-medierad) och eosinofil esofagit, kontakteksem, mjölkproteinallergi (icke IgE-medierad)

Födoämnet kan även ge upphov till en psykologisk reaktion/aversion: till följd av avvikande smak/lukt/konsistens reagerar patienten med exempelvis illamående eller kräkning, vilket kan medföra ett framtida undvikande för specifikt födoämne.

De mest förekommande vuxenallergierna är skaldjur, frukter och grönsaker medan för barn gäller komjölk, jord- och övriga trädnötter. Överkänslighetsreaktioner behöver inte nödvändigtvis bero på en föreliggande allergi utan kan förklaras av intolerans (med varierande grad av besvärliga symtom).

Orsak

Det är inte kartlagt varför vissa patienter utvecklar födoämnesallergi. Risken ökar om en eller flera förstagradssläktingar har någon form av allergi eller astma, och kan även vara beroende av miljöfaktorer.

Symtom

Vanliga symtom är urtikaria, eksem, quinckes ödem, allergisk konjuktivit eller rinit, astma/larynxödem, kräkningar och diarré. Vid IgE-medierad födoämnesallergi debuterar symtomen ofta inom 2h efter intaget födoämne. Vid icke-IgE medierad födoämnesallergi är symtomen mer diffusa, ofta lokaliserade till magtarmkanalen och leder aldrig till anafylaxi.

Oralt allergisyndrom (OAS), upp till ca 70% av pollenallergiker och då särskilt björk, kan uppleva symtom från mun och svalg vid korsreaktivt födoämne såsom stenfrukter, kärnfrukter, nötter, råna morötter och potatisskal. Ej farligt men kan symtomatisk besvärligt.

Utredning

• En utförlig anamnes är en central förutsättning för korrekt diagnos, och där specifika frågeformulär kan underlätta.
• Blodprover med specifika IgE-antikroppar används ofta, animaliska allergen jämfört växtallergen har bättre specificitet.
• IgE-antikroppar ska användas specifikt på riktad frågeställning och ej som screening. IgE-antikroppar kan många gånger skilja mellan korsreaktion och äkta allergi/överkänslighet.
• IgG-medierade tester ska ej användas.
• Vid misstanke om systemisk mastocytos eller mastaktiveringssyndrom, tas tryptas men inte tidigare än 30 minuter eller senare än 4 timmar. Uppföljningsprov > 24 timmar rekommenderas för att säkerställa diagnos.
• Vid generellt oklara och svårare allergiska reaktioner samt ansträngningsutlöst födoämnesöverkänslighet, behövs ofta s k komponentdiagnostik (alfa-gal/galactos-alfa-1,3-galactos).
• Pricktest är känsligt för IgE-medierad födoämnesallergen men annars risk för falskt positivt svar.
• Födoämnesprovokationer via allergolog kan behövas för att bekräfta diagnos (cave korsreaktion!) men görs aldrig vid misstänkt anafylaxi. Födoämnesprovokationer kan behöva kompletteras med basofilaktiveringstest, vilket ökar sensitivteten.

Eventuella biokemiska svar måste alltid tolkas utifrån aktuell klinik!

Differentialdiagnos

IBS, IBD, celiaki kan ge likartad bild.

Behandling

Kurativ behandling saknas.

I första hand elimination av utlösande allergen, i andra hand regelbunden mindre exponering utav födoämnet så till vida detta tolereras av patienten.

Dietist kan vara behjälplig.

Födoämnesallergier kan förebyggas genom tidig (finfördelad) introduktion, och omvänt ökar risken vid senare introduktion (gäller särskilt barn med förekomst av eksem).

Icke IgE-medierad allergi görs återinsättningsförsök halvårsvis. Födoämnesprovokation via allergolog förekommer men mer sällan.

Farmakolgiskt ges antihistamin (ex desloratadin) 5 mg 1×1-2 vid behov eller kontinuerligt och vid svårare allergiska besvär eller anafylaxi, krävs adrenalinpenna (EpiPen) samt per oral kortison (Betapred) 0,5 mg 6-10×1 i 3-5 dagar.

För patienter med flera födoämnesallergier och luftvägssymtom, är astmautredning indicerad så inhalationssteroider har positiv effekt avseende symtombild.

Natriumkromoglikat (Lomudal GI) kan utvärderas, särskilt för patienter med ospecifik födoämnesöverkänslighet och födoämnesutlösta diarrer för att undvika social isolering sekundärt till svårighet att avstå triggande födoämne. Då ges 200 mg x 4, per oralt preprandiellt och utvärderas under 1 månad.

Fördjupning

Livsmedelsverkets riktlinjer över födoämnesallergi 2018: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/livsmedelsallergier-och-overkanslighet.pdf

European academy of allergy and clinical immunologys (EEACI) riktlinjer över IgE-medierad födoämnesallergi: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37815205/